Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Aktiviteter och delaktighet”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
=Framtidsutsikter för yrket
Advertisements

ARBETSMILJÖ och SÄKERHET
Resmål och resvägar Önskan och behov.
Föräldramöte 12 september 2011
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Förflyttningsprinciper
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
AU Digital samverkan LO Process
Bengt Andersson Hjälpmedelsinstitutet
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Centrala innehåll och kunskapskrav
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Entreprenöriellt Lärande _says_schools_kill_creativity.html Hur förbereder vi eleverna att möta en framtid.
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
Konferens och evenemang
Om funktionshindersrörelsens rätt att vara delaktig i beslutsfattandet… …för att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta.
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Barbershop moves!.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
FÖRSKRIVARM ETOD För att praktiskt kunna leva upp till vad som sägs i policyn ”Bedömningen av behovet och möjligheten att erhålla ett hjälpmedel ska vara.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Kommunikation och samspel
Försäkringsmedicinsk definition
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
LEDVÅRD Foto: Tina Stafrén.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
OBS Material bearbetat av GBG: Stad
KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.
Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna
KUR-projektet … Satsningen ska också underlätta samarbetet organisationerna emellan genom att; förtydliga begrepp och ansvarsområden utveckla.
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Jan Weibring FMK februari 2010 Hur uppnå användbara medicinska underlag?
Talande mattor.
VT -15 Idrott och hälsa Martin & Robert
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
ERGONOMI. Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda.
Välkommen som nyanställd till oss!. Våra kärnvärden Varför kärnvärden Historik.
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
DFA - kedjan Fält 2 Fält 4 Fält 5
Vad är arbetsmiljö ? Människa Teknik Organisation.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
Sysselsättning - Fokusera på om utföraren måste avsätta resurser inom varje område för att ge stöd åt den enskilde och i så fall hur mycket? (OBS - det.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Möjlighet till Egen Kraft!
Jämställdhet Vad är det?.
Utbildningens upplägg och målsättning
Utbildningens upplägg och målsättning
Jämställdhet Vad är det?.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Lära för livet!.
Barnkonventionen i förskolan
Samverkan.
Integritet läroplansanalys.
Kommunikation.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Geografi / samhällskunskap
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Hur skapar man ett bra samhälle med hjälp av civilsamhället?
Tips för bättre kommunikation
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
IBIC – individens behov i centrum
Presentationens avskrift:

Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Aktiviteter och delaktighet” KUR-projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Aktiviteter och delaktighet” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november 2014

Målinriktade sinnesupplevelser Lärande och att tillämpa kunskap (Kapitel 1) Målinriktade sinnesupplevelser lyssna på musik, titta på idrott, beröra, känna, smaka och lukta på föremål. Grundläggande lärande härma, repetera, lära sig läsa, skriva, räkna och beräkna Att tillämpa kunskap fokusera uppmärksamhet, tänka, läsa, skriva, räkna och beräkna, lösa enkla problem, lösa komplexa problem och att fatta beslut

Att företa en enstaka uppgift Allmänna uppgifter och krav (Kapitel 2) Att företa en enstaka uppgift företa en enkel uppgift, en komplicerad uppgift företa en enstaka uppgift självständigt, i grupp Att företa mångfaldiga uppgifter genomföra mångfaldiga uppgifter, slutföra dessa, företa mångfaldiga uppgifter självständigt, i grupp Att genomföra daglig rutin klara daglig rutin, slutföra daglig rutin, att hantera sin egen aktivitetsnivå Att hantera stress och psykologiska krav hantera ansvarstagande, stress och kriser.

Att kommunicera - vara mottagare Att ta emot talade meddelanden Kommunikation (Kapitel 3) Att kommunicera - vara mottagare Att ta emot talade meddelanden Att ta emot icke verbala meddelanden genom kroppsliga gester, allmänna tecken och symboler, teckningar, fotografier, teckenspråk och skrivna meddelanden. Att kommunicera - vara sändare Att tala Att uttrycka sig genom icke verbala meddelanden som kroppsspråk, tecken och symboler, teckningar, fotografier, teckenspråk och skrivna meddelanden.

diskussion med en person, med flera personer Kommunikation fortsättning (Kapitel 3) Konversation att starta, hålla igång och avsluta en konversation. att konversera med en person, med många personer. Diskussion diskussion med en person, med flera personer Att använda kommunikationsutrustningar telekommunikationsutrustning, datorer, skrivmaskiner, punktskriftsmaskiner, alternativa kommunikationstekniker

ligga ner, sitta på huk, stå på knä, sitta, stå, Förflyttning (Kapitel 4) Att ändra grundläggande kroppsställning ligga ner, sitta på huk, stå på knä, sitta, stå, böja och att förskjuta kroppens tyngdpunkt. Att bibehålla en kroppsställning bibehålla liggande, huksittande, knästående, sittande och stående ställning. Att förflytta sig förflytta sig i sittande ställning, liggande ställning Att lyfta och bära föremål att lyfta, bära i händerna, bära i armarna, på skuldror, höft eller rygg, på huvudet och att sätta ner föremål.

att skjuta på med benen, sparka Handens finmotoriska användning Förflyttning fortsättning (Kapitel 4) Att flytta föremål med hjälp av benen att skjuta på med benen, sparka Handens finmotoriska användning att plocka upp, gripa, hantera eller manipulera med hjälp av händer och fingrar, släppa. Användning av hand och arm att dra, föra eller knuffa, räcka fram, vända eller vrida händer och armar, kasta, fånga.

Att röra sig omkring på olika sätt Förflyttning fortsättning (Kapitel 4) Att gå att gå kortare sträckor, längre sträckor, gå på olika underlag, gå runt hinder. Att röra sig omkring på olika sätt att krypa, klättra eller gå i trappa, springa, hoppa, simma. Att röra sig omkring på olika platser att röra sig inom hemmet, inom andra byggnader, utanför hemmet och andra byggnader.

Att förflytta sig med hjälpmedel Förflyttning fortsättning (Kapitel 4) Att förflytta sig med hjälpmedel att förflytta hela kroppen från plats till plats med hjälp av specifika hjälpmedel. Att använda transportmedel som passagerare att använda mänskligt drivna fordon, motoriserat transportmedel, offentligt transportmedel. Att vara förare att föra mänskligt drivna transportmedel, köra motoriserade fordon, köra djurdrivna fordon, rida på djur för transport.

att tvätta delar av kroppen, hela kroppen, torka sig. Kroppsvård Personlig vård (Kapitel 5) Att tvätta sig att tvätta delar av kroppen, hela kroppen, torka sig. Kroppsvård hudvård, tandvård, hårvård, att sköta fingernaglar, tånaglar. Att sköta toalettbehov att kontrollera urinering, avföring, menstruation. Att klä sig att klä på sig, klä av sig, sätta på fotbeklädnad, ta av sig fotbeklädnad

äta den mat som serveras på ett kulturellt acceptabelt sätt. Personlig vård fortsättning (Kapitel 5) Att äta äta den mat som serveras på ett kulturellt acceptabelt sätt. Att dricka dricka den dryck som serveras på ett kulturellt acceptabelt sätt. Att sköta sin egen hälsa att försäkra sig om sin egen fysiska bekvämlighet avseende skydd, bekväm kroppsställning, värme, kyla och belysning. att ta hand om sin diet på ett näringsriktigt sätt. att upprätthålla sin egen hälsa, uppmärksamma hälsorisker, förebygga ohälsa genom att söka professionell hjälp, följa medicinska och andra hälsoråd och undvika hälsorisker.

att köpa bostad, hyra, möblera en bostad Att skaffa varor och tjänster Hemliv (kapitel 6) Att skaffa bostad att köpa bostad, hyra, möblera en bostad Att skaffa varor och tjänster att handla, skaffa dagliga förnödenheter Att bereda måltider att bereda enkla, sammansatta måltider Hushållsarbete att tvätta och torka kläder, städa köksutrymmen/köksredskap, städa bostad, använda hushållsapparater, förvara förnödenheter för det dagliga livet, avlägsna avfall

Att ta hand om hemmets föremål att tillverka och laga kläder, Hemliv fortsättning (kapitel 6) Att ta hand om hemmets föremål att tillverka och laga kläder, att underhålla bostad, möblemang, hushållsapparater, fordon, hjälpmedel. att ta hand om växter inomhus och utomhus, att ta hand om djur. Att bistå andra att bistå andra med personlig vård, förflyttning, kommunikation, mellanmänskliga relationer, näringstillförsel, att sköta sin hälsa.

Grundläggande mellanmänskliga relationer Mellanmänskliga relationer (kapitel 7) Grundläggande mellanmänskliga relationer respekt och värme i relationer, uppskattning, tolerans, kritik, sociala signaler, fysisk kontakt i relationer. Sammansatta mellanmänskliga relationer att bygga upp relationer, avsluta relationer. att reglera beteenden i relationer, interagera i överensstämmelse med sociala regler. att bibehålla socialt utrymme. Formella relationer att ha kontakt med makthavare, med underordnade, med jämställda

Informella sociala relationer Mellanmänskliga interaktioner/relationer forts. Informella sociala relationer informella relationer med vänner, grannar, bekanta, personer man delar boende med, kamrater, Familjerelationer Förälder – barnrelation, barn – förälderrelation syskonrelation, utvidgade familjerelationer, Intima relationer romantiska relationer, äktenskapsrelationer, sexuella relationer, andra intima relationer, specificerade eller ospecificerade.

informell utbildning, förskoleutbildning, Viktiga livsområden (kapitel 8) Utbildning informell utbildning, förskoleutbildning, skolutbildning, yrkesutbildning, högre utbildning, Arbete och sysselsättning lärlingskap att söka anställning, behålla ett arbete, sluta ett arbete, betald sysselsättning som egen företagare, deltidssysselsättning, heltidssysselsättning, obetald sysselsättning.

Grundläggande ekonomiska transaktioner Ekonomiskt liv (kapitel 8) Grundläggande ekonomiska transaktioner att engagera sig i att använda pengar för att köpa mat, idka byteshandel med varor eller tjänster, sparande. Komplexa ekonomiska transaktioner att engagera sig i ekonomiska transaktioner som innefattar byte av kapital, egendom för att skap värde. Ekonomisk självförsörjning egna ekonomiska resurser, allmänna ekonomiska rättigheter

informella sammanslutningar, lokala föreningar Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (kapitel 9) Samhällsgemenskap informella sammanslutningar, lokala föreningar formella sammanslutningar, yrkesföreningar ceremonier som t.ex giftermål. Rekreation och fritid lek och spel, sport och idrott, kont och kultur, konsthantverk, hobbies, umgänge med andra.

Religion och andlighet (kapitel 9 forts.) Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (kapitel 9) Religion och andlighet (kapitel 9 forts.) organiserad religion – engagemang i religiösa ceremonier, aktiviteter och händelser. andlighet – engagemang i andliga aktiviteter eller händelser utanför en organiserad religion. Mänskliga rättigheter åtnjutande av nationellt och internationellt erkända rättigheter som delaktighet, jämlikhet, självbestämmande. Politiskt liv och medborgarskap engagemang i socialt politiskt och statligt liv. Yttrande -, förenings- och religionsfrihet.

Utbildning/ Försörjning d 810-899 Viktiga livsområden (ICF) Mellanmänskliga Relationer d 710-799 Hemliv d 610-699 Samhällsgemenskap d 910-999 Utbildning/ Försörjning d 810-899 Lärande/ tillämpa kunskap d 110-177 Personlig vård d 510-599 Kommunikation d 310-399 Förflyttning d 410-499 Allmänna uppgifter/krav d 210-240

Sjukdom och dess konsekvens Viktiga livsområden (ICF) Sjukdom och dess konsekvens Hemliv d 610-699 Mellanmänskliga Relationer d 710-799 Samhällsgemenskap d 910-999 Utbildning/ Försörjning d 810-899 Lärande/ tillämpa kunskap d 110-177 Personlig vård D 510-599 Kommunikation d 310-399 Förflyttning d 410-499 Allmänna uppgifter/krav d 210-240

Hälsodomäner för aktivitet/delaktighet med olika bedömningsunderlag (ICF) Aktivitet/delaktighet - fritt vald självbild bedömt visat och känt Aktivitet/delaktighet - kapacitet Aktivitet/delaktighet - genomförande

Nyckelfunktioner, -förmågor av betydelse för arbetsförmåga Upprätthålla uppmärksamhet förenligt med arbetet Behålla och skifta fokus förenligt med arbetet Förstå/kunna/klara av de arbetsuppgifter som finns Uthållighet i genomförandet av arbetsuppgifter Social kompetens Fungerande centrala livsroller ger stöd för dessa nyckelfunktioner, -förmågor

Diskussionsteman om ICF centrala livsområden Vilka aktiviteter har personen kunnat genomföra före insjuknandet? Vilka aktiviteter klarar personen av idag? Är aktivitetsbegränsningarna en konsekvens av en eller flera sjukdomar? Har sjukdomen/sjukdomarna de funktionsnedsättningar som förklarar den aktivitetsbegränsning som personen har? Är aktivitetsbegränsningarna en konsekvens av läkemedelsbiverkningar? Är aktivitetsbegränsningarna en konsekvens av att personen utvecklat undvikandebeteende? Om så är fallet - när började detta och hur såg livssituationen ut vid den tiden? Vilken grad av tillit i handling har personen till att göra bruk av jagfunktionen ”sunt självhävdande, jädrar anamma, kan själv”? Vilken grad av tillit i handling har personen till att göra bruk av jagfunktionen ” sympati, tillit till stöd och reflektion med annan person”?