Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten - med helhetssyn utifrån individen Agneta Ekman Ingrid Carlenius Anneli Granberg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Advertisements

Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
VAS-läsningsprojektet
Viktiga utgångspunkter
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Samordnad individuell plan
Välkomna! Informationsmöte Samordnad Indviduell Plan - SIP och
Stina – Trygg i Norrbotten SKL har efter en överenskommelse med regeringen gjort en satsning på flera prioriterade områden där landsting och kommuner ska.
Norrbottens läns landsting
Landstingens resultat med respektive utan finansiella nedskrivningar.
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
Gränsöverskridande samverkan. Uppföljning 2012 Temporär förlängning av samverkansavtal ; -”Omtag” av samarbete och samverkan inom Vårdsamverkan.
Vårdsamverkan Fyrbodal
E-hälsa - samverkan inom vård och omsorg i Norrbotten Margareta Bladfors-Eriksson Eva-Lena Holmqvist-Parkström.
Behov av habilitering och rehabilitering
Så planerar och samverkar vi bättre för våra mest sjuka äldre
Samordnad individuell plan (SIP)
Landstinget Dalarnas beroendevård
Samordnad Individuell Plan
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
Samordnad Individuell Plan
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Gemensamma mål för samverkan Strategigrupp äldrevård Samverkansrutiner - primärvård, sjukhus och kommun Habo kommunMullsjö kommun.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Arvidsjaur Anmälda våldsbrott per invånare Källa: Folkhälsodatabas.
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
Strategi Innehåll på rubriknivå Bakgrund Äldre befolkning i Norrbotten Målgrupp för satsningen Vision Syfte Mål Inriktningsområden Uppföljning.
Samverkan kommun - landsting. Historik Första samverkansavtalet 1993 Wreta-projektet 2001 Samverkansråd för vårdens övergångsställen 2003 Wreta och Samverkansråd.
Vårdkontakter i slutenvård Beroendeavdelningen Psykiatrin Sunderbyn KommunJanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec Arjeplog Arvidsjaur Boden1415.
Kontrakt Norrbotten. Försäkran Norrbotten.
Välkommen!. Välkommen! Fortsatt utveckling av e-tjänsten Stöd och behandling Anette Cederberg Programansvarig SKL Rebecca Anserud (H)järn kolls ambassadör.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Nätverksträff Trygg hemma 12 oktober 2015
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Trygg hemma Gällivare Chefsträff 5 oktober 2015
Psykisk hälsa Främsta orsaken till sjukfrånvaron i stora delar av västvärlden 45 % av pågående sjukskrivningar i Sverige (70 miljarder kronor) Nedsatt.
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer Projektledare Sofi Nordmark, Region Norrbotten Karin Sundström, Norrbottens Kommuner VI har i Norrbotten startat.
Hemsjukvårdsavtalet Specialiserade vården/Slutenvård
Samverkan vid utskrivning kort information om utskrivningsprocessen
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Källa: Folkhälsodatabas
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Arvidsjaur Tonårsaborter (15-19 år) per 1000 kvinnor.
Information för dig som är förtroendevald
Dnr: SKF2019/008 Beslut av Styrgrupp närvård:
Kontrakt Norrbotten.
Arvidsjaur Utveckling av tonårsaborter årsvis 2000 – 2011
Politisk samverkansberedning för hälsa, vård, omsorg och skola
Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU)
Presentationens avskrift:

Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten - med helhetssyn utifrån individen Agneta Ekman Ingrid Carlenius Anneli Granberg

Kraftfält Norr Östra Norrbotten Luleå - Boden Piteå älvdal

Kraftfält Norr Invånare: 52 821 Andel ≥65 år: 23,7% Andel ≥80 år: 6,2% Östra Norrbotten Invånare: 35 222 Andel ≥65 år: 23,3% Andel ≥80 år: 6,6% Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Arjeplog Arvids-jaur Älvsbyn Piteå Boden Luleå Över-kalix Övertorneå Haparanda Kalix Luleå-Boden Invånare: 101 649 Andel ≥65 år: 18,5% Andel ≥80 år: 5,0% Piteå älvdal Invånare: 58 917 Andel ≥65 år: 22,9% Andel ≥80 år: 6,7% Invånare totalt: 248 609

Samverkansorganisation KRAFTFÄLT NORR ÖSTRA NORRBOTTEN POLITISK STYRGRUPP KOMMUNAL/LT-RÅDSTRÄFFAR SOCIALNÄMNDSORDF +LT-RÅD SOCIALBEREDNINGEN + LT-RÅD LULEÅ/BODEN PITEÅ ÄLVDAL LÄNSSTYRGRUPP 4

Mål för samverkan Målet för samverkan är att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen ska tillgodoses av huvudmännen. Enskilda med behovsanpassade insatser ska få möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Samverkan mellan landstinget och kommuner ska ge effekter i form av trygghet för den enskilde och bättre nyttjande av de totala resurserna, personalens kompetens och ekonomiska medel.

Länsstyrgruppen Kommunerna Hälsosam uppväxt 4 socialchefer 4 barn- och utbildningschefer Samordnare Landstinget Chef hälso- och sjukvårdsenheten 3 divisionschefer Hälsosam uppväxt Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Övriga samverkansarenor

Samverkansområden Hälsosam uppväxt Norrbus Modellområde östra Familjecentraler Hälsosamtal i skolan (årskurs 1, 4, 7) Bra liv mellan ungdom och ålderdom Missbruks- och beroendevård Psykisk ohälsa Samverkan mot våld (inkl polisen, åklagare) Trygg ålderdom Samordnad individuell plan (SIP) Demens Stroke Palliativ vård Vårdprevention (inkl Senior alert) Kvalitativ uppföljning av mest sjuka äldre Evidensbaserad praktik Övriga samverkansarenor Samverkansriktlinjer IT-utveckling Nationella riktlinjer Nationella kvalitetsregister FoU-verksamhet Gemensam styrning Hälsoinformatik

Länsgemensam samverkansgrupp Samverkansriktlinjer Samordnad individuell plan, SIP Gemensamma utvecklingsledare Verktyget Meddix Gemensam patient/brukarinformation Gemensam checklista inför planering Tolkning av nya föreskrifter etc Gemensamma utbildningar kring samverkan, SIP, egenvård Läsbehörighet till primärvårdens journal

Gemensamma riktlinjer för samverkan - Samordnad individuell plan

Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan Samverkan mellan landsting och kommun Samordnad individuell plan Fullmakt, god man eller förvaltare Meddix Samverkansorganisation Öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst In- och utskrivning i sluten vård ÖPT/ÖRV Lagar och förordningar Bilagor Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Samordnad individuell plan (SIP) Ändringar i HSL och SoL från 1 januari 2010 innebär att landstinget och kommunerna tillsammans ska upprätta en individuell plan om denna behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. (3 f § HSL, 2 kap. 7 § SoL) Översyn av samliga planer som upprättas inom landsting och kommun för den enskildes hälso- och sjukvård och omsorg Utveckling av samordnad individuell plan

Projektmål och Mått Mål Mått 1. Den enskilde med behov av insatser från landsting och kommun ska känna sig trygg och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda 1. Minska antal oplanerade återin-läggningar – undvikbar slutenvård 2. Minskat antal ärenden till patient-nämnden angående dålig planering och samordning 3. Minska antal oplanerade akuta insatser för socialtjänsten 4. Minska antal avvikelser relaterade till bristande samverkan mellan kommun och landsting 2. Närstående ska känna sig trygga med att det finns en plan över vilka insatser som ska utföras och vem som ska ansvara för – och samordna dessa 3. Utveckla ett webbaserat verktyg för samordnad individuell planering – SIP, i Meddix öppenvård 4. Upprätta och säkerställa att det finns tydliga rutiner som gäller vid samordnad individuell planering – både externa och interna

Meddix Öppenvård Används för att Samordna Individuell Planering mellan specialiserad öppenvård, primärvård och kommun Skapa planeringsunderlag Samordnad Individuell Plan Kallelse till planering Skicka meddelanden mellan vårdgivarna med eller utan koppling till personen Information till användarna via anslagstavla på startsidan

SIP i Meddix Kommun Primärvård Specialiserad vård Öppen vård/Sluten vård Sjukhus Utskrivningsklar person Behov av samordnade insatser Ordinärt boende Behov av samordnade insatser SIP (enligt betalansvarslagen) SIP ÖPT/ÖRV långsiktig plan SIP Långsiktig plan

Hur arbetar vi praktiskt i samverkan? För den praktiska samverkan av flera huvudmän kring den enskilde krävs ett gemensamt verktyg som utvecklats utifrån gällande lagar, föreskrifter, samverkansriktlinjer Meddix SVP Meddix ÖPT/ÖRV Meddix Öppenvård (påbörjat tillsammans med Tieto) Meddix akutsjukvård Kommunerna har läsbehörighet till landstingets verksamhetssystem genom ett ”titthål” i VAS Samverkan gällande termer, begrepp och definitioner

Avvikelsehantering och uppföljning Brister i samverkan avvikelserapport uppföljning gemensamt förbättringsarbete Avvikelserapport ska skrivas i Synergi vid bristande samverkan Avvikelserapport som gäller kommunen skickas till medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i kommunen

Tack för visat intresse! Agneta Ekman, socialchef, Luleå kommun agneta.ekman@soc.lulea.se Ingrid Carlenius, ansvarig för socialtjänstfrågor, Kommunförbundet Norrbotten ingrid.carlenius@bd.komforb.se Anneli Granberg, chef för hälso- och sjukvårdssektionen, Norrbottens läns landsting anneli.granberg@nll.se