BASUTREDNING enligt VÄSTBUS riktlinjer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Skola och arbetsliv i samverkan
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Den nya skollagen 1985 års skollag skollag var på olika sätt föråldrad
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Samordningsprojekt att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Mål: Utveckla en effektivare och mer.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
´ Tillgång till elevhälsa – ett lotteri för eleverna
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Hälsa, lärande och trygghet
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Den individuella utvecklingsplanen
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Verksamhetsstöd gymnasiet
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa
Elevsociala team.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Disposition och utgångspunkter
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Nya föreskrifter och allmänna råd
GYMNASIESÄRSKOLAN i skollagen
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Samverkan barn- och unga Syfte nå en effektiv samverkan i frågor som berör samtliga parter Generellt uppdrag Samverkansgruppen ska stimulera, bevaka och.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Nämndplan 2015.
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Klagomål på Helixgymnasiet Enligt 4 kap. 8§ Skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. På den.
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Barn och elever i behov av stöd Barn- och utbildningsnämnden
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Bedömning och betygsättning
Elevers frånvaro CB+AL Vilka är vi varför är vi här idag.
Framtidens elevhälsa Stockholm september
Ny Remissrutin till BUP
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Längre eller upprepad frånvaro
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Nyheter i skollagen från och med
Samverkansråd
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Presentationens avskrift:

BASUTREDNING enligt VÄSTBUS riktlinjer

Politiskt beslut i Västra Götaland; kommun / landsting Barn / ungdomar m sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Samverkan skall ske i ett tvärprofessionellt samråd

GRUNDSKOLE- FÖRORDNINGEN 5 kap 1§ Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd skall rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.

BASNIVÅ Enligt nuvarande skollag och grundskoleförordning skall skolan tillhandahålla skolhälsovård och elevvårdande verksamhet. Rektor är den som beslutar om sammansättning av elevvårdskonferens.

Regeringens proposition 2001/02:14 I ”Hälsa, lärande och trygghet” presenterar regeringen sin bedömning av elevhälsa som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår.

Basnivån skall nå alla barn och unga som är skolpliktiga Den tvärprofessionella elevhälsan Socialtjänstens förebyggande verksamhet Mödrahälsovård Barnhälsovården Övrig primärvård, såsom ungdomsmottagningar.

SYFTET MED UTREDNING PÅ BASNIVÅ och kunskap om elevens behov. är att ge fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov.

BASUTREDNING Underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan Ligger till grund för remiss till specialistnivån

Specialistnivå Socialtjänstens handikappomsorg IFO Socialtjänstens handikappomsorg Barn- och ungdomsmedicin BUP HAB Barnneuropsykiatrin Vuxenpsykiatrin (äldre ungdomar) HVB-hem / särskilda ungdomshem

Västbus riktlinjer Först när resurserna i vardagsmiljön inte är tillräckliga för att möta behoven ska mer specialiserad verksamhet träda till som därmed når en liten andel barn. Denna nivå ska komplettera basverksamheterna och ge konsultation till basnivån. Den svarar för utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras.

BASUTREDNING att uppmärksamma – att utreda – att dokumentera – att åtgärda (och följa upp) samt att utvärdera.

TVÄRPROFESSIONELLA BEDÖMNINGAR Elevens skolsvårigheter SKALL beaktas ur ett HELHETSPERSPEKTIV samtliga professioner inom elevhälsoteamen kan vara involverade i arbetet med att utreda svårigheterna. endast en eller några professioner samarbetar i en utredning för att söka stötta eleven. Vilket / vilka bedömningsunderlag som behövs, avgörs i varje enskilt fall.

Fullständig BASUTREDNING specialpedagogisk social medicinsk psykologisk professioner / kompetens

I den mån skolenheten inte har tillgång till samtliga professioner inom sitt elevhälsoteam, skall rektor tillse att kompetensen tillförs i utredningsarbetet.

Steg 1 Uppmärksamma RUTINER för att uppmärksamma behov av stöd; lärande, socialt, medicinskt, psykologiskt

RUTINER för utredning inför upprättande av åtgärdsprogram Steg 2 Utreda RUTINER för utredning inför upprättande av åtgärdsprogram

Pedagogisk / specialpedagogisk utredning Steg 3 Pedagogisk / specialpedagogisk utredning

Upprätta åtgärdsprogram Steg 4 Upprätta åtgärdsprogram

Åtgärdsprogram 1976 – beslut av riksdagen; åtgärdsprogram skulle upprättas inom grundskolan då behov förelåg SIA-utredningen m syfte att förändra undervisningen - inte individen istället för tidigare individuella träningsprogram Lgr 80 - kommentarmaterialet

Skolverkets inspektion år 2000 – utvalda kommuner elever i behov av särskilt stöd dokumentation uppföljning av kunskapsutveckling betyg och bedömning utvärdering (kvalitetsredovisning) ÅTGÄRDSPROGRAM

Syfte Att förbättra elevernas kunskapsresultat Att tillhandahålla en likvärdig utbildning Att få till stånd en systematisk arbetsprocess – SKOLUTVECKLING

Fokus på åtgärdsprogram Betänkande ”Att lämna skolan med rak rygg” Elevvårdsutredningen ”Från dubbla spår till elevhälsa …….” Utredningen ”Funkis – funktionshindrade elever i skolan” Barnpsykiatrins slutbetänkande VÄSTBUS

Rektors ansvar: Utredning* Särskilt / särskilda behov Stödåtgärder Kompetens* Rutiner

Utredning sker på: INDIVID GRUPP och ORGANISATIONSNIVÅ

Särskilda behov – definition: Fysiska handikapp Psykiska besvär Inlärningssvårigheter Koncentrationssvårigheter Sociala svårigheter Motoriska svårigheter Diagnoser

Tvärprofessionell kompetens Skolledare m utbildning Behöriga lärare enskild kompetens kontinuerlig kompetensutveckling ämnesdidaktisk skolutveckling Specialkompetens speciallärare specialpedagoger skolsköterska / skolläkare skolkurator skolpsykolog

Allmänna råd och kommentarer; För arbete med åtgärdsprogram 2008 Svårigheter att genomföra de utredningar som skall ligga till grund för åtgärdsprogrammet. Eleven ses som ensam bärare av de problem som skolan önskar åtgärda genom åtgärdsprogrammet.

5 avsnitt – länkas ihop som en kedja God lärandemiljö Uppmärksamma behov av särskilt stöd Utreda behov av särskilt stöd Utarbeta åtgärdsprogram Följa upp och utvärdera

Arbetsgång Uppmärksamma Utreda Utarbeta åtgärdsprogram Genomföra åtgärdsprogram Följa upp och ev revidera åtgärdsprogram

Allmänna råd Lärandemiljö Skolans arbete bör baseras på kunskap om de faktorer som främjar elevers lärande och utveckling En god lärandemiljö möjliggör för elever med olika förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.

För många elever, de flesta är en generellt god kvalitet på verksamheten ett tillräckligt stöd. De arbetssätt och arbetsformer som skolan väljer samt skolans sätt att organisera arbetet påverkar elevernas behov av särskilt stöd.

Orsaker till elevers svårigheter bör i första hand sökas i deras möte med undervisningens innehåll och lärandemiljö. Detta förutsätter en bred kunskap om olika pedagogiska metoder för att tillgodose elevernas varierade behov och för att följa upp deras utveckling.

Särskilt stöd Alla elever behöver stöd för sin utveckling, några behöver stöd under vissa perioder, andra under hela sin skoltid.

Uppmärksamma Riskerar att ej nå målen för utbildningen. I behov av särskilt stöd av annan orsak. Vantrivs i skolan Frånvaro – skolk Utagerande beteende Koncentrationssvårigheter Tal- språksvårigheter Psykosociala problem mm mm Fungerande ELEVHÄLSA

Utreda Om det framkommer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ansvarar rektor för att behovet utreds.

Utredning syftar till att ta fram ett underlag för att bedöma vilka åtgärder skolan behöver vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. 1. kartläggning Enkel / klassföreståndare – mentor Uppenbara problem Enstaka ämne Grundlig utredning – specialpedagog Basutredning Specialpedagogisk utredning Medicinsk utredning Social utredning Psykologutredning 2. slutsatser om tänkbara orsaker och behov

Att tänka på: Diagnoser får ALDRIG vara ett villkor för stöd. Dröjsmål av insatser pga kompletterande utredning (ev av annan part) är EJ acceptabla. Skolan ansvarar för att genomföra de utredningar som situationen kräver även om vårdnadshavaren motsätter sig detta, gäller även insatser.

Särskilt stöd Att ge särskilt stöd ställer krav på personalens kompetens Vilken kompetens som behövs beslutar rektor om (specialpedagogisk utredning)

Uppföljning / Utvärdering Rutiner Ansvar; vem gör vad? Synliggöra elevens framsteg Ev ytterligare utredningar Elevens / målsmans bedömning av åtgärder är viktiga.

Samarbetssvårigheter Vårdnadshavare – skola Rektor ansvarar för att åtgärder sätts in. Åtgärdsprogram skall upprättas.

Följa upp åtgärdsprogram, förändra insatser och åtgärder Steg 5 Följa upp åtgärdsprogram, förändra insatser och åtgärder

Professioner / kompetens Steg 6 Utökad utredning Social Medicinsk Psykologisk Professioner / kompetens HELHETSPERSPEKTIV

ANALYS När de utredningar som ansetts nödvändiga är färdigställda, skall utredningarna först analyseras av varje profession för sig. Därefter skall teamet sammanställa sitt material och göra en analys över vilka insatser / åtgärder som skall sättas in.

BEDÖMNINGAR Bedömningen av sammanställningen kan innebära att basnivån utvecklar och tar ansvar för olika insatser / åtgärder kring den enskilde eleven. Bedömningen kan även innebära att olika instanser på specialistnivån kontaktas för konsultation och / eller insatser / åtgärder.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Då insatserna är fastställda, beslutade och igångsatta skall situationen för den enskilde eleven följas upp. Insatserna skall leda till en förbättrad skol- och livssituation. Uppföljningen skall därför ses som ett medel för att åstadkomma förbättringarna och garantera denna utveckling. Varje nivå har ansvar för uppföljning av insatser, dels i den egna verksamheten och dels de insatser som skett i samråd med övriga aktörer.

Underlag för nätverksträff Då en fullgod basutredning av elevhälsan är genomförd och vårdnadshavaren är informerad och godkänt att specialistnivån kopplas in skall analysen och sammanfattningen ligga till grund för nätverksträffen, vilken inleder samverkan med specialistnivån.

DOKUMENT Kallelse till nätverksträff Handlingsplan / vårdplan Uppföljning / utvärdering

RÅD Råd / riktlinjer för BASUTREDNING

UNDANTAG Misstänkta medicinska och barnpsykiatriska tillstånd som kräver specifik behandling, t ex depression, ska remitteras utan fördröjning. I dessa fall skall man INTE invänta basutredning!

Larsen, miljöterapeut Utveckling kan inte forceras, utveckling kan bara stimuleras, ALL utveckling måste organiseras.