Det vi gör idag ska vara bra för alla oss som lever nu Hållbar utveckling … och för nästa generation… … och för nästa generation… … och för nästa generation… Det finns många olika definitioner av begreppet hållbar utveckling, men den vanligaste, och den som de flesta vilar på, är den som finns i FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987, den så kallade Brundtlandrapporten. I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Originalversion: Katarina Ekberg, Skogsstyrelsen Bearbetad: Skogen i Skolans nationella kansli … och för nästa generation… Det vi gör idag ska vara bra för alla oss som lever nu

God miljö Social välfärd Ekonomisk utveckling God miljö Social välfärd Hållbar utveckling ska genomsyra så gott som allt som sker i samhället. För en hållbar samhällsutveckling krävs det att ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Hållbar utveckling handlar alltså inte bara om en god miljö, utan växer fram i samspelet mellan tre ömsesidigt beroende delar – ekologi, ekonomi och social hållbarhet. Det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Källa: Naturvårdsverket

Skogen ska skötas så att den är till nytta nu och i framtiden. Även när det gäller skogen måste man ta hänsyn till såväl ekonomiska och ekologiska som sociala värden. Med de följande bilderna vill vi visa hur skogen spelar roll i en hållbar samhällsutveckling.

Skogen har många värden Ekologiska värden Ekonomiska värden Sociala värden Precis som i all annan verksamhet pratar man i skogen och skogsbruket om de tre samverkande delarna ekonomi, ekologi och sociala värden. För att ett skogsbruk ska anses vara ett hållbart skogsbruk måste man ta hänsyn till alla tre delarna. I sociala värden inräknar man också kulturella värden. Vi ska börja med att titta på skogens ekologiska värden men först några bilder om vad som egentligen menas med ekologi.

Ekologi= läran om samspelet mellan organismer och mellan organismer och miljön som de lever i Meteorologi Naturgeografi Geologi Kemi Fysik Limnologi Skogsbruk Mikrobiologi Botanik Zoologi Medicin Sociologi Ekologi är en gren inom biologin som försöker väva samman olika kunskaper till en helhetsbedömning av hur livet påverkas och styrs ute i naturen. En ekolog måste alltså vara allmänbildad inom en rad olika ämnesområden.

Ekologi studeras på olika nivåer Ekosystem Biosfären Population Individ Samhälle Ekologi kan studeras på fem organisationsnivåer. Biosfären är kontaktytorna mellan atmosfär (luft), hydrosfär (vatten) och litosfär (land). Som vi kommer att se senare har skogen en viktig roll när det gäller klimatet och då är det framförallt förhållanden i biosfären man tittar på. Väldigt vanligt är att ekologer studerar ekosystem. Ett ekosystem kan ses som en “låda” med osynliga väggar där organismer lever och fungerar under påverkan utifrån, Lådan kan vara stor eller liten beroende på vad det är man vill studera; hela biosfären, en blomrabatt, en bokskog… Ett samhälle är vissa växt- och/eller djursamhällen med ganska bestämda kombinationer av växter eller djur. Det kan t.ex. vara så att ett visst trädslag gynnar speciella arter, eller att vissa arter hålls undan genom nån sorts kemisk verkan. I ett samhälle tycks i alla fall arterna som finns där leva tillsammans och ofta vara direkt beroende av varandra. Går kanske att jämföra med mänskliga samhällen, eller? Population ett samhälle består av fler arter och varje art finns i ett visst antal. Detta antal utgör populationen. Sist men inte minst så kan man också göra studier på individnivå. En enskild individ är en biologisk enhet främst genom att näringsupptagning, näringssök och anpassningsförmåga kan variera från individ till individ Källa: Naturens dynamik av Bengt Nihlgård och Sten Rundgren ISBN 91-27-00346-9

Skogens ekologiska värden Skogen har massor av ekologiska värden och skogen berör samtliga fem nivåer som man brukar studera. Vi ska nu titta lite närmare på några stora viktiga områden; klimatet, vattnet och den biologiska mångfalden.

Skogen och klimatet Träden ger lä för vinden Träden påverkar temperaturen Träden fångar upp avdunstningen av vatten från marken I skogen binds koldioxid och avges syre när träden växer, genom fotosyntesen. När vi avverkar kommer koldioxid ut i luften igen. Koldioxid är en så kallad växthusgas och halterna av koldioxid har ökat drastiskt i atmosfären under de senaste 100 åren. Det beror främst på användningen av fossila bränslen men avskogningen i stora delar av världen har också betydelse. Genom att odla skog och använda träden till att ersätta fossila bränslen, stoppa skövlingen av skog och återplantera kan vi minska klimatförändringarna. Skogen har också direkt påverkan på mikroklimatet för t.ex. en planta eller organismerna i en bäck. En ridå av träd och buskar längs med en bäck gör att vattentemperaturen inte varierar så mycket mellan soliga och molniga dagar. Många fiskar och andra vattenlevande djur trivs bäst om det inte är stora temperaturväxlingar. Klimatet har också påverkan på skogen. Olika trädslag trivs olika bra under olika temperaturförhållanden. I Sverige märker vi att bok och ek och andra trädslag som tidigare bara funnits i södra delen av landet nu växer allt längre och längre norrut. Vi kan också se att träden växer bättre än tidigare. Det beror på att medeltemperaturen ökat i landet under senare år. I vindutsatta områden anpassar träden rötter, krona och stam efter den förhärskande vindriktningen. Det har ni säkert sett vid västkusten till exempel. Ett trädskikt kan minska frostskador på växterna på marken Bild: Sveaskog Träden ger skugga och svalka

Skogen och vattnet Vattnets kretslopp: Det vatten som rinner ut i haven har haft en lång väg dit. Långt i inlandet finns kanske en myr som får vatten genom regn och snö. Nedanför myren samlas vattnet i små, små bäckar som letar sig neråt i landskapet. Så, småningom rinner vattnet ut i en liten å och kanske i en sjö. Därifrån rinner en större å som flera mil längre bort ansluter till en älv som ytterligare flera mil längre bort rinner ut i havet. På vägen från myren till havet har vattnet påverkats av bland annat olika surhetsgrader i marken och föroreningar av olika slag. Och vattnets kvalitet påverkar livsvillkoren för växter och djur, däribland oss människor. Skogen har en viktig roll i vattnets kretslopp. Och det är av stor vikt att skogsbruket och andra näringar tar stor hänsyn så att inte utsläpp av föroreningar, däribland försurande ämnen, ökar. Nederbörden innehåller svaveldioxid och svavelsyra som gör marken surare om den inte klarar av att buffra dvs. neutralisera syran. Risk för försurning ökar om man dikar eller kör sönder marken eftersom man då för in syre från luften i marken vilket gör att sulfiderna i marken oxideras till sulfat och samtidigt avges vätejoner, de gör att det blir surare. Täta granplanteringar ger en förna som är extra sur eftersom den fångar upp svaveldioxid. Våra barrskogar har inte lika bra buffringsförmåga som lövskogarna. Man ska inte avverka där det redan är väldigt blött för då kan man få problem att återbeskoga marken igen. Skogsbruket kan påverka. Genom att vara rädd om vattendrag allt ifrån minsta lilla bäck och inte köra sönder marken värnar man om vattenkvaliteten i såväl sjöar och hav som i grundvattnet. Man bör undvika ensidiga plantager med gran. Barrskogar ger en surare mark än lövskogar så i områden med stora problem med försurning kan lövskog vara ett bättre alternativ än barrskog. Hyggen och körvägar bör planeras så att inte regnet kan spola bort jorden och slamma igen vattendrag.

Skogen och alla dess arter Grodor och kräldjur 14 arter Däggdjur 44 arter Andra ryggradslösa djur 4 200 arter Storsvampar 2 700 arter Insekter 12 800 arter Fåglar 120 arter Kärlväxter 370 arter Lavar 800 arter Mossor 300 arter Många av de miljöåtgärder som görs i skogen har med att bevara den biologiska mångfalden att göra. Sverige har tillsammans med 167 andra länder skrivit under ett dokument som kallas konventionen om biologisk mångfald. Den innebär att vi lovar att använda naturen på ett varsamt sätt så att vi bevarar den biologiska mångfalden. Med biologisk mångfald menas: att det finns många olika arter att det finns många olika individer inom varje art att det finns många olika naturtyper Arterna i skogen lever tillsammans i mer eller mindre komplicerade samspel. Förändringar påverkar dessa samspel. För vissa arter kan det vara positivt och för andra negativt. Förändringar kan vara naturliga som stormar, bränder eller översvämningar. De kan också vara skapade av människor som skogsbruk, bebyggelser, vägbyggen m.m. I ett hållbart skogsbruk måste man bland annat ta hänsyn till hur åtgärder man tänker göra påverkar den biologiska mångfalden, vattnet och klimatet. Några viktiga åtgärder: Att lämna död ved, många svampar, mossor, lavar och insekter är beroende av död ved, finns det gott om insekter så får fåglarna lättare mat och i den döda veden kan de hitta håligheter att ha sina bon i: Att lämna riktigt gamla träd. En örn behöver gamla tallar med kraftiga kronor för att bygga sitt bo som kan väga upp emot 1000 kg. I de gamla träden, särskilt ekarna trivs arter som inte kan leva någon annanstans. Att lämna lövträd där det inte finns så mycket lövträd. Vissa arter kräver lövträd. Att lämna kantzoner med träd och buskar vid åkar och vattendrag. I åkerkanten kan smådjur få skydd mot rovdjur. Från buskarna trillar insekter och näringsämnen ner i vattnet. Växtligheten skuggar också vattnet som då får en jämnare temperatur vilket bland annat öringen kräver. Att lämna områden som innehåller utrotningshotade arter och sällsynta naturmiljöer helt från avverkning. Viktigt att det finns många olika sorters skogar eftersom olika arter av växter och djur trivs i olika sorters skog.

Skogens ekonomiska värden Nästa område i hållbar utveckling är ekonomi. Skogen har ett stort ekonomiskt värde för skogsägarna, skogsindustrin och de som vidareförädlar virke. Den bidrar också till försörjningen för familjer där det finns någon som jobbar i ett företag som är kopplat till skogen. Tack vare de skatteintäkter som sysselsättning och försäljning av skogsprodukter genererar så är skogen också ekonomiskt värdefullt för alla andra. Skatteintäkter till stat, kommun och landsting används till nytta för alla medborgare. Sverige är en nettoexportör av skogsprodukter. Under 2009 exporterade vi varor från skogen för 123 miljarder kronor och vi importerade för 29 miljarder kronor. (Nettot alltså 94 miljarder.) Vi ska titta lite mer på skogens ekonomiska värden.

Träden används till mycket Skogen är en råvarukälla. Eftersom nya träd planteras när de gamla avverkas så säger man att virke från skogen är en förnyelsebar råvara. Av virket görs produkter av olika slag. I massa- och pappersindustrin görs papper och papp. I sågverk sågas plank och brädor. I värmeverk och villor används virke, grenar och toppar till att producera energi. Spill från sågverk och massaindustri används för energiproduktion. Ca. 20% av all energi i Sverige kommer från biobränslen. Merparten av detta kommer från skogen. Av plank och brädor görs alltifrån tändstickor till broar och konserthallar. Flera spännande projekt där man kombinerar trä med andra material för att få fram nya värdefulla egenskaper pågår. I Finland flisar man t.ex. ner returved och returplast och tillverkar golv till altaner av. I massaindustrin utvinns kemikalier som terpentin och tallolja. Ur veden kan man också utvinna kemikalier som används som sötningsmedel (t.ex. vanillin, xylitol), förtjockningsmedel (finns i glass, ketchup, målarfärg m.m.) Forskning pågår för att hitta ännu fler användningsmöjligheter, det är t.ex. fullt möjligt att göra plaster av vedens lignin, av fibrerna görs redan i dag tyger som viskos men man har ännu fler material på gång. I rymdfärjornas värmesköldar använder man idag ett extremt värmetåligt textilmaterial som är tillverkat av viskostråd, alltså av träd! Skogsråvara är alltså förnyelsebar och är jämfört med produkter av fossila bränslen, betong och stål betydligt mer klimatsmarta. De bidrar inte till de stora utsläpp av koldioxid som de andra materialen gör. Förutom ekonomiskt värdefulla produkter gjorda av träd så är även det ekonomiska värdet av jakt, fiske, bär- och svampplockning viktigt. Här kan vi också ta med det ekonomiska värde som aktivitets- och turistnäringen ger. Bilden av Sverige som ett skogsland med sjöar, skogar och ”vildmarker” är helt klart något som lockar turister, särskilt från utlandet. Förnyelsebar råvara

Vilka av produkterna kommer inte från skogen? Vad brukar du använda för grejer som kommer från

Många jobbar i skogen …och många jobbar i företag med anknytning till skogen… Knappt 30 000 människor är sysselsatta i skogsbruket, dessutom jobbar människor med rennäring och turismnäring med skogen som arena. Inom skogsbruket finns flera olika yrkesgrupper; skogsarbetare, skogsmästare, skogstekniker, jägmästare, inventerare, virkesköpare, biologer, arkeologer, lantmätare, pedagoger, informatörer, forskare, ekonomer, beteendevetare m. fl. Bilder: Sveaskog, Skogen i Skolan

…biologer, kemister, pedagoger, marknadsförare, informatörer, journalister, systemvetare, webbutvecklare, möbelsnickare, CNC-operatörer, maskinsnickare, IT-tekniker, personalhandläggare, forskare, ekonomer, sågverksarbetare, pappersindustriarbetare, chaufförer, logistiker, statistiker, ingenjörer, elektriker….m.fl. Ungefär 40 000 jobbar inom trävaruindustri och 35 000 inom massa- och pappersindustrin. Dessutom jobbar uppemot 100 000 i företag som är beroende av skogsbruket eller skogsindustrin på något sätt som t.ex. transportföretag, kemiföretag, IT-företag, ekonomiföretag, energiföretag m.fl. Totalt sett är alltså knappt 200 000 människor i Sverige direkt beroende av skogen för sin inkomst. Dessutom tillkommer förstås familjemedlemmar till dessa personer. Bild 5, 6, 7: Martinsons

Skogens sociala värden Naturupplevelser Kulturell förankring Rekreation Estetik Folkhälsa Bär, svamp, fiske, jakt Arbetstillfällen Infrastruktur Förutom ekologiska värden och ekonomiska värden finns också andra värden som bidrar till vår välfärd, det är de så kallade sociala värdena. I princip kan vilken skog som helst ha sociala värden eftersom det är mycket upp till var och en att bedöma. En skog som ligger nära ett samhälle har troligtvis högt socialt värde för de som bor i samhället medan den är helt betydelselös för de som inte bor där. För någon som bor på landsbygden kan en skog som sköts med avverkning och skogsvård ha ett socialt värde eftersom man bedriver jakt på området. På Skogsstyrelsen försöker man identifiera var skogar med särskilt höga sociala värden finns. De har valt att beskriva dessa skogar så här: Skogar med höga sociala värden är skogar som är viktiga för människors livsmiljö, rekreation, folkhälsa, friluftsliv samt dessa värdens betydelse för lokal och regional utveckling.

Naturupplevelser och rekreation Friluftsliv Promenader Vandringar Paddling Barns lek, kojbyggen Bergsklättring m.m. Folkhälsa Tack vare allemansrätten har vi i Sverige stora möjligheter att vistas i skogen för friluftsliv och rekreation. Hundägare och andra är flitiga användare av närnaturen för dagliga promenader men mest lär det vara barnen som använder den tätortsnära naturen för lek och kojbyggen m.m. Fler och fler väljer att besöka skogen i grupp i olika arrangerade utflykter t.ex. svampplockning, bergsklättring eller vandringar. Skogens hälsobringande effekter finns dokumenterade i en rad olika undersökningar. Naturvårdsverket har sammanställt en hel del i en populärbroschyr ”Naturen som kraftkälla” som går att beställa från deras hemsida. Förutom fysisk motion så påverkas vi även psykiskt av skogen. En undersökning från USA visar att patienter med utsikt över en park tillfrisknar fortare och behöver mindre smärtlindrande medicin än de som har utsikt över en betongvägg. Barn som vistas regelbundet i naturen får mindre halter av stresshormonet kortisol, resultat av undersökning vid Linköpings universitet. Flera försök visar att ”utbrända” har lättare att komma tillbaka till jobb eller utbildning om de får vistas i en grön miljö .

Bär- och svampplockning Jakt och fiske Förr var vi beroende av det som skogen kunde ge i form av mat, päls och byggnadsmaterial. Ännu är det många som jagar, fiskar och plockar bär och svamp och man uppskattar de goda och ekologiska råvarorna. För många är det säkert också bra för hushållsekonomin. Men för de allra flesta rör det sig nog framförallt om ett skönt sätt att njuta av skog och natur. När det gäller jakt bör man också ta upp samhällsnyttan av jakten genom att viltstammarna hålls i balans vilket inte minst trafikanter och jordbrukare har glädje av.

Estetik och kulturellförankring För naturfolk runt om i världen, däribland samerna, är naturen en förutsättning för att föra kulturarvet vidare. Naturfolks rätt till medbestämmande över de områden de verkar i är därför en viktig del av den sociala aspekten av ett hållbart samhälle. När det gäller hållbart skogsbruk så är det viktigt att samarbetet kring skogsbruk och rennäring fungerar. Konstnärer av alla de slag har i alla kulturer och också i dag inspirerats av naturen och skogen. Våra gamla sägner om tomtar, troll och skogsrån har alla sin grund i skogen och naturen. Än idag skrivs böcker och filmer där handlingen utspelas med koppling till skogen. Även unga poeter och textförfattare hämtar inspiration från skogen. Inspirationen kan hämtas på oändligt många sätt; ljus, mörker, former, färger, ljud, tystnad, arters levnadssätt, årstidsväxlingar, liv och död… Natur i olika delar av världen har mycket gemensamt och kan vara en naturlig mötesplats för människor från olika kulturer. Men människor kan också ha skrämmande erfarenheter av skogar med gerillagrupper och minor och de kan känna rädsla för att vistas i våra skogar vilket vi måste respektera.

I skogen kan man göra mycket kul! Bilder: Sveaskog, Skogen i Skolan

Vad brukar du göra i skogen?

Arbetstillfällen och infrastruktur Att skogen ger jobb och försörjning är också ett socialt värde. Det är inte minst viktigt på orter där alternativa arbetsgivare inte finns. Uppbyggnaden av vägar och andra transportnät för skogsnäringens behov används ofta av allmänheten också. De tusentalsmil skogsbilvägar som byggts i landet gör till exempel naturområden lättillgängliga för en bred allmänhet. Bild: Sveaskog

God miljö Social välfärd Skogens bidrag till ett hållbart samhälle Ekonomisk utveckling God miljö Social välfärd Skogens bidrag till ett hållbart samhälle Nu har vi gått igenom hur skogen på olika sätt kan bidra till ett hållbart samhälle. Inom skogsbruket i Sverige så har man ambitionen att bedriva ett hållbart skogsbruk, vår skogpolitik vilar på två jämställda mål: Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas." Produktionsmålet ”Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.”