PR-team: modell för samordnad rehabiliteringsutredning på vårdcentraler i Jönköpings län Pia Bülow & Camilla Seitl Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Bo Rolander Futurum, Landstinget i Jönköpings län
Syfte Övergripande syfte att beskriva och värdera PR-team som modell för utredning av rehabiliteringsbehov Specifikt avser projektet värdera utfallet av modellen PR-team i relation till eventuella förändringar av patienternas sjukskrivningsgrad och återgång till arbete samt beskriva patientgruppen för vilka modellen används. beskriva och analysera den interaktiva process där bedömningen av patienters resurser och hinder vägs samman vid multiprofessionella möten - så kallade PR-team möten. analysera den sammanvägda bild av rehabiliteringsutredningens resultat som dokumentation från PR-team möten redovisar.
Tre frågor – tre delstudier Delstudie 1 Vem blir aktuell för PR-team utredning? Delstudie 2 Hur gestaltar sig ett PR-teammöte? Delstudie 3 Vilka slags bedömningar görs av ett PR-team?
Metod & Material Delstudie 1 Delstudie 2 Delstudie 3 Statistiska analyser (SPSS) av data från landstingets register Mått och Analys (MoA) för sjukskrivna personer som genomgått rehabiliterings-utredningar genom PR-team 2010-10-01 – 2011-03-31 Delstudie 2 Kvalitativa analyser av interaktion och innehåll från observationer av fem PR-teammöten (fyra videoinspelade, ett med enbart ljudupptagning) 12 intervjuer med PR-teamens medlemmar (psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast, läkare och rehabiliteringssamordnare) om mötet Delstudie 3 Dokumentanalys (innehåll) av den sammanvägda bedömning av rehabiliteringsutredningen vid PR-team från 2011-01-01 – 2011-09-30 vid samtliga inrapporterande vårdcentraler
Resultat delstudie 1 PR-teambedömningar - 1 oktober 2010 – 31 mars 2011 Totalt redovisas PR-team för 116 personer 35 genomfördes kvartal 4, 2010 och 81 kvartal 1, 2011 80 (69%) PR-team på VC inom LJ och 36 (31%) på VC i privat regi Exakt lika många PR-team (58) för män och kvinnor. Medelåldern var 46 år (den yngsta 23 år och den äldsta 62 år) Sjukskrivningsgrad: 75% var sjukskrivna på heltid Diagnosgrupp: rörelseapparaten 71 personer (61%) psykisk ohälsa 22 personer (19%) övrigt 22 personer (19%)
När i sjukskrivningsprocessen görs PR-team? Antal dagar mellan sjukskrivningsdatum och PR-team Frekvens Procent 0 - 90 dagar 27 23,3 91 - 180 dagar 23 19,8 181 - 365 dagar 12 10,3 Mer än 366 dagar 42 36,2 Total 104 89,7 PR-team före sjukskrivn. 116 100,0
Vad händer efter PR-team? Anledning till avslut Frekvens Procent Arbete 35 30,2 Arbete + sjukersättning 3 2,6 Arbetssökande 14 12,1 ej känt 25 21,6 pågående/nyligen avslutat 20 17,2 Sjukersättning 4 3,4 Sjukskriven av annan instans Studier Övrigt 8 6,9 Total 116 100,0
Noterat: Andelen män ökade kraftigt under mätperioden - från 31 % kvartal 4, 2010 till 58% kvartal 1, 2011 Ingen skillnad mellan könen vad gäller diagnoser Andelen patienter tillhörande diagnosgruppen ”övrigt” är signifikant högre vid vårdcentraler i privat regi. Tendens att andelen sjukskriva för mentala problem är något större inom landstingsägda vårdcentraler. Tydligt högre andel män genomgår rehabiliteringsutredning vid privata vårdcentraler. Tydlig tendens att patienter efter PR-teamutredning vid landstingsdriven VC avslutas mot arbete jämfört med efter utredning vid privata VC.
Den ”typiske” PR-team patienten Kvinna Man 45 år Sjukskriven 100% pga. problem i rörelseapparaten PR-team på VC i landstingets regi under dag 1-90 Arbete anledning till avslut 47 år Sjukskriven 100% pga. problem i rörelseapparaten PR-team på VC i landstingets regi mer än 1 år efter sjukskrivningsdag Anledning till avslut ej känt
Anmärkningsvärt är: att PR-team redovisas för 12 personer före datum för sjukskrivning att 24 personer avslutat sin sjukskrivning vid tillfället för PR-teammöte samt att en av dessa genomgick PR-team före sjukskrivningsdatum
Delstudie 1 Slutsats och övergripande resultat Data från MoA är alltför ojämn och osäker för att kunna följa upp modellen på ett systematiskt sätt vad gäller utfall. Förändringar av t.ex. sjukskrivningsgrad efter genomförd PR-teamutredning går inte att följa pga. frivillighet att fylla i variabeln. Värden för många viktiga variabler är sporadiskt ifyllda. Modellens betydelse för individers rehabilitering och återgång till arbete kan därmed bara uppskattas.
Observationer: Intervjuer: Resultat delstudie 2 Fem PR-team-möten (vid fyra vårdcentraler) har varit föremål för observation Totalt består de observerade teamen av 6 män och 19 kvinnor Inom ramen för projektet har 24 olika deltagare träffats (i fyra olika kommuner). Intervjuer: Intervjuer med mötesdeltagare som medverkat i de PR-team-möte Bland de intervjuade finns sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, psykolog och läkare representerade. Totalt har tre män och nio kvinnor intervjuats.
Urval och bortfall Strategiskt urval utifrån antal utförda PR-teambedömningar Bortfall Norra sjukvårdsdistriktet Rosenhälsan, Öxnehaga, Wetterhälsan Östra sjukvårdsdistriktet Nässjö vårdcentral och Nässjö läkarhus Södra sjukvårdsdistriktet Vråen och Gislaved (Två av dessa totalt sju vårdcentraler är privata) Data saknas från tre av sju utvalda vårdcentraler på grund av: att patienten avböjde PR-teambedömning (1) att inga PR-team-möten ägt rum inom ramen för studiens genomförande (2).
PR-teamets sammansättning Fem deltagare, varav en rehabsamordnare Tvärprofessionellt Alltid: läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut. Variation mellan psykolog och kurator. Två av vårdcentralerna hade en rehabsamordnare med tydlig roll att leda PR-team-mötet. Vid resterande VC fungerade rehabsamordnaren mer som en ”backup” för PR-teamet, främst i mötesformaliteter.
PR-teammötet Varierar i längd och diskussionens innehåll. Variation fanns i vad som diskuterades och hur man valde att genomföra sin PR-teambedömning. Variation fanns i mötesdeltagarnas förberedelser och ifyllande av PR-teamblanketten - Variation i förberedelser och ifyllande av PR-teamblanketten: Teamdeltagarna vd de olika vårdcentralerna gör på olika sätt (har utvecklat olika mötestraditioner kring PR-team-möten). Några fyller i sin del av blanketten före mötet, andra gör det först i samband med mötet.
Vad diskuteras vid ett PR-team-möte? Fyra olika huvudinriktningar i diskussionerna vid de observerade samtalen: Formuläret (PR-teamblanketten) Bedömningen av patienten Kunskapsutbyte Social diskussion - BEDÖMNING (B) = fördjupad diskussion av patientens problematik inriktat mot den enskilde patienten och hans/hennes problematik. - FORMULÄR (F) = fylla i formuläret, tolka koder, regler och rutiner. - KUNSKAPSDISKUSSION (K) = kunskapsutbyte, förhandling om bedömning - SOCIAL DISKUSSION (S) = innehåller samtal av social karaktär, t ex om någon börjar berätta om upplevelser utanför teambedömningen (tv-program, konferenser, tidigare möten) eller inledning och avslutning av PR-team-möten (presentationer, fika, vad man har i almanackan …)
Fokus i samtalet vid PR-teambedömning För att få en helhetsuppfattning kring vad som har diskuterats under ett PR-teammöte har bland annat en kategorisering gjorts av de observerade PR-teammötenas samtal. I grova drag kan man urskilja fyra olika innehållsliga inriktningar på fokus i samtalen. Dessa handlar om diskussion rörande: formuläret (PR-teamblanketten, se bilaga X), bedömningen av patienten, kunskapsutbyte samt en mera social diskussion. För att möjliggöra kategoriseringen har huvuddragen i samtalet varit styrande och det är viktigt att påpeka att detta ger en ungefärlig bild av samtalets innehåll då det gäller just kategorierna formulär, bedömning, kunskap och socialt. Det finns naturligtvis inga klara eller exakta gränsdragningar för vad som är det ena eller det andra. Rena diskussioner om själva formuläret är något lättare att kategorisera då de handlar om formalia och vad som ska skrivas i vilken ruta. Här kommer också diskussioner om bedömningar och tolkningar av olika slag in där formuläret kan uppfattas som styrande. Däremot är inte kategorierna kunskapsdiskussion (K), bedömning (B) eller sociala diskussion (S) alltid så tydliga då de innehållsligt tenterar att sammanflätas. Stor del av samtalet har handlat om bedömningen (B). Därtill kan kunskap (K) räknas då den många gånger haft en tydlig koppling till bedömningen av patienten. Nästan en fjärdedel av PR-team-mötet kan sägas handlar om formuläret (F) och hur detta ska fyllas i. De vårdcentraler som själva ansåg sig vara mindre rutinerade rörande PR-teammöten hade också en längre tid av diskussion kring blanketten. Bedömning (B)
Vilket resultat upplever deltagarna själva genom användningen av PR-team som arbetsmodell? Bra möten Ökat samarbete mellan professionerna Ökad möjlighet till helhetssyn på patienten och hans/hennes situation – en bredare blid Ökad förståelse för patientens problematik Möjlighet att föra fram information till hela gruppen (till flera professioner) Att ta del av information som sådant som inte finns nerskrivet En bättre utredning och diskussion kring sjukskrivningsförfarande Större möjlighet att hjälpa patienten Tryggare att påbörja en åtgärd/rehabilitering Patientens upplevelse av att flera professioner hjälps åt och ”tar tag i” problemet Patienten får möjlighet att på att naturligt sätt knyta kontakt med olika professioner (t ex psykolog, vilket kanske inte hade skett) Exempel på positiva upplevelser
Forts. - deltagarnas upplevelser av resultatet av PR-team som modell Risk för ”överdiagnostisering”. Några tillfällen har funnits då man kanske har utrett onödigt mycket. Resurs och sårbarhet ska fyllas i – kan ske kan detta ge en annan vilken vilket kanske färgar utredningen. ”Man är skolad så… att rutorna helst inte ska vara tomma”. Man förutsätter att vissa situationer i patientens liv är problematiska – man ”fiskar lite” eftersom blanketten är utformad som den är… Patienten förstår kanske inte varför jag ska prata om hur de mår (förstår kanske inte att det kan finnas ett sammanhang) Tveksamt om försäkringskassan har nytta av alla dessa uppgifter Exempel på något ”negativa” dvs mer kritiska funderingar från de intervjuade.
Delstudie 3 Resultat kommer att inriktas på följande delar av dokumentationen från PR-teamutredningen: Diagnos – huvuddiagnos och samsjuklighet Sjukhistoria Förutsättningar för återgång i arbete Nuläge Prognos Förslag till åtgärder/behandling