LEDER LOKAL- OCH ORGANISATIONSUTVECKLING TILL EN PERSONCENTRERAD VÅRD? Forskningsprojekt inom profilområdet Hälsa, miljö och vård.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
IT för personlig vård av kroniskt sjuka
Advertisements

Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
Gamla människor bryter så många ben för att de snubblar på mattor och kanter och på hinkar. En tant som kan vara någon annan än min mormor bröt först ena.
Från traditionell vårdbyggnad till integrerade vårdformer
Cancerrehabiliteringsprojektet HSH
Vad betyder en låst dörr för vårdmiljön?
Mål Regionalt Cancercentrum Sydöst
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
Vad kostar trycksår? Kolding 10 oktober 2011
Avancerad Sjukvård i Hemmet - ASIH dagsläge i SLL
Projekt in- och utskrivningsklar patient
GUP & GUPEA Göteborgs Universitets Publikationer - E-publicering och E-arkiv
Kraftsamling för än ännu bättre cancervård
Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Hälso och vårdvetenskaplig forskning vid Institutionen för hälsa, vård och.
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
Vårdmiljö Susanna Nordin Kurs VÅ3066.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Patientupplevd vårdkvalitet
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Integrerad Psykiatri/RACT Intensiv case management och ACT-modellen i flexibel version ULF MALM Göteborg 6 maj 2014.
WorkUp – Besvär nacke/rygg REHSAM III Kick-off Birgitta Grahn Docent, forskningsledare.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Att möta framtiden Cancerrehabilitering
Handledare: Rebecka Arman FoU i Väst
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
RCC Regionalt Cancer Centrum Stockholm - Gotland
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Vårdares inställning och upplevelse till familjers betydelse i omvårdnaden inom rättspsykiatrin Bukurije Kunushevci Helena Otteborn.
Perspektiv på ”God vård” Carina Persson, Linnéuniversitetet
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Varför minska antalet katetrar och korta katetertiden? Martin Sundqvist Leg läk Avd för klinisk mikrobiologi.
Kartläggning av kundprocesser inom kommun och landsting
RCC-SÖ Förutsättningar Regionen har till Socialdepartementet lämnat ett gemensamt yttrande med tydlig viljeyttring om att bilda ett RCC som täcker behoven.
Uppföljning av implementering av Handlingsplan ökad patient-/brukarmedverkan
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförändringar Nurses experiences when supporting persons with obesity to lifestyle.
Medicinsk teknik för en bättre livskvalitet och tillväxt Seminarium Björn-Erik Erlandsson
Sara Holmberg Utvärdering av Vårdval Kronoberg Presentation av basdatainsamling Sara Holmberg, med dr, spec i allmänmedicin Helene.
Projekt ”TAKK för Språket”
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
SAHLGRENSKA AKADEMIN Hälsovetenskap nära verkligheten.
utveckla de styrkeområden som identifierats utvärdera och identifiera forskningsmiljöer och forskningsprojekt forskare med hög internationell kompetens.
Regionalt cancercentrum syd
Regionalt koloncancerprojekt "Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård"
Vårdalinstitutets Tematiska Rum Palliativ vård och omsorg
Övervikt och fetma i Sverige
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Den nationella kulturpolitiken - samspel mellan stat, regioner och kommuner Calle Nathanson.
Personcentrerad Vård ”En patient är en person som är mer än sin sjukdom” Presenterad av: Carina Utterström, Sjuksköterska Nina Ojala, Sjuksköterska IVAK,
TEMA 1 Max Christensen & Måns Davidsson. “The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study” Syfte: Att undersöka de levda erfarenheterna.
Tema 1 Emelie Carlsson och Jenny Persson. “The impact of cancer on children's physical, emotional, and psychosocial well- being.” Syfte belysa hur cancer.
Omvårdnad vid hjärttransplantation -Ur ett sjuksköterskeperspektiv Hanna Olin & Frida Palm.
OMVÅRDNADSVETENSKAPLIG FORSKNING OCH FORSKNINGSPROCESSEN Tema 1 SJSE17 Hanna Meerveld Maria Stjernfeldt.
Tema 1 Emma Palm & Madelene Karlsson. Vår uppsats  Sjuksköterskors upplevelse av sjukslöterske-, anhörig- och patientrelation vid palliativ vård  Syfte:
Omvårdnadsvetenskaplig forskning och forskningsprocessen LOUISE OLSSON & ANN-SOFIE ERIKSSON.
Tema 1 Maria Nyman Raimonda Bartkuté. “Patient´s dignity in a rehabilitation ward: ethical challenges for nursing staff” Studiens syfte: Undersöka hur.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Organisatoriska mellanrum – perspektiv på specialistintensiva verksamheters organisering Docent Mats Tyrstrup.
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Kvalitetsgranskning och forsknings etiska principer
Föreläsning 7 Observation som datainsamlingsmetod
Cytostatika-ordinationer i 1177 Vårdguidens e-tjänster på Barncancercentrum Margaretha Jenholt Nolbris1,2, Maria Bandelin1, Birgitta Ericksson1, Eva.
Framtidens rehabilitering
För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2,
Presentationens avskrift:

LEDER LOKAL- OCH ORGANISATIONSUTVECKLING TILL EN PERSONCENTRERAD VÅRD? Forskningsprojekt inom profilområdet Hälsa, miljö och vård

Utveckling av medicinska behandlingsstrategier och organisationsstruktur inom cancerområdet

Jubileumskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Integrerade vårdformer Stöd av den fysiska vårdmiljön Målsättning Vårdmiljöns betydelse som stöd för vården, logistik, kreativitet, utveckling och utbildning Flexibilitet och samverkan

Projektgruppen Helle Wijk Leg. sjuksköterska Docent Forskningsledare Ingalill Koinberg Leg. sjuksköterska PhD Maria Brovall Leg. sjuksköterska PhD Hanna Falk Leg. sjuksköterska PhD Anette Kullgren Leg. sjuksköterska Ms Sc Amanuens Anki Dehlin Eriksson Leg. sjuksköterska Ms Sc Camilla Grahn Leg. sjuksköterska Samarbetspartners Sahlgrenska Universitetssjukhuset Regionalt Cancer Centrum RCC Finansiering Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Strategiska medel

Utgångspunkt i grundprinciperna för en personcentrerad omvårdnad Att hjälpa patienten att må så bra som möjligt, att uppleva hälsa, trots sjukdom eller funktionsnedsättning, där miljön kan vara ett stöd eller ett hinder för den insatta behandlingen

Kan införandet av stödjande aspekter i miljön påverka patientens rehabilitering och återhämtning samt vårdarnas arbetstillfredsställelse ?

Mix-method design Enkäter Vårdatmosfär PCQ (patient, närstående, vårdare) Registerdata Medarbetarenkät Patientenkät Medcontrol Punktprevalens Kvalitativt Fokusgruppsintervjuer Patient Personal Longitudinella, retrospektiva och prospektiva studier

När använda kvalitativ metod? När målet är att förstå innebörden av fenomen Vid frågeställningar som handlar om: erfarenheter, upplevelser, uppfattningar, tankar, förväntningar, motiv och attityder innebörder, betydelse, nyanser samspel, utveckling, rörelse, helhet

“Empathy: The Human Connection to Patient Care”.“Empathy: The Human Connection to Patient Care”.

AVD FLYTTEN TILL NYA LOKALER PCQ vt 2010 n=192 60% PAT. ENK PAT. ENK PERS. ENK PERS. ENK PAT. ENK PAT. ENK PERS. ENK PERS. ENK MedControl 2009 MedControl 2010 FOKUS GRUPP PAT. ht 2010 FOKUS GRUPP PAT. ht 2010 FOKUS GRUPP PERS. ht 2010 FOKUS GRUPP PERS. ht 2010 PCQ vt 2010 n=182 56% PCQ vt 2010 n=182 56% AVD 70 & 69 BASELINE MÄTNING 2 MÄTNING PCQ vt 2011 MedControl 2011 FOKUS GRUPP PERS. vt 2011 FOKUS GRUPP PERS. vt 2011 PAT. ENK PAT. ENK PERS. ENK PERS. ENK. 2011

Betydelse för vården Att generera kunskap om en organisationsförändring som stöds av en ändamålsenliga fysisk vårdmiljö leder till en personcentrerad vård med påverkan på upplevelsen av given och erhållen vård