Case Management (CM) i nordöstra Skåne

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Taktisk grupp Programområde Psykiatri
Enkät kursslut chef ,5%
HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus i Malmö Uppsala.
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Projekt.
PRIO dialogmöte 15 mars 2013.
Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?
Goda exempel Samarbete Skåne Nordost.
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Dagens presentation 1. Utvecklingsprojektet i Halland
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
Baskompetens i samverkan
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
I- NOD, EN DEL AV PRIO Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Vårmöte 2014 NU-sjukvården NÄL.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Bergmansgatans stödteam Bakgrund – Historik Inventering Planerat samarbete med sjukvården.
MODIGT MEDARBETARSKAP
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Centrum för Psykiatri Forskning
Behovsanalys och brukardialog 2011
Brukarundersökning 2014 Enkät till brukare med beslut om växelvård på Lupinängen Tumba vård- och omsorgsboende.
Riva murar – Bygga broar
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Uppföljning av implementering av Handlingsplan ökad patient-/brukarmedverkan
Forsknings-plattform
Delaktighet.
Lärande i arbetslivet. kombinerar ett individuellt och ett organisatoriskt perspektiv syftar till att utveckla en individuell förmåga att ta kontroll.
Resultat: Vi ser en ökning av antalet tillfällen av utevistelse och promenader. Antalet boende som får erbjudande om utevistelse har ökat, under den tredje.
© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009.
Söderhamnsmodellen.
Verksamhetschef Barnsjukvården Östra Norrbotten
Landstingets flerårsplan 2013–2015 Nya perspektiv.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Case manager Genomför en omfattande utredning Hjälper brukaren nominera deltagare till Resursgruppen Har en personlig och kontinuerlig kontakt Verkar för.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
En avfallshantering i världsklass Avfall Sveriges satsning på export av produkter och tjänster inom avfallssektorn.
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter:
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier Hässleholm 18 november 2010 Mats Holmquist.
Vetlanda Kommun Vård och omsorgsförvaltning Funktionshinderomsorgen
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Kungsbacka beroendeteam
Heby kommuns kvalitetspolicy
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Samordnare samsjuklighet
7 mars 2018 Arenasamverkan i GGVV
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Olika är normen!.
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Delregional samverkan Nordöstra Skåne
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Case Management (CM) i nordöstra Skåne

Nordöstra Skåne Sex kommuner: Kristianstad, Hässleholm, Bromölla, Östra Göinge, Osby och Perstorp Psykiatrin Lång tradition av samarbete Avtal om samverkan funnits länge mellan distriktsnämnden och kommunerna Christel Norrud 2014-05-06

Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS 2007 - 2012 Gemensam satsning kommuner och psykiatri Styrgrupp/samordnare/projektledare Olika nivåer på utbildning Egna handledare Satsningen utvärderad Utvecklingsplan Utbildningsmaterial/handbok Kristianstad/Hässleholm startade med psykiatrin 2007 i ett Socialstyrelseprojekt. De andra kommunerna kom med året efter. Vi var tvungna att samarbeta. BRA!! Styrgruppen har varit viktig, samtliga parter har deltagit. Samordnarens roll viktig, inte minst för introduktion av nya chefer både inom kommunerna och psykiatrin. Egna metodhandledare utbildade, viktigt i implementeringssyfte. Satsningen utvärderad, utifrån denna en handlingsplan med konkreta förslag. Eget utbildningsmaterial (handbok). Christel Norrud 2014-05-06

Personalkategorier Kommunen: boendestödjare, behandlingsassistenter, handläggare och socialsekreterare Psykiatrin: omvårdnadspersonal (ssk och skötare) företrädesvis inom psykosteam Även läkare och kuratorer Detta är den personal som gått cm-utbildning. Läkarna gått egen utbildning och någon även deltagit i högskolans utbildning. Kuratorer också, deras gamla jobb men idag är dom terapeuter, kanske en anledning till att det ser ut som det gör. Christel Norrud 2014-05-06

Case Management i samarbets-avtalet Parterna är överens om att arbetsmetoden Case Management är en viktig framgångsfaktor som vi gemensamt valt att arbeta med, och ska därför genomsyra verksamheterna. Kriterier Deltagande i Resursgrupp en prioriterad arbetsuppgift Kriterierna för metoden är att brukaren: Har stora svårigheter för ett självständigt liv ute i samhället Har haft svårigheterna under minst ett år eller att dessa förväntas kvarstå under minst ett år Två eller flera aktörer/samarbetsparter är inblandade (anhöriga kan vara en part) alternativt att en inledande bedömning visar behov av att aktualisera samverkansparter, samt Det finns en hög vård/stödkonsumtion och/eller behov av samordning. Christel Norrud 2014-05-06

VAD ANSER CHEFER OCH PERSONAL? Christel Norrud 2014-05-06

Chefer: Satsningen prioriteras högt. Hög vilja att implementera och utveckla metoden i verksamheterna. Samtliga aktörer erbjuder personalen möjligheter till handledning och utbildning/ kompetensutveckling. Några kommuner arbetar också aktivt med målstyrning för personalen. Ökad samverkan Christel Norrud 2014-05-06

Personal: Satsningen har gett upphov till en rad positiva effekter. Ökat lärande ger ökad kunskap och kompetens i yrkesrollen. Ökad förståelse för brukarna. Professionell utveckling. Ökad delaktighet, ökad livskvalitet och ökad återhämtning för brukarna. Förbättrad samverkan mellan kommun och region. Psykiatrin upplever samverkan större än vad kommunen gör. Ökat lärande (69 %) ger ökad kunskap och kompetens i yrkesrollen (65 %). Metoden har gett ökad förståelse för brukarna (67 %). En tydlig professionell utveckling för nästan 2/3 (62 %). Ökad delaktighet (74 %), ökad livskvalitet (71 %) och ökad återhämtning (60 %) för brukarna. Förbättrad samverkan mellan kommun och region (56 %).

Vad anser brukare och anhöriga? Christel Norrud 2014-05-06

”Objektiva” effekter 51 personer tillfrågade. November 2012. 2/3 av brukarna uppger att CM i mycket hög/hög grad minskat inläggningstider. 40% upplever en motsvarande minskning av medicinförbrukning. Medicinenkäten fungerade inte, för få svar. För kort tid. 51 personer har programtrogen CM (minst 2 resursgruppsmöten). November 2012 2/3 av brukarna uppger att CM i mycket hög/hög grad minskat inläggningstider. 40% upplever en motsvarande minskning av medicinförbrukning. Christel Norrud 2014-05-06

Subjektiva betydelser, brukarna: Brukarna och de anhöriga är mycket positiva. De positiva effekterna: metod, Case Manager och egna återhämtningen. Maktförskjutning, från professionen till brukaren. Aktivt stöd för att nå de mål som brukaren formulerat för sin återhämtning. Brukarna och de anhöriga genomgående mycket positiva till CM. De positiva effekter brukarna upplever är påtagliga och rör såväl CM som metod som Case Managern som person/profession och den egna sociala och psykiska återhämtningen. Brukarens delaktighet i metoden handlar främst om en maktförskjutning, från professionen till brukaren. Flertalet uttrycker att de olika professionerna och CM verkar för dem som ett aktivt stöd för att nå de mål som brukaren formulerat för sin återhämtning. Christel Norrud 2014-05-06

Hur många brukare anser att man, genom CM och resursgruppen, i mycket hög grad/hög grad, fått ett stärkt/utvecklat förtroende för: Profession I hög grad/mycket hög grad Läkare i Resursgruppen 66% av brukarna Case Manager 89% av brukarna Anhöriga i Resursgruppen 50% av brukarna Handläggare från Af i Resursgruppen 25% av brukarna Handläggare från FK i Resursgruppen 20% av brukarna Kommunens personal i Resursgruppen 73% av brukarna Psykiatrins personal i Resursgruppen 68% av brukarna Christel Norrud 2014-05-06

I vilken grad anser du att CM har gett dig ökad delaktighet i stöd och behandlingsprocessen? I mycket hög grad eller i hög grad 84%, orange och rött. I mycket hög grad 46% (12). I hög grad 38% (10). I liten grad 8% (2). I mycket liten grad 4% (1). Inte alls 4% (1). Christel Norrud 2014-05-06

I vilken grad anser du att CM har bidragit till ökad återhämtning (att du mår bättre) för dej? I mycket hög grad eller hög grad: 82% (orange och rött). I mycket hög grad 52% (14). I hög grad 30% (8). I liten grad 15% (4). I mycket liten grad 0. Inte alls 1 (4). Christel Norrud 2014-05-06

I vilken grad anser du att CM har bidragit till att öka din besluts-förmåga och din självständighet? I mycket hög grad eller i hög grad 59% (orange och rött). I mycket hög grad 33% (9). I hög grad 26% (7). I liten grad 30% (8). I mycket liten grad 4% (1). Inte alls 7% (2) Christel Norrud 2014-05-06

Tycker att det är jättebra Tycker att det är jättebra. Jag känner som så att A (dotter) sitter som spindeln i nätet och har kontakt med alla. Det tycker jag är bra. För då får man kontakt med alla som har hand om henne. Man är som en liten familj allihopa. Man känner dem och kan prata om man har problem eller så. Annars är var och en på sitt håll och här har man dem alla tillsammans. Det är hon (dottern) som egentligen håller i det och lägger upp hur det har varit sedan sist vi träffades. Det är A (dottern) som hälsar välkommen och sätter ihop frågorna tillsammans med boendestödet som kallar till mötet. . Tycker att det är jättebra. Jag känner som så att A (dotter) sitter som spindeln i nätet och har kontakt med alla. Det tycker jag är bra. För då får man kontakt med alla som har hand om henne. Man är som en liten familj allihopa. Man känner dem och kan prata om man har problem eller så. Annars är var och en på sitt håll och här har man dem alla tillsammans. Det är hon (dottern) som egentligen håller i det och lägger upp hur det har varit sedan sist vi träffades. Det är A (dottern) som hälsar välkommen och sätter ihop frågorna tillsammans med boendestödet som kallar till mötet. Christel Norrud 2014-05-06

Hur går vi vidare Christel Norrud 2014-05-06

Utvecklingsområden Styrgrupp och samordnare fortsätter Tillgång till handledning och utbildning Fördubbla antalet brukare med minst två resursgrupper Årlig mätning med brukarenkät 24-timmarsservice CM ett meritvärde – profession? Christel Norrud 2014-05-06