SAMTAL OM ALKOHOL, TOBAK, FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR VÄLKOMMEN LEVNADSVANEDAG SAMTAL OM ALKOHOL, TOBAK, FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR

LEVNADSVANEDAG 09.00-09.30 Kaffe, smörgås och registrering 09.30-10.00 Inledning 10.00-10.45 Tobak Lisbet Andersson 10.45-11.00 Bensträckare 11.00-12.30 Fysisk aktivitet och mat Jacob Gudiol 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.15 Alkohol Peter Valverius 14.15-14.35 Dietistens och fysioterapeuternas roll 14.35-15.00 Kaffe, frukt 15.00-15.40 Falldiskussion 15.40-16.00 Summering av avslutning

INTRODUKTION Varför ska vi samtala om levnadsvanor? Socialstyrelsens ”nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder”. Kort om projekten

- INGÅR I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS UPPGIFTER SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE - INGÅR I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS UPPGIFTER Hälso- och sjukvårdslagen (1982) ”Hälso- och sjuvården skall arbeta för att förebygga ohälsa”. Propositionen ”En förnyad folkhälsopolitik” att ”hälso- och sjukvården bör i större utsträckning integrera ett sjukdomsförebyggande perspektiv”.

VARFÖR SKA VI FRÅGA OM LEVNADSVANOR VARFÖR SKA VI FRÅGA OM LEVNADSVANOR? DE FEMTON STÖRSTA RISKFAKTORERNA FÖR SJUKDOM I SVERIGE Källa: WHO, http/www.healthmetricsandevaluation.org/gbd Källa: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME)

Otillräcklig fysisk aktivitet Tobak Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor 131125

SoS bildspel

HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR KAN FÖREBYGGA 30 % av cancer 80 % av kranskärlssjukdom och stroke 90 % av diabetes typ II

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER Evidensbaserade metoder som stöd till bättre levnadsvanor Alla vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Ungdomar under 18 år som röker

VAD HANDLAR RIKTLINJERNA OM ? Att sätta ”levnadsvanor” på agendan… Att implementera ett strukturerat arbetesätt Att lyfta fram det patientcentrerade samtalet Att lyfta det hälsofrämjande förhållningssättet Att möjliggöra en mer jämlik hälsa

RÅDGIVNINGSNIVÅER ENKLA RÅD RÅDGIVANDE SAMTAL KVALIFICERAT RÅDGIVANDE korta, standardiserade råd/rekommendationer ingen särskild uppföljning max 5 minuter kan kompletteras med skriftlig information RÅDGIVANDE SAMTAL dialog anpassad till individen kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel, skriftlig information och särskild uppföljning mer omfattande än enkla råd KVALIFICERAT RÅDGIVANDE strukturerat/teoribaserat samtal med utbildad personal kan kompletteras med verktyg, hjälpmedel och särskild uppföljning oftast tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal 11 11

RÅDGIVNINGSNIVÅER Levnadsvana Åtgärd Rökning Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk alkohol Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Ohälsosamma matvanor Socialstyrelsen 2011

ATT SAMTALA OM LEVNADSVANOR Lyssna Se till patientens egen berättelse Se patienten som expert på sin egen person och sina upplevelser. Respektera patientens autonomi Behovet att bestämma själv Acceptera patienten och dess val Hjälp patienten att minska känslan av skuld och skam Duger jag som jag är? Ha tilltro till patientens egen förmåga Vägled när patienten önskar vägledning

LEVNADSVANEPROJEKTET Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Finansiering av Socialstyrelsen Professionsgemensamt Fysioterapeuterna/ sjukgymnasterna 2012 – 2014 Raija Lenné, projektledare Expertgrupp Dietisterna 2013-2014 Karin Kauppi, Projektkoordinator. Projektgrupp med fyra projektledare

Fysioterapeuternas levnadsvaneprojekt - i linje med förbundets vision Fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd

VAD HAR ÅSTAKOMMITS? Kartläggning av utvecklingsbehov Studie om utbildningarnas mål och innehåll Webbplats: http://www.fysioterapeuterna.se Artiklar i Fysioterapi Utbildningsdagar om levnadsvanor, samtalsmetodik Seminarier, samarbete med andra professioner

Dietisternas levnadsvaneprojekt God nutritionsstatus utgör en del i grunden för människans hälsa och liv.

VAD HAR ÅSTAKOMMITS? Drivit frågan kring dietistens roll i det sjukdomsförebyggande arbetet. Webbplats: http://www.drf.nu/levnadsvanor/ Artiklar i Dietistaktuellt Utbildningsdagar om levnadsvanor och samtalsmetodik Konferenser, seminarier och workshops i samarbete med andra professioner Utbildningsinsatser riktat mot andra yrkeskategorier Informationsbroschyrer Delaktig i SoS webutbildning

SAMTAL OM LEVNADSVANOR

1 2 3 LEVNADSVANOR I VÅRDPROCESSEN identifiera Åtgärda Utvärdera Bedöma Erbjuda åtgärd 2 Åtgärda Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal Enkla råd 3 Utvärdera

Medarbetare med patientkontakt ska IDENTIFIERA STRUKTUR Medarbetare med patientkontakt ska Samtala om levnadsvanor Kunna identifiera ohälsosamma levnadsvanor Erbjuda åtgärd 21

RUTINER När är det är relevant? IDENTIFIERA RUTINER När är det är relevant? När ska frågor om levnadsvanor ställas? Vem ska ta upp levnadsvanor? Vilken kompetens behövs? Samtalet Ämnet Lokala flöden 22

MOTIVERA TILL FÖRÄNDRING ERBJUD ÅTGÄRD MOTIVERA TILL FÖRÄNDRING Vad tror du din trötthet beror på? Jag har funderat på att det kan beror på att jag… 23

ÄR PATIENTEN REDO FÖR FÖRÄNDRING? ÅTGÄRD ÄR PATIENTEN REDO FÖR FÖRÄNDRING? Patientcentrerat förhållningssätt! Har patienten försökt tidigare? Resultat? Har patienten stöd i sin omgivning? Är patienten beredd att förändra och börja med en ny vana? Finns det hinder? Ex tidsbrist, ekonomi, känslomässiga, sjukdom? Är målet konkret och realistisk?

FYSIOTERAPEUTENS ROLL Rörelse, funktion och hälsa Helhetssyn som utgångspunkt. Varje individ har självläkande krafter och en kapacitet att förändras och utvecklas. Träffar ofta personer med sjukdomar och funktionshinder som uppstått till följd av ohälsosamma levnadsavanor. Varje fysioterapeut bör kunna tillämpa metoder för att förebygga sjukdomar i enlighet med fysioterapins utgångspunkter och med stöd av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

LÄGESRAPPORT 25% av tillfrågade fysioterapeuter kände till riktlinjerna. 86 % erbjöd sjukdomsförebyggande åtgärder i sin verksamhet. 14 % ansåg sig ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas alla fyra levnadsvanor. 76% angav behov av vidareutveckling.

DIETISTENS ROLL Tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt Identifiera individer med ohälsosamma levnadsvanor Följa upp och dokumentera Uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor Erbjuda åtgärd Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal kring matvanor och med kompletterande utbildning kvalificerat rådgivande samtal om tobak Ge enkla råd och rådgivande samtal kring kring tobak, alkohol och fysiska aktivitet

"Ett hälsofrämjande möte handlar i grunden om ett förhållningssätt. Att använda den tid man har till förfogande för att på olika sätt stärka individen i den situation hon/han befinner sig."

NATIONELL STRATEGI FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA KRONISKA SJUKDOMAR Enligt myndigheten för Vårdanalys har 44 % av befolkningen minst en kronisk sjukdom. Vården till dessa patienter står för cirka 80 % av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården. Teamsamverkan Regeringens vision: ”Med fokus på kroniska sjukdomar bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård” Förbättringsområden 1. Patientcentrerad vård 2. Kunskapsbaserad vård 3. Prevention och tidig uppmärksamhet

FALLDISKUSSION TEAM Vad kan vi erbjuda patienten? Dietist Sjuksköterska Regeringens vision: ”Med fokus på kroniska sjukdomar bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård” Förbättringsområden 1. Patientcentrerad vård 2. Kunskapsbaserad vård 3. Prevention och tidig uppmärksamhet Kurator Arbetsterapeut Läkare Fysioterapeut

SUMMERING