Norrbottens läns landsting

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Indikatorn (variabeln) ska • omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. • kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. • kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn-och ungdomsperspektiv
Landstingsplan Landstinget i Kalmar län.
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Landstingsdirektör Sekretariat Stab Division Opererande specialiteter
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Landstingsdirektör Sekretariat Stab
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Pojkar Flickor PojkarFlickor Arjeplog 87,5 90 Kiruna 89,385 Arvidsjaur 94,3 100 Lule å 86,192,4 Boden 87,1 93,1 Pajala 94,398 G ä llivare 92,6 92,3 Pite.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Bättre liv för sjuka äldre
Välkommen till Ledardagen!
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Nivå två Nivå tre Nivå fyra Nivå fem Hälsovalsenheten, Sofia Barakat.
Bilder för lokal utbildning
Landstinget Kronoberg
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Information om pågående överenskommelser 2013 mellan staten och SKL.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
En samlad strategi för ANDT-politiken, Prop. 2010/11:47 Syfte Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
Norrbottens läns landsting
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
BjH 8 mars BjH 8 mars
Den sårbara familjen Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna I barnens liv Ordförande:
Landstingets flerårsplan 2013–2015 Nya perspektiv.
SOLLEFTEÅ - en kraftfull kommun …där människan står för kraften tillsammans med skogen, vinden och vattnet.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Presentation till Hälsobokslut 2008
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Serviceförvaltningens styrkort 2012 – 2015 Fastställt av regionstyrelsen Serviceförvaltningen Affärsidé Som en del av Region Gotland utvecklar.
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Jämställdhet i kommuner och landsting SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa
Vad innebär regionbildningen?
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Vi är överens…. Vi samverkar för god, jämlik och
Presentationens avskrift:

Norrbottens läns landsting Redovisning av hemuppgift Mäta för att leda 13 – 14 maj 2009

Stark ekonomi Attraktiv region Vision Verksamhetsidé Engagerade medarbetare Ledningsstrategi God hälsa Prioriteringar God vård

Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.

Ledningsstrategi Resultat i ett patientperspektiv Uthålligt, kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete Ledarskap- och systematisk ledarutveckling Aktivt medarbetarskap Standardiserade vårdprocesser i ett länsperspektiv (t ex diabetes, stroke, reumatologi, hjärtsjukvård)

Prioriteringar 2009 Utveckla och förädla mål och mått Integrera arbetet än tydligare i planeringsprocessen Konsolidera metoder och arbetssätt Etablera systematiska mätningar på alla nivåer Utveckla analys av indikatorerna i Öppna jämförelser och vidta åtgärder (vid behov) Utveckla stödet för omhändertagande och implementering av kunskapsunderlag

Strukturer för förbättringsarbete Styrning, ledning och samordning via ledningsgrupper Utbildade handledare Utbildning i systematiskt förbättringsarbete Medverkan i nationella program för förbättringsarbete Medverkan i SKL´s program Lean Nyttja Improwement Advisors Interna nätverk med alla aktörer deltagande Regelbunden mätning och redovisning av resultat

Mätningar Mångdimensionellt i vårdprocessen enligt värdekompassen På flera nivåer - Macro - Meso - Micro Regelbundet Tydligt ansvar Definierade mått och mätmetoder

UTVECKLING PÅGÅR, STÖR GÄRNA Integrera med planeringsprocessen Ta till vara kompetens på alla nivåer Utveckla mål och mått Metoder att mäta Resultattavla med systemmått Kvalitetssäkra datarapporteringen Förbättra datalagret Elektronisk resultattavla

God Hälsa

Mål (strategins åldersgrupper) Systematiskt folkhälsoarbete Prioriterade områden Mål (strategins åldersgrupper) Åtgärder, handlingsplaner (varje division ska konkretisera sina bidrag till målen) Uppföljning Hälsoläge => Hälsobokslut länet, kommunala välfärdsbokslut Mot målen => LP och strategi Aktivitetsnivå => HFS-indikatorer På divisionsnivå => div planer, årsredovisning Statistikunderlag från divisionerna

Folkhälsopolitiska strategin Barn och ungdom Vuxna Äldre Psykisk hälsa Övervikt och fetma Övervikt, fetma, undervikt Tobaksbruk Fallskador Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning God livskvalitet Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter)

Strategier för systematiskt folkhälsoarbete Aktivt samverka med kommuner och andra myndigheter och aktörer i länet. Verka för att befolkningen har kunskap om vad som ger god hälsa. Sammanställa och sprida statistik och underlag som beskriver hälsans utveckling i länet, och använda denna kunskap i förbättringsarbetet. Landstinget ska i egen verksamhet, genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till god hälsa. Verka för en jämställd och jämlik hälsa.

Mål Mått Mål Nuläge Självskattad hälsa Bäst i Sverige år 2020 Kvinnor 63 % (bäst 73%) Män 68 % (bäst 75 %) Hälsobokslut 2008 Förbättringar jämfört med 2007 Hälsobokslut 2007 Självskattad hälsa bland ungdomar 95 % av både flickor och pojkar mår bra år 2010 Bland elever årskurs 1 gymnasiet i länet, 2007: 87 % bland flickor 93 % bland pojkar Metoder tillämpas för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa. Metoder tillämpas i minst 75% av landstingets verksamheter med patientmöten år 2009 50 % år 2007 Tobaksbruk bland ungdomar En halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker eller snusar Bland elever årskurs 1 gymnasiet i länet 2007: 11 % röker minst en gång i veckan bland pojkarna och lika många bland flickorna, 25 % av pojkarna och 9 % av flickorna snusar minst en gång i veckan Rökande spädbarnsföräldrar En tobaksfri livsstart från år 2014 År 2007, Norrbotten: 6,8 % av mammor och 9 % av pappor till barn 8 månader

Mål Övervikt Andelen 4-åringar med övervikt/fetma ska minska med 50 % fram till år 2012 19 % av flickorna och 13 % av pojkarna bland 4-åringar i Norrbotten var överviktiga, år 2007 Andelen med övervikt och fetma bland vuxna norrbottningar ska vara den lägsta i Sverige år 2018 Fetma i Norrbotten, 2006: Män 15 % (bäst 10 %) Kvinnor 13 % (bäst 9 %) Övervikt i Norrbotten, 2006: Män 45 % (bäst 40 %) Kvinnor 29 % (bäst 24 %) Nya fall av klamydia Konstaterande fall av klamydia i fem-årsklasser mellan 15-29 år ska, oavsett kön, understiga 20 fall per 1000 inv, år 2009. Högsta antal fall av klamydia per 1000 inv i åldersklasser om fem år är 27, år 2007. Riskabla alkoholvanor bland ungdomar. Halvera andelen ungdomar med riskabla alkoholvanor till år 2018 27 % av män och 28 % av kvinnorna mellan 16 och 24 år i Norrbotten hade riskabla alkoholvanor år 2006 Fallskador, äldre Minst sju av kommunerna i länet ska finnas med bland de 25 % kommuner i landet som uppvisar minst fallskador bland 80 år eller äldre år 2014 Tre av 14 kommuner finns med bland de 25% kommuner med minst fallskador bland 80 år eller äldre, år 2006

Källa: Kommunala basfakta Resultat Utvecklingen av medellivslängd vid födseln i Norrbotten och riket åren 1991-2007 Start vid 70 år Källa: Kommunala basfakta

Källa: NLL, Skolbarns hälsa och levnadsvanor, 2007/2008 Resultat Rök- och snusvanor bland skolelever i Norrbotten, läsåret 2007/2008 Röker minst någon gång i veckan Snusar minst någon gång i veckan Årskurs sju Gymnasiet år 1 Årskurs sju Flickor 1 % 13 % 8 % Pojkar 10% 26 % Källa: NLL, Skolbarns hälsa och levnadsvanor, 2007/2008

Källa: NLL, Smittskyddsenheten Resultat Utvecklingen av konstaterade fall av klamydia, Norrbotten och riket, 1997-2008 Källa: NLL, Smittskyddsenheten

HFS-indikatorer som processmått Uppföljning 2008 enligt indikatorerna från nätverket Hälsofrämjande sjukhus Resultat ur verksamhetsperspektiv Utveckla sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och sjukvården Fråga 1 Preventiva program tillämpas angående: Tobak

Jämförelse mellan norrlandstingen och med riket Preventiva program tillämpas för patienter när det gäller: Program NLL-07 NLL-08 VNL-07 VLL-08 LVN-07 LVN-08 JLL-07 JLL-08 Riket Tobak Alkohol Övervikt Fysisk aktivitet Stressrelaterade problem Stödsystem för systematisk uppföljning finns för: Stödsystem NLL-07 NLL-08 VNL-07 VLL-08 LVN-07 LVN-08 JLL-07 JLL-08 Riket Tobak Alkohol Övervikt Fysisk aktivitet Stressrelaterade problem Källa: LVN, Redovisning Norrlandstingen, 2009-03-25

1) Patientfokuserad Patientenkät om bemötande (2008) – vilket sammanfattande betyg vill du ge på ditt besök?

2) Tillgänglig Antal som väntat längre än 90 dgr på nybesök – specialiserad vård Mål = 0 st Telefontillgänglighet i primärvård; andel samtal som ej besvarats samma dag. Mål = 0 Antal som väntat längre än 90 dgr på behandling – specialiserad vård Mål = 0 st Besök i primärvård; Andel som får träffa läkare inom sju dagar Mål = 100

3) Säker Antal anmälda och ersatta skador hos patientförsäkringen

”All relevant vårdstatistik uppdelas per kön” 4) Kvalitativt likvärdig och jämlik ”All relevant vårdstatistik uppdelas per kön” Patientenkät om bemötande (2008)

5) Effektiv vård Siffrorna inom parentes anger sjukhuset snittkostnad i förhållande till kostnaden per DRG-poäng för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen

6) Evidensbaserad vård

Engagerade medarbetare

Värdegrund Alla medarbetare har ett lika värde Samverkan och samarbete mellan all personal på arbetsplatsen är en viktig förutsättning för en väl fungerande verksamhet Alla medarbetares kompetens och kreativitet tas till vara som en grund för verksamhetsutvecklingen Ledarskapet utövas tydligt och aktivt och skapar förutsättningar för mötesplatser där medarbetarnas kompetens och kreativitet synliggörs och utvecklas i det dagliga arbetet.

Mål Arbetstillfredsställelse Frisknärvaro och sjukfrånvaro Ledarskap Kompetens

Mått och mål Mått Mål Nuläge Arbetstillfredsställelse 70/positiv utveckling för samtliga divisioner NLL 68 (2009) NLL 66 (2008) Divisioner mellan 62-77 Frisknärvaro - Andel medarbetare som har högst fem dagars sjukfrånvaro under senaste tolvmånadersperioden 75 procent 69 procent (2008) 72 procent (2007) Sjukfrånvaro - Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden 5,1 procent 5,2 procent (2008) 6 procent (2007)

Mått och mål Mått Mål Nuläge Ledarskap 70/positiv utveckling för samtliga divisioner NLL 67 (2009) NLL 65 (2008), Divisioner mellan 57-75 Kompetens 75/positiv utveckling för samtliga divisioner NLL 73 (2009) NLL 72 (2008) Divisioner mellan 65-85 Andel studenter som anser att det stämmer helt och hållet samt ganska bra att de kunnat uppnå kursmålen under sina VFU-kurser 70 procent Påbörja mätning

Resultat 2008

Resultat

Total sjukfrånvaro / bruttoarbetsid Resultat Total sjukfrånvaro / bruttoarbetsid

Kort sjukfrånvaro (1-14 dgr) /bruttoarbetstid Resultat Kort sjukfrånvaro (1-14 dgr) /bruttoarbetstid

Lång sjukfrånvaro (>15 dgr) /bruttoarbetstid Resultat Lång sjukfrånvaro (>15 dgr) /bruttoarbetstid

Stark ekonomi Inriktningsmål: Landstinget ska ha en god hushållning både ur ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv Delmål: Positivt resultat Nettokostnadsandel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Likviditet

Stark ekonomi Mått och mål

Nuvarande resultattavla

Framtida resultattavla Kontinuerligt Automatiskt Kvalitetssäkrat