Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping 2013-11-07.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Torben Kudsk Jordbruksverket
Grundkurs för STANK in MIND-användare
Inledning Stina Olofsson, projektledare
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Hur har rådgivningen fungerat
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
Olika djurslags metanproduktion
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Moduler och underlag Rådgivningsexperter
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Att representera Greppa Näringen Stina Olofsson
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Klimatkollen i rådgivningen
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Moduler och underlag Rådgivningsexperter
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Vilka lantbrukare anmäler sig till Greppa näringen och varför? Stina Olofsson.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Hans Nilsson Jordbruksverket
Index Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
Moduler i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Framtid-projektplan Stina Olofsson, Josefin Kihlberg
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Administrativa systemet
LRFs skördeenkät hösten 2018

Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping

Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade förändringar i utlakning av kväve Uppskattade förändringar av fosforförluster, ammoniakförluster Frågor om förändrat beteende i Miljömålsavstämning vid rådgivningsbesök 1B Uppföljning - Kväveutlakning -Ammoniakavgång -Fosforförluster -Växtskydd -Markpackning

Databasen växtnäringsbalanser gårdar gårdar där det finns två balanser som kan jämföras Innehåll N, P och K flödena Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust 28U 6T 69E 28D 49C 21AB 520O 238N 1 861M 81K 34I 225H

Jämförelse första – senaste balansen Minst 4 rådgivningar, varav 2 växtnäringsbalanser Parvis jämförelse Indelat i kategorier*: *minst 75% av djuren (räknat i djurenheter) är från angiven kategori Växtodling Mjölk Gris Köttdjur Blandad produktion Övriga djurslag (häst, får) 919 st st 186 st 124 st 34 st

Produktions-AntalSkåne Västra GötalandKalmarHalland Övr. län inriktning gårdar %%% Växtodling Mjölk Gris Köttdjur Totalt Gårdar totalt i Greppa Jämförelse mellan första och senaste växtnäringsbalansen

Djurtäthet och åkerareal Produktion Första balansSenaste balans Djur (de/ha) Medel-areal (ha) Djur (de/ha) Medel-areal (ha) Växtodling Mjölk1,07851,0498 Gris0,851350,81152 Köttdjur0,61740,6680

Resultat växtnäringsbalanser Förändring i kväveöverskott (absoluta tal)

Resultat från växtnäringsbalanser Kväveöverskott i förhållande till jämförelsevärdet -5,4*** -10,4*** -13,0**

Förändring av överskott av kväve och fosfor mellan första och senaste balansen Medelvärdes gårdar Antal Förändring av överskott Förändring av införsel mineralgödsel Förändring av införsel foder N kg/ha P kg/ha N kg/ha P kg/ha N kg/ha P kg/ha Växtodling ,4 *** -1,6 *** 0,3 -0,6 * Mjölk ,4 *** -1,4 *** -6,6 *** -0,6 *** -0,7 -1,0 *** Gris ,0 ** -6,1 *** 0,6 -0,4 -6,8 -3,6 ** Köttdjur124 -0,9 -2,2 ** 1,0 -0,6 5,1 0,3 Blandad prod121 -4,3 -2,7 * -7 ** 1,4 *** -0,7 -1,9 * Övriga djurslag34 0,9 -0,9 9,1 ten -0,7 3,1 0,4 ***P<0,001 **P<0,01 *P<0,05 tenP<0,1

Resultat växtnäringsbalanser Förändring i fosforöverskott -1,6 ***

Uppskalning av effekter Beräknade effekter på gårdar som har minst två balanser och 4 rådgivningar 41% Areal ansluten till Greppa Näringen Antaget samma effekt på de gårdar som fått 4 rådgivningar 32% Räknat med hälften så stor effekt på gårdar som fått 1-3 besök 27% Total areal: ha

Förändring i överskott av fosfor Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser fosforklass IV-V ett överskott större än 0 i balansen. Förändring i överskott av fosfor på gårdar som har: 69 ton 182 ton Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök 59 ton Totalt ca 310 ton fosfor

Förändring av överskott av fosfor Minskning i överskottet från första till senaste balansen: 250 ton fosfor Uppskalat till hela Greppaarealen: -ca ha -om beräknad effekt sätts till hälften på resterande gårdar som fått 1-3 besök Ca 310 ton fosfor Förändring av överskott av fosfor från första till senaste balansen för gårdar som har fosforklass IV-V OCH ett överskott större än 0 i balansen.

Minskad årlig utlakning av kväve Kategori gårdar AntalGröd- fördelning stallgödsel Ändrad bearbetning vallbrott Ändrad fånggröde- areal Ändrad gödslings- intensitet Totalt kg/ha Växtodling9190,100,120,06-0,9-0,62 Mjölk1045-0,20-0,71-0,08-1,3-2,28 Gris186-0,300,170,57-1,0-0,55

Beräknad förändring av utlakning av kväve Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser växtodlingsgårdar mjölkgårdar grisgårdar Beräkningar gjorda för: 383 ton 257 ton Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök 147 ton Totalt ca 790 ton kväve

Uppskalning Beräknad minskning av kväveutlakning Baserat på: grödfördelning stallgödselanvändning bearbetningstidpunkter, inkl. vallbrott förändring i fånggrödeareal Uppskalat till hela Greppaarealen: -ca ha -om beräknad effekt sätts till hälften på resterande gårdar som fått 1-3 besök Blir uppskattad total effekt ca 790 ton kväve

Åtgärder miljömålsavstämning – vid rådgivningsbesök 1B uppföljning -t.o.m. 25 oktober 2012

Miljömålsavstämning - Åtgärder kväveutlakning Anpassa kvävegivor Efter grödans behov Efter direkt stallgödseleffekt Efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning Minskat flytgödsel på hösten (till höstsäd) Ändrad bearbetning Från tidig till sen höst Från höst till vår Senarelagt vallbrott Antal gårdar