Slöjdhistorik
Slöjdhistorik Kultur Enligt nationalencyklopedin står det skrivet att ordet kultur kan sägas vara andlig, biologisk eller ekonomisk odling: i talspråk i regel andlig sådan. Ordet kultur är ett låneord från latinet, cultura av cultus, som betyder odling. Med kultur menas den uppsättning idéer, värderingar, kunskap och andra resurser som vi förvärvar genom samverkan med omvärlden. I kulturen ingår också alla fysiska redskap som hela vår vardag är fylld av.
Slöjdhistorik Historisk bakgrund Eldsjälar som levde i början av 1800-talet förstod vikten av att handens manuella arbete måste upprätthållas till kommande generationen när industrialismens tid gjorde intåg i Sverige.
Slöjdhistorik Historisk bakgrund Hushållningssällskapen bildades vid början av 1800-talet med syfte att främja jordbruket och dess binäringar. Till dessa räknades även slöjden, men den största betydelsen hade hemslöjden till husbehov. Före industrialismens tid var hemslöjden den viktigaste produktionsformen. Samhället förändrades under 1800-talet då industrialismen omvandlar landet.
Slöjdhistorik Historisk bakgrund Det var enklare att köpa maskintillverkade ting än att tillverka dem själv med gamla och arbets-krävande metoder. Varför skulle en mor lära sin dotter något som hon inte längre hade användning för? Därmed försvann till exempel kun- skapen om att göra knyta flossa- täcken (sängtäcken).
Slöjd blev ett obligatoriskt ämne i folkskolan 1955. Slöjdhistorik Slöjd som skolämne Slöjd blev ett obligatoriskt ämne i folkskolan 1955. Som skolämne har slöjd varit allmänt före-kommande från slutet av 1800-talet och under 1900-talet förekom någon form av undervisning i slöjd på de flesta skolor
Otto Salomon och Hulda Lundin Slöjdhistorik Slöjd som skolämne Otto Salomon och Hulda Lundin har haft en mycket stor betydelse för hur skolslöjden har utvecklats under 1900-talet. De blev gosslöjdens respektive flickslöjdens första företrädare.
Slöjdhistorik Slöjd som skolämne De startade, var och en för sig, utbildningar för blivande slöjdlärare, utan att någon av dem hade någon egen lärarutbildning. Trots att de båda hade olika förutsättningar drevs de av samma övertygelse. De ansåg att slöjdarbetet i sig kunde förena en hantverksmässig träning med moralisk fostran och utvecklande av formell bildning i betydelsen att kropp och sinne tränas samtidigt.
Slöjden som kulturfenomen Slöjdhistorik Slöjden som kulturfenomen I Norden har handens skolning och intresse för slöjden tidigt intagit en särställning. Hushållningssällskapet, började på 1870-talet i Sverige att inrikta sina hemslöjdsbefrämjande åtgärder också på skolans slöjd. Man ansåg att husslöjd såväl som skolslöjd var viktiga för individens utveckling men även för landet ur ett näringsperspektiv.