Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Nationella screeningprogram
Kommuner & landsting. Så funkar det Riksdag och regering har lämnat över en del av sin makt till Sveriges kommuner. Alla som bor och är folkbokförda i.
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Vad är rättvis prioritering?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Är det väl använda pengar?
Vägen från forskning till evidensbaserad praktik
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Vad menar vi med begreppet behov?
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Värdegrund i äldrevården Astrid Norberg
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Sjukgymnastik för äldre personer
Ramverk för patientmedverkan
Två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen:
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
1/ – 31/ AT AT/SG 1992 ÄDEL – skattevxl av hjälpmedel och resurser. HSL till kommunerna – gemensamt forum för hjälpmedelsfrå.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Bilder för lokal utbildning
Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer.
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
Medicinskt Kunskapscentrum Samarbete inom området Kunskapsstyrning SLL /Gotland Susanna Lagersten tf bitr avd.chef Medicinskt Kunskapscentrum.
Normering, tillsyn, kunskap
En behovsbaserad styrningsprocess Anne Bylund, koordinator i Nätverken
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
PRIORITERINGSPROCESS 2010– Prioriteringsprocess 2010–2011.
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg. Det interna förtroendet (politiker och verksamhet) Peter Garpenby.
SBU-Alert – Laserbehandling vid nacksmärta
SAMBA Vitalis Maria Areblad Landstingets IT-enhet Landstinget i Östergötland.
Evidens och Prioriteringar -kunskapsstyrd vård på rättvis grund
Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Juni 2001 gavs uppdraget till de regionala medicinska sektorsråden om vertikala prioriteringar "Uppdrag Granskning” - Revidering av sektorsrådens vertikala.
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Framställning från partierna Hösten 1996 gjorde (S), (C), (Fp), (V) och (Kd) i Västsverige en framställning till regeringen om att få genomföra en försöksverksamhet.
Vård i regionen Sydöstra sjukvårdsregionen
Södra Regionvårdsnämnden
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Om FaR, prioriteringar och kostnadseffektivitet Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting.
Kostnadseffektivitet får ta alltför stor plats i förhållande till patientnytta.
Nya kostsamma hjälpmedel Ortopedteknik i Örebro. Nya kostsamma hjälpmedel Förväntningar från patienter Hur kommer de patienterna till del? Utifrån behov.
Introduktion till kontinuitetshantering
Samordnad utveckling för god och nära vård
Ramverk för patientmedverkan
Vårdrelaterade infektioner
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Den etiska plattformen: besvarade och obesvarade frågor
Nätverket för medicinska sekreterare
Nationellt kliniskt kunskapsstöd som en del i ny nationell samverkan
Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Presentationens avskrift:

Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?

Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg Vad är egentligen syftet med att ta fram en prioriteringslista? 1. 1.Kommunikationsmedel mellan personer, yrkesgrupper, sektorer mfl Styrinstrument för att påverka beslut bättre följa vedertagna principer (rättvisa och effektivitet) Bidrar till ökad systematik vilken är grunden för ökad öppenhet.

Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg Initiativ 2006 Socialstryelsen och PrioriteringsCentrum Socialstyrelsen Södra sjukvårdsregionen Stockholms läns landsting Landstinget i Östergötland Västra Götalandsregionen Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, LSR, FSA PrioriteringsCentrum

Förslag till modell som konkretiserar riksdagens riktlinjer  Etiska plattformen Vårdens svåra val 1997  Fakta/Vetenskap/ Beprövad erfarenhet Nationella riktlinjer

Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården PrioriteringsCentrum Rapport 2007:2 PrioriteringsCentrum NATIONELLT KUNSKAPSCENTRUM FÖR PRIORITERING INOM VÅRD OCH OMSORG

Kartläggning 2007 Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården Knappast några öppna prioriteringar Det saknas strategier Politikerna tycker det är svårt Kommuner känner sig inte berörda Vårdspersonal får svara för valen Personalen låg kännedom om de etiska principerna - svårtolkade Medborgarna inte alls engagerade Yrkesförbund och handikapporganisationer aktiva

Enighet om en nationell arbetsmodell för öppna prioriteringar Människovärdesprincipen Behovs och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Hälsotillståndets svårighetsgrad Patientnytta/effekt av åtgärdÅtgärdens kostnadseffektivitet EVIDENSEVIDENS *Aktuellt hälsotillstånd - lidande - funktionsnedsättning - livskvalitet *Risk för - förtida död - invaliditet/fortsatt lidande - försämrad livskvalitet *Nedsatt autonomi skall bevakas *Effekt på aktuellt hälsostillstånd - lidande - funktionsnedsättning - livskvalitet *Effekt på risk - förtida död -Invaliditet/fortsatt lidande - försämrad livskvalitet *Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden *Direkta kostnader - medicinska åtgärder - andra åtgärder t ex resor *Indirekta kostnader i förhållande till………. Patientnytta/ effekt av åtgärd Rapport färdig PrioriteringsCentrum 2007:1

Overview Tillstånd och åtgärd Tillståndets svårighets- grad Effekt av åtgärd Evidens av åtgärd Kostnads- effektivitet Evidens för kostnads- effektivitet Rang- ordning 1-10, Icke göra, FoU

Arbetsgång Steg 1. Definiera området Steg 2. Identifiera prioriteringsobjekt Steg 3. Fakta insamling och värdering Steg 4. Sammanvägning av fakta o rangordning

Exempel Steg 2 Risk för utveckling av trycksår vid stroke och säkerställd nutrition samt hudvård Diabetes och kontrollbesök Bröstcancer och operation

Aspekter att ta hänsyn till vid rangordning Hälsotillstånd Tillståndets Patientnytta/ Evidens Kostnad per Evidens Rangord- Åtgärdsvårighets- effekt av hälsovinst ning grad åtgärd (QALY) 0-10

Rangordningslista inom äldrevård HälsotillståndTillståndets Patientnytta/ Evidens Kostnad per Evidens Rangord- Åtgärdsvårighets- effekt av hälsovinst ning grad åtgärd (QALY) 0-10 Klarar ejMåttlig Stor LågLåg Skattad hygien Hjälp med dusch Klarar ej skötaLåg MåttligLågMåttlig Skattad trädgård Rensning, klippning

Rangordningslista inom äldrevård HälsotillståndTillståndets Patientnytta/ Evidens Kostnad per Evidens Rangord- Åtgärdsvårighets- effekt av hälsovinst ning grad åtgärd (QALY) Klarar ejMåttlig Stor LågLåg Skattad 2 hygien Hjälp med dusch Klarar ej skötaLåg MåttligLågMåttlig Skattad 9 trädgård Rensning, klippning

”Ett prioriteringstänkande i hälso-och sjukvården är en ständigt pågående process där det hela tiden måste finnas en beredskap att ompröva, finna nya vägar och former för arbetet Regeringens proposition till riksdagen 1996/97:60.

Diskussionsfrågor Kan öppnare prioriteringar gagna personer med stora behov/svaga grupper? Kan öppna prioriteringar gagna rättvisa och trovärdighet för vården? Finns risk att vissa tillstånd/insatser får företräde?