Next Step Bologna 2009-2011 Karolinska Institutet 2 juni.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande
Lunds universitet / Medicinska fakulteten / Handlingsplan internationalisering Master Medicinsk Vetenskap.
Bedömning under luppen
Betygsättning i svensk högre utbildning – ett hinder för mobilitet?
Ingeniørutdanning Klækken Svensk ingenjörsutbildning i förändring Bert Luvö Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Bolognaprocessen. Kommunikéerna •(Sorbonne 1998) •Bologna 1999 •Prag 2001 •Berlin 2003 •Bergen 2005.
för sjuksköterskeexamen ©
ITHU och arbetsgrupp Studentportalsnätverket
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter Albin Gaunt God morgon Tack för att vi fått komma hit.
Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket.
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Om privatisering av universitet och institut Ulf Bengtsson.
ULV-projektet en kompletterande utbildning för utländska lärare
1 Processer kring kurs UD-projektet 2004 Version 4.
Yhmyndigheten.se En svensk referensram för kvalifikationer
1 Gruundutbildningen på EE Ny högskoleproposition Ny mastersutbildning Påverkan på civilingenjörsutbildningen Förändringar av E programmet.
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
1 Kvalitetsutvärdering för lärande Högskoleverkets förslag till nya kvalitetsutvärderingar för högskoleutbildningar HSVs rapport 2009:25 R Högskolan i.
Arbetsuppgifter för GA och PA Joakim Lilliesköld.
Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.
Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill Emma Eriksson & Lena Miranda.
Vilken av följande kategorier tillhör du? 1.Lärare/forskare 2.Administratör 3.Student 4.Extern gäst.
Regeringens proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (Autonomipropositionen) Lars Rydberg.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Gemensam examen - så gör vi i praktiken
Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade.
Följa upp läget i landet
1 Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv Jöran Rehn Uppsala universitet.
Högskoleverket arbetar för studenternas rättssäkerhet Kårdagen den 7 oktober 2010.
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv
Lund Tekniska Högskola 2012 Forskning Forskarutbildning Grundutbildning.
Utbildningsdepartementet Budskap från rekommendationen om EQF En gemensam referensram - ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och.
Europass och de gemensamma europeiska verktygen
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Den nya utbildnings- och examensstrukturen Träder i kraft 1 januari 2007 Gäller utbildning som startar efter den 30 juni 2007.
I det nationella materialet kan vi urskilja tre olika nivåer på arbetet att förbättra högskoleutbildningarna.
Anställningsbarhet - användbarhet Hur gick det för studenterna – objektivt, subjektivt. Etableringsgrad: Vad kan utbildningen påverka? Konjunkturer,
Den största Högskolereformen sedan 1977
Kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Seminarium den 30 november 2010.
Minnesanteckningar: Informations- och planeringsmöte med studenter Möte med programråd Pol Kand
Enkät genomförd av SCB: Inträdet på arbetsmarknaden Seminarium den 22 oktober 2010.
Sveriges lantbruksuniversitet SUHF-modellen Infört på SLU 1/
Betyg och internationell mobilitet - avrapportering till Forum för internationalisering Sveriges universitets- och högskoleförbund.
1 Validering Regional arbetsgrupp
Nytt kvalitetsutvärderingssystem - under utveckling Pär Brännström Utredare, Högskoleverket NU2010, 13 oktober 2010.
Kvalitetsarbetet vid BTH
Kvalitetsutveckling för kvalitetssäkring!. Internationella utvecklingstrender Utökat kvalitetsansvar för lärosätena Från kvalitetssäkring till kvalitetsutveckling.
Gemensamt kartstöd för Blåljus Det kan bli verklighet ! Hitta rätt!
SUHF:s expertgrupp för studieadministrativa frågor Cilla Häggkvist Biträdande chef för studentavdelningen vid Uppsala universitet Verkställande ledamot.
Yrkeshögskolornas medverkan i det europeiska högskoleområdet
Sv Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 16 maj 2016 Aleksandra Sjöstrand.
Resultat så här långt Ladok - produktbeskrivning Catherine Zetterqvist, Anette Eriksson.
SUHF:s nationella bedömningsgrupp för antagning Carl Cyrén, Carbon Craft, Konstfacks vårutställning 2016.
Kvalitetssäkring av högre utbildning – en framtida försäkring
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Linköping Samverkan i Söderhamn.
Universitet och högskolors framtida roll – samspel med UKÄ
Henrik Edgren - Prefekt
CSN:s informationsutbyte med Ladok
Supportstuga: nya standardtexter för ds
Presentationens avskrift:

Next Step Bologna Karolinska Institutet 2 juni

Bolognadeklarationen 1999 Främja rörlighet Främja anställningsbarhet Främja Europas konkurrens/attraktionskraft som utbildningskontinent Gjort mycket Infört mycket Process Vad händer nu? Vad diskuterade vid det senaste ministermötet som har bäring på svensk högre utbildning? Ny period: 2 år

Lärosätesperspektiv Agneta Bladh, Högskolan Kalmar, representant i den svenska delegationen vid ministermötet

Leuven-kommunike´n Större fokus på kvalitet Offentlig finansiering huvudspåret, men mer uppmärksamhet till alternativ finansiering Bred rekrytering Livslångt lärande principen ska underlättas via t ex flexibelt lärande, deltidsstudier Erkännade av tidigare kvalifikationer Anställningsbarhet innebär både att vara lyhörd för arbetsgivarens behov och uppmuntra VFU Studentcentrerat lärande betonas Forskningsnära utbildning

Mobilitetsmål 20% 2020 Varför? Ökar respekt för mångfald Ger kapacitet för att hantera kulturella skillnader Uppmuntrar kunskaper i flera språk Ökar samarbete mellan lärosäten Ökar konkurrensen mellan lärosäten

Mobilitetsmål 20% 2020 HUR? Öka antalet gemensamma program och gemensamma examina Skapa flexibla studiegångar Skapa bättre information Erkänna utbytesstudierna Medtagbara studielån

Studentperspektivet Stefan Björk, SFS, representant i den svenska delegationen vid ministermötet

Mobilitetsmålet 20% år 2020 ”Knäckfråga” på ministermötet Vad menas? Av de som har tagit examen ska 20% någon gång ha varit utomlands. Detta gäller alla tre nivåer. Tryckte på lärarmobilitet; Vid de universitet där lärare är ute mycket; studenter åker ut mer Hur implementera målet och är svenska ungdomar så beresta att de vill ta det lugnt när de läser på universitet?

Gemensamma examina, ur propositionen ”Gränslös kunskap-högskolorna i globaliseringens tid” (finns på nätet) Åsa Petri, utbildningsdepartementet, arbetar med förordningsarbetet och sitter med i ordförandegruppen som sätter upp program för kommande två åren

Nationell strategi; nya insatser i Prop ”Gränslös kunskap…” (1/4 2009) Forum för internationalisering (samordning av utflöde och inflöde av studenter) Insatser för ökad student –och lärarmobilitet ( T ex 20 milj till vikarier då läare är utomlands) Gemensamma examina Marknadsföring

Gemensamma examina Svenska universitet och högskolor får utfärda en gemensam examen med andra lärosäten (svenska och utländska) Svenska universitet och högskolor får överlåta förvaltningsuppgift i fråga om antagning tillgodoräknande Gäller from 1/ med tillämpning på utbildning som börjar efter 30/6 2010

Fortsatt process Debatt och beslut i riksdagen 10/ Utfärdande av lag Förordningar gällande gemensamma examina

New recommendations concerning the grading scale in the new ECTS users giude Maria Sticchi Damiani, Bologna expert to the commision

Att jämföra våra nationella skalor med varandra för att överföra betyg från ett lärosäte till ett annat lärosäte under en två-års period; samla in data på fördelningen av godkända betyg per betygssteg, jämföra data. På basis av jämförelsen kan individuella betyg överföras

Hur påverkar de nya rekommendationerna arbetet i ECTS- gruppen? Fredrik Andersson, SUHF, sekreterare i ECTS- gruppen ”Gemensam hantering av betyg i enlighet med ECTS User´s guide Förslag från SUHF:s arbetsgrupp om ECTS-betyg”

Hur jämföra våra nationella skalor med varandra? Hur skapa jämförelsedata Arbetsgrupp inom SUHF har skapats för att ta fram rekommendationer hur lärosäten ska jobba gemensamt

Arbetsgruppens förslag Följa det svenska utbildningssystemets struktur genom att knyta an till enskilda kurser (Program ; en korg med kurser) Räkna per kurs/Hur många godkända /betygsteg sedan kursen inrättades För varje kurs sammanställa fördelning av godkända betyg Införa hänvisning (Annex I) i Diploma Supplement om betygsfördelning

Nackdelar; Information på avancerad nivå liten då ofta bara 5 personer går kursen. Mindre än två års jämförelse för nyinrättade kurser Beslut tas i oktober Tillämpning 2010/20111 Krävs studieadministration- system inletts med LADOK Måste synkas med Högskoleverkets rekommendationer om examensbevis

ECTS, betyg och bedömning- från en pedagogisk synvinkel Lena Adamson Högskoleverket/Stockholms Universitet

ECTS- betyg? Aldrig menat så Aldrig menat att vara betyg, endast menat att vara en översättningsskala Man har också uppfattat att ECTS var relativt..

Första frågan när det gäller betyg blir alltså istället; Vilket betygssystem ska lärosätet använda ? Relativt? Målrelaterat?

Vad ska vi göra? Ska vi rangordna studenter? Nej, inte när vi jobbar utifrån learning outcomes; målrelaterade betyg.

Nästa fråga. antal grader? En mer differentierad betygsskala främjar svenska studenters konkurrenskraft utomlands Viktigt med examinations- och bedömningskriterier arbetas fram utifrån den kunskap och forskning som finns på området. Bör därför knytas till högskolepedagogiska diskussion och utvecklingsarbete I övrigt en smakfråga!

Vad behövs för att sätta betyg i ett målrelaterat betygssystem? Lärandemål En nedtecknad beskrivning av vad studenten förväntas kunna och kunna göra vid slutet av kursen/utbildningen Betygsgrader Betygskriterier En specificering av i vilken utsträckning studenten har uppnått lärandemålen. Varför? Kompetens Kriterieskrivande, examinationsformer, bedömningsarbete Att kunna formulera kvalitativa formuleringar