Grönt universitet Samåkning och andra möjligheter för mobility management för arbetsgivarna i Finland Hanna Kalenoja Tammerfors tekniska universitet, Finland.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

NVF – VIA NORDICA 2008 Session 4: Samhällsekonomi – vad är alternativet Beslutsfattarens syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget.
Resenärsgrupper med särskilda behov Hjälpmedel och trafiksäkerhet…
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
Erfarenheter från Göteborgs Stads miljöfordonsbilpool
Parkeringspolicy för Göteborgs Stad antagen av KF
Nya tider för kollektivtrafiken Välkomna! …till en dag om kollektivtrafiken i Dalarna i dag och i morgon. Buss Egen bil Tåg Taxi Integration Samordning.
Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Energiledningssystem
Gasmarknadens processer
Viktiga utgångspunkter
Regionalt mobilitetskontor i Kalmar län & Exempel på genomförda & pågående projekt.
Regionalt mobilitetskontor & Exempel på projekt som gett resultat.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Fastighetsboxar. 2 Är du för eller emot att man slutar dela ut posten vid varje dörr från år 2011 och istället delar ut posten i fastighetsboxar som fastighetsägaren.
Cykel i Göteborg Jonas Åker. Vårt Mål •Biltrafiken ska minska till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel.
Energiportalen 15 februari 2006 Transporter – Persontransporter och trafikens energianvändning Forskning vid LTH, Trafik och Väg, Eva Ericsson.
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
LSO som verktyg i det kommunala säkerhetsarbetet
Analys av gång- och cykelåtgärder Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB.
Mobility Management och Hälsa.
Möjligheten att röra sig i grannskapet
Trafiksäkerhet är en arbetsmiljöfråga! (en avgörande utgångspunkt)
Det blommar i Botkyrka Hans Lindgren.
Västsvenska paketet.
Handlingsprogram för hållbara transporter Handlingsprogram för hållbara transporter är ett program för tillväxt och utveckling i.
1 Om regionala systemanalyser Varför Viktiga principer Exempel på hur Önskvärda resultat DIALOG OM FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM OCH INFRASTRUKTUR I VÄSTRA.
Grundläggande arbetsmiljöutbildning
SATSA II Regional cykelstrategi. Vi arbetar tillsammans för att öka cyklandet i Stockholms län. Vi vill skapa snabba och effektiva stråk för cykelpendling.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Energieffektiviserings stöd Förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Föreskrift 2010:1.
Sveriges Kommun Det här är vår presentation om Sveriges kommun.
Kommunstyrelsens styrkort 2009 Antagen i KS DNR
Ökad och säker cykling Kent Johansson Cyklingsutredningen Tylösandsseminariet 2012 Slutbetänkande oktober 2012.
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
Trafikmiljön vid Bodestorpsskolan
Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi
Bättre miljö Vad löser vi med infrastrukturplanerna ? Helena Ervenius
Anslutning till Mina meddelanden
Färdtjänsten och tillgänglighetsarbete
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
MOBILITY MANAGEMENT INTRODUKTION MOBILITY MANAGEMENT & TRAVEL AWARENESS (RESEMEDVETENHET) INTRODUKTION.
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens trafikarbetsgrupp.
Region Östergötland Nätverk för IT och lärande Mjölby den 19 mars 2003 Verksamhet med NätverkSamordnare 2003 ingår nu i nya myndigheten för skolutveckling.
Strategisk inriktning för Trafikverket
”Ett ledningssystem är ett verktyg för företaget att nå framgång”
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Granbergs Buss AB Trafikslag: Buss Sträcka: Luleå - Kiruna.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Dalatrafik-KR Trafik AB Trafikslag: Buss Sträcka: Mora - Gällivare.
Myndigheternas ansvar - marknadskontroll
1 Ett hållbart transportsystem - vad bör göras i Örebro? Per Elvingson, Programkansli samhällsbyggnad Örebro kommun, ,
Arrangerat av Klimatsamverkan Skåne, ett samverkansorgan i klimatfrågor mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Fossilfrihet.
Regional handlingsplan FÄRJETRAFIKEN Folkpartiet vill Linjetrafikens tidtabeller och överfartstider skall hålla minst dagens nivåer. Långsiktigt.
Pirkanmaan ELY-keskus, tekijän nimi Tillgänglighet för alla NVF Drift och Underhåll, Sommarmöte/ Nådendal, Erika Helin, Närings-, trafik- och.
Hur kan ett Trackitperspektiv bidra till kvalitetsarbetet?
Arbetsområde: Utvecklande av ett miljövänligt vägtrafiksystem.
Vägen till självkörande fordon - introduktion
Närvarande ledarskap för en hållbar välfärd
Miljömålen består av tre slags mål
Risto Murto, Kommunikationsministeriet
Projektet Hållbara resor
Vi har alla ett ansvar för miljön
Enhetlig myndighetsutövning
Miljömålen består av tre slags mål
Verksamhetsplan 2018 Sektor ÄO/HS LSG
Presentationens avskrift:

Grönt universitet Samåkning och andra möjligheter för mobility management för arbetsgivarna i Finland Hanna Kalenoja Tammerfors tekniska universitet, Finland NUAS Seminar

Genomgående förändringar ställer nya krav för trafikpolitiska visioner och åtgärder klimatförändring internationella mål för ökad energieffektivitet regionala förändringar större andel av äldre belfolkning näringslivets strukturomvandling ökad krav för förbättringar i trafiksäkerhet ökad efterfrågan på trafik och transporter

Trafikpolitiska åtgärder planering av markanvändning investeringar i trafiksystemet kollektivtrafikpolitiken gång- och cykeltrafikens utveckling miljö- och klimatstrategier parkeringspolitik trafikens telematikstrategier mobility management

Arbetsgivarens perspektiv på arbetsresor - varför skulle man främja kollektiv-, gång- och cykeltrafik? miljö-, kvalitets- och säkerhetsledningens övergripande mål allmänt ansvar för för miljö och trafiksäkerhet förminskning av trängsel förminskning av parkeringskostnader gymsamma hälsoeffekter av vardagsmotion förbättring av arbetsgivarimage frivilliga åtgärder i stället för begränsningar rättvisa incentiver främjar trivsel i arbetet arbetsgivare står i nyckelposition som aktör i mobility management

Hantering av miljökonsekvens- och säkerhetsrisker av arbets- och tjänsteresor (2003) åsikten var att utreda arbetsgivarens möjligheter att förbättra trafiksäkerhet och förminska miljökonsekvenser av arbets- och tjänsteresor fem case studier i olika typ av företag och arbetsgivare förväntningar hos arbetsgivarna förminska miljökonsekvenser förminska kostnader förminska antalet olyckor förbättra arbetsgivarimage öka trivsel i arbetet

Olika åtgärder för arbetsgivare ledning och förfaringssätt (6) uppföljningssystemen (4) organisering av arbetet (4) utredningar och auditeringar (5) anskaffning och användning av företagsbilar (3) dialog med myndigheterna (3) styrande och främjande åtgärder (9) kommunicering och utbildning (3) förminskning av trafikbehov (4) Sammanlagt ca 40 åtgärder i följande grupper

Ledning och förfaringssätt IArbets- och tjänsteresor inkluderas i normala förfaringssätt IITrafiksäkerhet och trafikens miljöeffekter som imagefaktor IIIMålsättning för trafiksäkerhet IVMålsättning för bränsleförbrukning och koldioksidutsläpp VKrav för trafiksäkerhet och miljökonsekvenser i samarbetsföretag VIMålsättning för andelen av gång-, cykel- och kollektivtrafiken på arbets- och tjänsteresor

Uppföljningssystemen A1 Uppföljning av arbets- och tjänsteresors färdmedel årliga nyckeltal uppföljnig av trafikarbetet A2 Uppföljning av bränsleförbrukning av företagsbilar per förare eller per bil A3 Statistikföring av olycksfall och konlikter i trafiken A4 Uppföljning av kundrespons analysering, utnyttjande, sammanställning av nyckeltal bedömning av måluppfyllelse

Organisering av arbetet B1Trafiksäkerhetsfrågor och förminskning av trafikens miljöeffekter inkluderas i arbetsintroduktion av nya arbetare B2Trafiksäkerhetsfrågor och förminskning av trafikens miljöeffekter inkluderas i möten och utvecklingssamtal B3Förbättring möjligheter till flexibel arbetstid B4Utveckling av möjligheter till distansarbete

Inventeringar och auditeringar C1Inventering av risker för arbetsresors trafiksäkerhet platser för konflikter ja olyckor C2Årlig besiktning av gårdsplan och parkeringsområden vägvisning, gångvägar, uttag för motorvärmare, utbudet för parkeringsplatser C3Årlig besiktning av cykeltrafikens förutsättningar möjligheter att byta kläder och duscha, cykelparkering, trafikförhållandena i närområden C4Årlig besiktning av kollektivtrafikens servicenivå lokalisering av hållplatser, turintervall, linjeutbud, gångförbindelsrena till hållplatser, vägvisning C5Attityder och inställning till trafiken

Anskaffning och användning av företagsbilar D1Miljöegenskaper och säkerhet tas hänsyn till anskaffning av företagsbilar och deras utrustning bränsleförbrukning och emissioner fordonstyp och -storlek utrustning, till ex. motorvärmare, kördator, förbrukningsmätare D2Förminskning av kallstarter D3Underhåll och förvaring av företagsbilar

Dialog med myndigheterna E1Dialog med trafikplanerare övergångsställen, indentifiering av platser av konflikter, trafiksäkerhetsåtgärder E2Dialog med myndigheter som är ansvariga för underhåll av byggande av vägar och gator E3Dialog med kollektivtrafikmyndigheter och kollektivtrafikoperatörer för att förbättra kollektivtrafikutbudet turintervall, tidtabeller, lokalisering av hållplatser, marknadsföring av kollektivtrafik

Styrande och främjande åtgärder F1Tjänstebiljett för kollektivtrafik F2Främjande av cykelpendling F3Anskaffning av stegmätare, pulsmätare och trippmätare F4Anskaffning av halkskydd till skor F5Förbättring av utrymme för ombyte och duschar F6Incentiver för främjande av cykelpendling och gångresor F7Utbjudning av uttag för motorvärmare F8Anskaffning av tjänstecyklar eller företagscyklar F9Reglering av parkeringsplatsutbudet

Kommunicering och utbildning G1Informering om trafiksäkerhet och säkra körvanor G2Informering om tarfikens miljökonsekvenser och individens möjligheter att förminska miljöpåverkningar G3Utbildning av ekonomisk, säker och miljövänlig körsätt (eco-driving)

Förminskning av trafikbehov H1Planering av körrutter H2Introduktion an navigeringssystem i fordonen H3Främjande av samåkning H4Främjande av telemöten och distansarbete

Tjänstebiljett för kollektivtrafiken - kollektivtrafikbiljett, som är helt eller delvis betalt av arbetsgivaren i början av 2006 alussa inkomstskattelag möjliggjorde i Finland att arbetsgivare kan betala 25 % av arbetares kollektivtrafikbiljett skattefritt och utan lönebikostnader tjänstebiljett är avsedd för resor mellan hem och arbetsplats, men biljetten kan användas även för fritidsresor tjänstebiljett är alltid personlig enligt skattemyndigheternas reglar minst arbetsgivares del av biljettpriset faktureras direkt tjänstebiljetten förminskar arbetarens skatteavdragsrött av kostnader för arbetsresor Tjänstebiljetten har tagits i bruk i Helsingfors Stad, Esbo Stad Tammerfors Stad, Åbo Stad Helsingfors och Nylands Sjukvårdsdistrikt ca 300 små eller medelstora arbetsgivare Tjänstebiljett har i Finland ca användare.

Kommunala arbetsgivarna har varit föregångare av tjänstebiljett nästan alla biljettinnehavare arbetar i kommuner Helsingfors Stad, biljettinnehavare Helsingfors och Nylands Sjukvårdsdistrikt, biljettinnehavare Esbo Stad, biljettinnehavare Tammerfors Stad, biljettinnehavare Åbo Stad, biljettinnehavare arbetsgivares stöd ca 10 euro/månad samma stöd till alla arbetare betalas som lönetillägg stödet överstiger inte andelen av 25 % av biljettpriset förmånet har genomfört som kollektivtrafiksedel eller informationssystem införandet har krävt mycket utrednings- och planeringsarbete arbetsgivarna och arbetarna har varit nöjda med tjänstebiljettsystemet