Fokus III & UP-System AES-konferens i Katrineholm 7 maj 2009 Jörgen Sjödin & Lars Ingelstam

Vad? Kontinuerligt strategiarbete för EFUD Perioden 2011 – 2014 = projektet FOKUS III Sex utvecklingsplattformar (temaområden) 1.UP System, energisystemstudier 2.UP Bygg, byggnaden som energisystem 3.UP Industri, energiintensiv industri 4.UP Kraft, kraftsystemet 5.UP Transport, transportsektorn 6.UP Bränsle, bränslebaserade energisystem

LångEn-utredningen Prop. 2005/06:127 –arbeta med utvecklingsplattformar! –prioritera ur ett systemperspektiv! –forskning och styrmedel ska samverka! Regeringsuppdragen FOKUS och FOKUS II Bakgrund FOKUS II Mål för forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering inom energiområdet, kriterier för prioritering, förslag till prioriterad verksamhet samt indikatorer för att mäta måluppfyllelse

Utvecklingsplattform vs. programråd Utvecklingsplattform föreslå långsiktig strategi prioritera områden på lång sikt ställa upp konkreta mål följa upp långsiktiga mål Programråd besluta konkreta projekt prioritera daglig verksamhet uppfylla programmets mål följa upp programmet

STEM:s finansiering av energisystemforskning

Beviljade medel Bebygg 2. Transp 3. Bränslen 4. Industri 5. Kraft 6. Int/system STEMFöretag/bransch/institut

Arbetet inom UP-System Varje UP har bemannad med ca tio externa ledamöter Ordförande vald av Energimyndigheten (UPSys: Lars Ingelstam) Möten Eftersträva samsyn Temarapport + fyrsiding  Fokus III

UPSystem: kriterier för prioritering Forskning och studier som tydliggör samband mellan olika sektorer, och utgör underlag för dialog och ”mera optimala” lösningar särskilt på övergripande, nationell, internationell och global nivå Forskning och studier som ger underlag för energipolitiska ställningstaganden och underlättar långsiktighet och konsekvens i energipolitiken. Detta innefattar hur man kan utnyttja de styrmedel som står statsmakterna till buds och som underlättar en ansvarsfull dialog med olika aktörer om utvecklingens riktning Forskning och studier som anlägger det långa perspektivet (20–100 år) och belyser vilka åtgärder och sammanhang – hinder och möjligheter – som är särskilt väsentliga i relation till systemets förändring.

Några huvudpunkter: kunskapsbehov Visioner, mål och kriterier Trögheter och förändringshinder Att planera för det oväntade Styrning och styrmedel Framtidsstudier om energisystemet

Tankar om forskning Samhällsvetenskap som systemvetenskap Stort behov av systemtänkande inom ”övriga områden” Systemforskning: gemensam teori- och metodutveckling (även utanför STEM)

Tre tankar till: Energi och global utveckling Okonventionella perspektiv: ”ensidiga” men nya ögon behövs Institut för systemstudier av energi och miljö?