Hearing om GU klimatstrategi samt mötes- och resepolicy Programmet: Pam Fredman, rektor, inleder Eddi Omrcen, miljöchef, presenterar bakgrund och förslag Katarina Gårdfeldt, Gbg Miljövetenskapliga Centrum,GMV Sverker Jagers, Inst. Statsvetenskap, Sam Fak Thomas Sterner, Inst. Nationalekonomi, Handelshögskolan Helene Wåhlander, Inst. Mat, Hälsa, Miljö, Utb Vet Fak Leif Klemedtsson, Inst. för växt och miljö, Nat Fak Kristina Sahlqvist, HDK, Konstnärliga fakulteten Christian Munthe, Inst. Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Humanistiska fakulteten Mats Sandberg, Inst. för biomedicin, Sahlgrenska akademin Diskussion, Rektor och miljöchef svarar på frågor

GU Klimatstrategi - bakgrund Resultat = ökade CO2 utsläpp Reviderade mål i Handlingsplan Media uppmärksamhet Nya krav från Regeringen Nationella och Internationella mål och avtal Uppdrag från Rektor Inventera - vad gör vi redan? Inventera - vad gör andra? Framtida mål och satsningar? Arbetsgrupp: Miljöenhet och två fakulteter

Syfte med föreslagen klimatstrategi? Vår ambition är att bidra till ett hållbart samhälle. Vår forskning inom området ligger i framkant och det är viktigt för oss att leva som vi lär och dra vårt strå till stacken. GU ska vara en förebild. Utmaning: minska GUs klimatutsläpp och ta ansvar för klimatutsläpp, samtidigt som GU är nationellt och internationellt framgångsrikt.

Klimatet förändras Koldioxidutsläppen ökade per årsarbetskraft med sju procent. Den positiva trenden med minskade resor i tjänsten med egen bil håller i sig.

Globalt ton CO 2 e/år EU ton CO 2 e/år

År 2007 släppte vi i Sverige ut 65,4 miljoner ton växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter, CO 2 e). Sverige ton CO 2 e/år

Utsläppsmål Sveriges utsläppsmål av CO 2 : Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige minska med 40 procent jämfört med EUs utsläppsmål av CO 2 : Till år 2020 skall utsläppen av växthusgaser minska med 20 procent jämfört med 1990.

Exempel på andra målformuleringar: “We will reduce CO2 emissions by 20% between 2005 and Our vision is to be the first carbon neutral capital in the world” (Copenhagen Carbon Neutral by 2025) “Harvard is seeking to reduce GHG emissions by 30 percent below a 2006 baseline by 2016” (Harvard University) “Reducing its greenhouse gas emissions to 10 percent below 1990 levels by the year 2020” (Yale university) Reduce CO 2 emissions by 50% caused by heat production for the Science City Campus by The imputable CO 2 emissions of all duty travel and excursions are to be cut by 50% by 2009 based on 2006 figures. (ETH Zurich) “10% below 2005 levels by 2010/2011 for building related emissions “ (University of Cambridge) “35% below 2006 levels by 2020, 100% offset of fleet emissions by 2009, 100% offset/reduction of air travel emissions by 2014” (Australian National University) “20% below 2006 levels by 2013” (University of Copenhagen)

Klimatmål : Göteborgs universitet skall vara klimatneutralt till år Genom att: Minska CO2 utsläpp med 20% till år 2015 (jämfört med 2008) Resterande utsläpp av CO2 klimatkompenseras. Diskussion om: Basår? Nyckeltal? Total minskning? Klimatkompensering?

Universitetets klimatstrategi omfattar åtta åtgärdsområden. Klimatsmarta resor och möten Effektiv energianvändning Klimatsmarta resor och möten Effektiv energianvändning Forskning och Utbildning med fokus på klimatfrågor Samverkan och kommunikation Forskning och Utbildning med fokus på klimatfrågor Samverkan och kommunikation Grön IT Inköps- och transportsamordning Mat Klimatkompensation

Påbörjade aktiviteter och satsningar Påbörjat Grön-IT, e-möten Energieffektiviseringsprojekt för både brukare och hyresvärd Klimatsmart mat Ny mötes- och resepolicy med tydliga alternativ ”Bilpool” med leasade miljöbilar Omförhandling av hyreskontrakt alt. tilläggsavtal Inköpssamordning, utbildningar inom upphandling och inköp Anpassad nybyggnation Forskning kring klimatproblematiken Påbörjat Grön-IT, e-möten Energieffektiviseringsprojekt för både brukare och hyresvärd Klimatsmart mat Ny mötes- och resepolicy med tydliga alternativ ”Bilpool” med leasade miljöbilar Omförhandling av hyreskontrakt alt. tilläggsavtal Inköpssamordning, utbildningar inom upphandling och inköp Anpassad nybyggnation Forskning kring klimatproblematiken

Förordningen om miljöledning i statliga myndigheter (2009:907) 15 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten så långt det är möjligt använder en energieffektiv informationsteknik som verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet. Myndigheten ska i samma syfte även utarbeta en mötes- och resepolicy.

Förslag till ny mötes- och resepolicy Fokuserar på 4 områden: En säker arbetsmiljö: Tjänsteresor ska ske på ett så trafiksäkert sätt som möjligt. Hänsyn ska tas både till resenären och till medtrafikanter. Ett miljöanpassat resande: Tjänsteresor ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att påverkan på den yttre miljön minimeras. Detta innebär att energianvändning och utsläpp till luft ska minimeras. Ett kostnadseffektivt resande: Tjänsteresor ska företas så kostnadseffektivt som möjligt med hänsyn till medarbetarnas individuella förutsättningar och behov, dels till att arbetseffektiviteten optimeras. Resande när det behövs: Tjänsteresor ersätts i så stor utsträckning som möjligt med video-, telefon- och webbkonferenser.

Tillämpning av mötes- och resepolicy: Planering: Överväga om teknisk mötesform kan ersätta resan, planera mötet så kollektiva färdmedel underlättas. Kostnadseffektivt resande: Hänsyn ska tas till alla delar av resan; t.ex. logi, traktamente, arbetstid och restid Val av färdmedel: - Korta resor: Cykel eller kollektivtrafik - Över 50 km: Tåg eller buss i linjetrafik - Generellt: Flyg endast över 50 mil Bilresor: - Privat bil ska endast användas när alternativen ovan inte är realistiska med hänsyn till miljö, kostnadseffektivitet och säkerhet. - Privat bil ska uppfylla Vägverkets krav på miljö och säkerhet, t.ex inte äldre än 2001 och ha m inst 4 stjärnor i Euro NCAP. Resor till och från arbetet omfattas ej så tillvida de inte ingår som en del av tjänsteresa. Resor till och från arbetet som minskar utsläppen till miljön uppmuntras dock av arbetsgivaren.

Budgetpropositionen (Prop. 2009/10:1), sista sidan (s. 341) ” Förvaltningsutgifter och klimatkompensation Klimatfrågan är en högt prioriterad miljöfråga. Myndigheternas verksamhet omfattas av styrmedel såsom koldioxidskatt och EU:s system för utsläppshandel. Detta gäller dock inte för myndigheternas flygresor eftersom flygbränsle för kommersiella ändamål är undantaget från energi- och koldioxidbeskattning och inte heller omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Från och med 2012 omfattas dock flygsektorn av EU:s utsläppshandelssystem. Enligt propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:163) kan myndigheter stärka klimatarbetet genom att välja att klimatkompensera för sina tjänsteresor. Flera myndigheter, däribland Regeringskansliet, klimatkompenserar för sina flygresor.” ”Enligt regeringens bedömning bör myndigheternas förvaltningsanslag för 2010 och 2011 kunna användas för att klimatkompensera för myndigheternas flygresor i tjänsten. ” ”Enligt regeringens bedömning bör myndigheternas förvaltningsanslag för 2010 och 2011 kunna användas för att klimatkompensera för myndigheternas flygresor i tjänsten. ”

Vad innebär klimatneutral? För att erhålla status som Klimatneutral ska  utsläpp av fossil koldioxid beräknas  en handlingsplan för minimering av utsläpp av fossil koldioxid upprättas  utsläpp som inte kan elimineras ska kompenseras med inköp av certifikat Kompensering för klimatpåverkande energiförbrukning Omställning till förnyelsebar energi Sparande och effektivisering Princip

Kostnader för klimatkompensation (per år) Tjänsteresor 2008 års nivå 3673 ton CO2 innebär mellan kr och 1,3 miljoner kronor El och värme 2008 års nivå 4128 ton CO2 innebär mellan och 1,4 miljoner kronor Totalt: mellan ca kr och 2,7 Mkr. per år (GU intäkter Mkr, 2008) + Interna arbetskostnader Kostnader för klimatkompensation (per år) Tjänsteresor 2008 års nivå 3673 ton CO2 innebär mellan kr och 1,3 miljoner kronor El och värme 2008 års nivå 4128 ton CO2 innebär mellan och 1,4 miljoner kronor Totalt: mellan ca kr och 2,7 Mkr. per år (GU intäkter Mkr, 2008) + Interna arbetskostnader

Fortsättning för att realisera klimatstrategin Utarbeta konkreta handlingsplaner för respektive område Skapa ett klimatråd Strategiska medel avsätts Årlig uppföljning Hearing Remiss GU ledningsråd Rektor fastställer innan sommaren Hearing Remiss GU ledningsråd Rektor fastställer innan sommaren

Koldixidkompensation Genom inköp av utsläppsreduktioner sker minskning av motsvarande mängd utsläpp någon annanstans. Priset för verifierade/certifierade projekt är idag ca kr/ton på Nordpool. Olika aktörer tillhandahåller reduktionsenheter för kr. Ex Tricorona CER 27 Euro/ton CO 2 och Gold Standard EU utsläppshandelssystem => EUA (EU Allowances) CDM Clean Development Mechanism => CER (Certified Emission Reductions) JI Joint Implementation => ERU (Emission Reduction Unit) Reduktionsenheter från oreglerad markand => VER (Verified Emission Reduction / Voluntary Emission Reduction).

Källa NVV globala CO2 utsläpp (år?)

IT står idag för ca 2% av världens koldioxidutsläpp (Gartner)

Om inget görs beräknas IT globalt stå för ca 3% av världens växthusgaser år 2020 (McKinsey) Stora miljö- och effektivitetsvinster kan räknas hem genom att se över IT Grön IT: (Definition av Gartner) ”Optimalt användande av informations- och kommunikationsteknologi för en miljömässigt hållbar utveckling av verksamheten och leveranskedjan, genom styrning av deras produkter, tjänster och resurser, alltigenom deras livscykel”

Most of the observed increase in globally averaged temperatures since the mid-20th century is very likely due to the observed increase in anthropogenic (human) greenhouse gas concentrations. ……The probability that this is caused by natural climatic processes alone is less than 5%. IPCC: Intergovernmental Panel on Climate Change 130 countries contributed over 6 years to the 4 th report. This included more than 2500 scientific expert reviewers, more than 800 contributing authors and more than 450 lead authors. Kritik 1. ”Climategate”: trafik visar att temperaturkurvan i IPCC är fejkad. Felaktig kritik då de justeringar som är gjorda är redovisade i rapporten. Kritik 2. Påståendet att glaciärerna i Himalaya kan ha smält helt 2035 är felaktigt. Korrekt kritik, IPCC har inte följt sina egna principer vad gäller granskning av källor. Glaciärerna smälter men långsammare än vad som är angivet i IPCC4. SvD 15 feb 2010 ”Det kan bli misstag. Men det finns inte anledning att ifrågasätta hela IPCC:s arbete för det.” Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Gunnar Öquist