Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?
Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg Vad är egentligen syftet med att ta fram en prioriteringslista? 1. 1.Kommunikationsmedel mellan personer, yrkesgrupper, sektorer mfl Styrinstrument för att påverka beslut bättre följa vedertagna principer (rättvisa och effektivitet) Bidrar till ökad systematik vilken är grunden för ökad öppenhet.
Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg Initiativ 2006 Socialstryelsen och PrioriteringsCentrum Socialstyrelsen Södra sjukvårdsregionen Stockholms läns landsting Landstinget i Östergötland Västra Götalandsregionen Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, LSR, FSA PrioriteringsCentrum
Förslag till modell som konkretiserar riksdagens riktlinjer Etiska plattformen Vårdens svåra val 1997 Fakta/Vetenskap/ Beprövad erfarenhet Nationella riktlinjer
Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården PrioriteringsCentrum Rapport 2007:2 PrioriteringsCentrum NATIONELLT KUNSKAPSCENTRUM FÖR PRIORITERING INOM VÅRD OCH OMSORG
Kartläggning 2007 Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården Knappast några öppna prioriteringar Det saknas strategier Politikerna tycker det är svårt Kommuner känner sig inte berörda Vårdspersonal får svara för valen Personalen låg kännedom om de etiska principerna - svårtolkade Medborgarna inte alls engagerade Yrkesförbund och handikapporganisationer aktiva
Enighet om en nationell arbetsmodell för öppna prioriteringar Människovärdesprincipen Behovs och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Hälsotillståndets svårighetsgrad Patientnytta/effekt av åtgärdÅtgärdens kostnadseffektivitet EVIDENSEVIDENS *Aktuellt hälsotillstånd - lidande - funktionsnedsättning - livskvalitet *Risk för - förtida död - invaliditet/fortsatt lidande - försämrad livskvalitet *Nedsatt autonomi skall bevakas *Effekt på aktuellt hälsostillstånd - lidande - funktionsnedsättning - livskvalitet *Effekt på risk - förtida död -Invaliditet/fortsatt lidande - försämrad livskvalitet *Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden *Direkta kostnader - medicinska åtgärder - andra åtgärder t ex resor *Indirekta kostnader i förhållande till………. Patientnytta/ effekt av åtgärd Rapport färdig PrioriteringsCentrum 2007:1
Overview Tillstånd och åtgärd Tillståndets svårighets- grad Effekt av åtgärd Evidens av åtgärd Kostnads- effektivitet Evidens för kostnads- effektivitet Rang- ordning 1-10, Icke göra, FoU
Arbetsgång Steg 1. Definiera området Steg 2. Identifiera prioriteringsobjekt Steg 3. Fakta insamling och värdering Steg 4. Sammanvägning av fakta o rangordning
Exempel Steg 2 Risk för utveckling av trycksår vid stroke och säkerställd nutrition samt hudvård Diabetes och kontrollbesök Bröstcancer och operation
Aspekter att ta hänsyn till vid rangordning Hälsotillstånd Tillståndets Patientnytta/ Evidens Kostnad per Evidens Rangord- Åtgärdsvårighets- effekt av hälsovinst ning grad åtgärd (QALY) 0-10
Rangordningslista inom äldrevård HälsotillståndTillståndets Patientnytta/ Evidens Kostnad per Evidens Rangord- Åtgärdsvårighets- effekt av hälsovinst ning grad åtgärd (QALY) 0-10 Klarar ejMåttlig Stor LågLåg Skattad hygien Hjälp med dusch Klarar ej skötaLåg MåttligLågMåttlig Skattad trädgård Rensning, klippning
Rangordningslista inom äldrevård HälsotillståndTillståndets Patientnytta/ Evidens Kostnad per Evidens Rangord- Åtgärdsvårighets- effekt av hälsovinst ning grad åtgärd (QALY) Klarar ejMåttlig Stor LågLåg Skattad 2 hygien Hjälp med dusch Klarar ej skötaLåg MåttligLågMåttlig Skattad 9 trädgård Rensning, klippning
”Ett prioriteringstänkande i hälso-och sjukvården är en ständigt pågående process där det hela tiden måste finnas en beredskap att ompröva, finna nya vägar och former för arbetet Regeringens proposition till riksdagen 1996/97:60.
Diskussionsfrågor Kan öppnare prioriteringar gagna personer med stora behov/svaga grupper? Kan öppna prioriteringar gagna rättvisa och trovärdighet för vården? Finns risk att vissa tillstånd/insatser får företräde?