Effektivisera med ökad kvalitet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Välkommen att höra av dig till Petra Lindström, Arbetet sker i samverkan mellan: Söderhamns kommun, Arbetsförmedlingen.
Samtala om böcker.
Men det här är väl ingenting nytt?
Nulägesanalys genom frågor
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Individuellt lärande tillsammans
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Närvaro!!.
Familjehem och föräldraskap
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Kollektivt Lärande » » Har Du ett svårt problem gör det större!
Relationskompetens Förmågan att ”se” det enskilda barnet på dess
Swedish mekteb Skärholmen.
”Många tror liksom att livet går som det går, att det nästan är lite förutbestämt. Men man gör ju livet. Man bestämmer själv vad man vill göra.” Sofia,
Självvärdering 13 november 2013 Henrik Svensson.
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
AU Digital samverkan LO Process
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Läroplansträff Välkomna.
Läroplansträff Välkomna.
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
© Steve Wretman & Helena Moreau
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Projektledning.
För mer information om kursen eller för bokning, kontakta oss på eller Mål (Önskat Utfall) Större insikt.
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Lärande i arbetslivet. kombinerar ett individuellt och ett organisatoriskt perspektiv syftar till att utveckla en individuell förmåga att ta kontroll.
Bara Bra Möten Ekot Surahammar
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
PLIKTBARN LUSTBARN.
1 Inför den skolförlagda utbildningen. ”Den nya gymnasieskolan i ljuset av en reform”
Lärande samtal Utse en gruppledare som leder samtalet och håller tiden
ANDRAGOGIK andragogi´k (bildning till grek. an \ ´r, genitiv andro´s '[vuxen] man', parallell med pedagogik), en i sen tid konstruerad benämning på undervisning.
Identitet Vad formar oss till oss?.
Lärenergi När jag känner :
Grupparbete 1 Reflektera över eget motiv eller av saknaden av motiv till att delta i Lärande på arbetsplatsen.
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Socialpsykologi.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
Kommunikation vid förändring
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Varför finns vi som grupp? Syfte. Uppdragsbeskrivning.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Vägledningsmodellen Utsikt-Insikt-Framsikt & Varför en modell?
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Effektivisera med ökad kvalitet Att lära av fosterbarn monica.westberg@karlstad.se kristian.tilander@kau.se Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad www.karlstad.se/UUC

Det generella Teori Akade- min FoU Praktik Det unika Verksamheten

Grundläggande tankar Allvarlig kunskapsbrist om fosterbarns reflekterade erfarenheter. Socialarbetarna behöver erövra kunskap själva. Nytänkande baserat på erfarenhet och kunskap. Ömsesidighet - ge klienten möjlighet att återgälda. Långsiktighet, kontinuitet och enkelt för nya att haka på. Utveckla gruppmedlemmarnas förmåga till gemensam och individuell reflektion. Utveckla förmågan att lyssna förutsättningslöst. Ständig påfyllning - som ger mer kraft tillbaka än det tar. Verksamheten skall själv äga processen med visst stöd utifrån.

Lustfyllt Enkelt Naturligt Hanterligt och anpassat till vardagen Möjligt för alla att delta Lustfyllt

Hur gjorde vi? Två socialarbetare på halvtid på UUC i sex månader. Arbetsgruppens deltagande. Etiska diskussioner. Utgick från socialarbetarnas kunskaper, förväntningar och farhågor. Skapade ett basdokument som stöd för långsiktig process.

Basdokumentet Används för att ge stadga och trygghet i processen. Stor frihet inom fasta, enkla ramar. Etik och svåra frågeställningar tex hur hantera känsliga uppgifter som kommer upp i intervjun? Mallar för den rutinmässiga hanteringen. Förklaring och motiv för samtalsguide. Samtalsguide. Hanterlig modell för dokumentationen med viss valfrihet. (”memos”, alternativt banda) Modell för reflekterande grupprocesser. Hur hantera sin egen tid?

Kort om upplägget Alla socialsekreterare deltar och gör intervjuer. En till två intervjuer per socialsekreterare och år. Helst intervjuar socialsekreterarna sina ”egna” fosterbarn. Alla före detta fosterbarn över 15 år erbjuds intervju 2 år efter ”avslut”. Deltagande är helt frivilligt för fosterbarnet. Intervjuerna har pågått sedan år 2000. Årliga genomgångar av intervjuer. Hittills 58 intervjuade I år skall vi sammanställa och analysera resultaten i samarbete med Göteborgs universitet

Vad vill fosterbarnen lära oss? Om biologiskt ursprung: Behöver veta att någon stödjer föräldrarna Kontakten viktig - också med släkten Viktigt att föräldrarna ger ok till placering Prata aldrig illa om föräldrar Prata däremot i klartext om allvarliga saker och problem. Rädsla för genetiskt arv - behöver barnen hjälp med att bearbeta

-Om tillhörighet Vill ”höra till” Viktigt med uthållighet när barnet testar gränser Vid sista placeringen särskilt viktigt med bra anknytning För en bra vuxenstart! Omplacering behöver inte vara negativt

-Om socialsekreteraren -Är viktig - Skall känna barnets historia - Skall inte sluta så ofta - Skall prata mer med barnet - Skall lyssna noga - Skall inte ge sig om de anar problem Skall veta att barnet tror att det blir värre om de ”skvallrar” för soc.

Om intervjun De flesta känner sig stolta över att bli tillfrågade Att berätta ger ofta fosterbarnen glädje, sammanhang och självinsikt Beskriver ibland intervjun som ett bra avslut: ”Nu är jag beredd att gå vidare” I intervjun uttrycker de förståelse och välvilja och förvånansvärt lite lite bitterhet.

Nytta för socialsekreterarna? En konstruktiv utmaning av egna normer och begrepp. Insikt om sin egen betydelse Ser mönster tydligare Klarar olikheter bättre Bättre självtillit och tillit till klienten Ger arbetsglädje och energi Bättre handlingsberedskap i svåra situationer

Suverän inskolning av nya medarbetare Nytta för organisationen? Ökad möjlighet att utveckla arbetet Bättre avslutningar Hanterar olikhet bättre vilket skapar frihet och kreativitet Ökad trygghet vid kriser Bättre kontinuitet Påtagligt förbättrat samarbete internt och externt Suverän inskolning av nya medarbetare