Den emissionsfria och hållbara sjöfarten – hur kan sjöfartsforskningen bidra? Monica Lundh Sjöingenjör, PhD Biträdande föreståndare Lighthouse 2.0

Agenda Lite allmänt resonemang kring sjöfarten Vilka utmaningar står sjöfarten inför och vilka är de uppsatta målen? Hur ser den svenska sjöfartsforskningen ut idag? Hur skall vi hantera utmaningarna för att nå målen? Sammanfattning

Behöver Sverige sjöfarten? Sverig har EUs längsta kuststräcka och betydande inre vattenvägar Ungefär 90 procent av de 200 miljoner ton gods som importeras och exporteras varje år fraktas via fartyg Trots att mer än 90 procent av världshandeln transporteras till havs, står sjöfarten bara för knappt tre procent av de globala utsläppen av koldioxid

Svensk sjöfartskompetens Göteborgs hamn är Skandinaviens och Sveriges största hamn I Göteborg finns också världens största färjerederi På en liten västkustö, Donsö, finns en koncentration av produkt- och kemikalietankfartyg I Stockholm finns några av världens mest moderna kryssningsfärjor och världens första LNG-drivna (flytande naturgas) färja I Stockholm finns också ett av världens största biltransportrederier

Sjöfartens utmaningar Sveriges Redareförening har antagit EU:s nollvision om en sjöfart utan negativ påverkan i luft och vatten 2050

Svavelkontrollområde (SECA) SECA-områden tillåter regelverket en svavelhalt på 1,00 viktprocent i det bränsle som används ombord. 2015 – Skärpning av krav inom SECA till 0,10 procent svavel 2025 – Senaste år för skärpning av kraven globalt till 0,50 % svavel

Vidgning av “nollvisionen” Ökad välfärd Ökad tillväxt Ökade sjötransporter Minskad miljöpåverkan, minskat antal olyckor och minskad energikonsumption

Sjöfartsforskning M Lundh “A life on the Ocean Wave” (2010) Doktorsavhandling Chalmers

Fartygsolyckor

Akademins utmaningar

Kunskapstriangeln Grund- forskning Tillämpad forskning Sjöfarts-näringen

Vilka aktörer finns? Chalmers SSPA KTH Linnè univarsitetet Göteborgs universitet Universitetet I Uppsala Universitetet I Lund Mittuniversitetet m fl … m fl … m fl …

Chalmers Institutionen för sjöfart och marin teknik Sjöfart och marin teknik bedriver forskning och utveckling för konstruktion, framdrivning och navigering av fartyg Vi utbildar sjökaptener, sjöingenjörer, naval architects och landbaserad personal inom sjöfartsnäringen Institutionen finns på Campus Lindholmen Här har vi ett av Sveriges mest omfattande simulatorcentrum för marina transporter och navigering.

Några exempel… Vid institutionen för sjöfart och marin teknik finns två avdelningar Maritima operationer Här bedrivs forskning inom bl a miljöområdet, ”Maritime Human Factors” och nautik Marin design Här bedrivs forskning inom bl a hydrodynamik och marina strukturer

SSPA Internationellt konsultföretag och forskningsinstitut Etablerat 1940 – idag inte statligt finansierat Ägare Chalmers Stiftelse, är oberoende & non-profit Drygt 110 anställda

Några exempel… Bro mellan affärsverksamhet - forskning, tester - beräkningar, nya tekniker - existerande Leds av forskning, innovation och utvecklingsbehov Levererar opartisk expertis, råd och tjänster till näring och samhälle Fokusområden Reducerade emissioner från fartyg Energieffektiv sjöfart Maritim säkerhet Ca 60 europeiska forskningsprojekt sen -97

88x38m 260 m lång 12m hög 18

Linné universitetet Sjöfartshögskolan Utbildar sjökaptener, sjöingenjörer Bedriver forskning inom det maritima fältet Här finns ett av Sveriges mest omfattande simulatorcentrum för marina transporter och navigering.

Studier i den operativa verksamheten Några exempel… Sjöfartsvetenskap Studier i den operativa verksamheten Förutsättningar Regler Ekonomi Fartygstyp Fartområde Konsekvenser i verksamheten i miljön i samhället Organisation Människa Teknik För hållbar sjöfart

KTH Vid Institutionen för farkost och flygteknik utbildas skeppsbyggare Den marintekniska forskningen och utbildningen av skeppsbyggare vid KTH drivs främst av forskargruppen KTH Marina system vid Institutionen för farkost och flygteknik Andra forskargrupper som också bidrar till utbildningen är KTH lättkonstruktioner En stor del av forskningen vid KTH Marina system kan beskrivas som tillämpad

2050 Hur kan vi kraftsamla?

Initiativ från Chalmers 2006 Syftet var att stärka forskningmiljön på Institutionen för sjöfart och marin teknik Sveriges redareförening satsade 100 miljoner SEK över en tioårsperiod Delat mellan Chalmers och Handelshögskolan / GU Detta genererade Professorer, Universitetslektorer, Post Docs och Doktorander Innebar starten för forskargrupper inom miljö och “Maritime Human Factors” Simulatorer

Denna satsning genererade mera pengar! “Spin off” Denna satsning genererade mera pengar! 500 miljoner

2.0 Lighthouse 2.0 är ett initiativ som syftar till att nationellt kraftsamla svensk sjöfartsforskning med syfte att nå de uppsatta miljömålen, både kort- så väl som långsiktigt De aktörer som finns i Sverige med avseende på sjöfartsforskning har bjudits in till de diskussioner som kommer att ligga tilll grund för ett framtida Lighthouse 2.0 Diskussionerna är pågående

“Zero Vision Tool”

Sammanfattning Balans mellan grund- och tillämpad forskning Forsknings-infrastuktur Tydlig integrering mellan forskning och undervisning

Slutligen då… Catharina Elmsäter-Svärd …”att just forskningen kopplat till sjöfart nu också får ett specifikt belopp anslaget till den. Nu säkrar vi upp att vi också kan jobba med forskning och utveckling på sjöfarten och här är Sverige fortsatt ledande!” (http://bambuser.com/v/4250582 ca 19:30)

Tack för uppmärksamheten! Frågor?