PRIO Stockholm Introduktion pedagogiska framgångar Spånga Grundskola 2013-05-16

Projektets tre faser Kartläggning Lokal anpassning Genomförande Spånga Grundskola 16/5 2013 Här befinner vi oss nu 2

Pedagogiska framgångar ”Jag tror vi är ganska inrutade och har en traditionell undervisning. Vi skulle behöva diskutera pedagogiska frågor och följa upp det vi gör” ”Jag hoppas detta skall leda till en pedagogiskt driven organisation” Tid för pedagogiska diskussioner har skapats Inventering av skolans samlade kompetens och erfarenhet har gjorts Strukturer och modeller har utvecklats för hur vi kan sprida pedagogiska frågor “Vi är kompetenta I våra ämnen, kanske behöver vi utveckla pedagogiken också?” Källa: Intervjuer och skolledningens självskattning

Tisdagskonferensen läsåret 2013-14 Syfte Möte (Tisdagar) Vecka 1 2 3 Pedagogiska framgångar APT Skolledningstid 4 Sprida pedagogiska erfarenheter och kunskaper i skolan Information Utvecklingsarbete

Processbeskrivning bilder Anna- Maija har forskat och tänkt utifrån forskningen och erfarenheter Nya tankar som kan användas i verksamheten Spånga Grundskolas lärare prövar i verksamheten Utvärderas och diskuteras på arbetslagsmöte Måndag den 27/5 16/5 Formativ bedömning presenterat med bakgrund och prövbara förslag

Kunskapsbedömning Vad, hur och varför bedömer vi? Och: Varför pratar vi så mycket om bedömning?

Vad, hur och varför bedömer vi? Kontext – tid och rum. Några dilemman – för att problematisera! Summativ bedömning. Formativ bedömning: Återkoppling. Kamratbedömning.

Student learning in the past 8 B. Annan, 2012

Education Authorities Student learning now Classrooms Families Internet Iphones/Ipads Virtual games Schools Education Authorities National Policy Iwi Cyberspace International partnerships Business Communities Communities Assumption ─ schools do not have capacity to learn and apply useful theories What practitioners were expected to learn: standardised knowledge and practices - prescribed pedagogical practices and resources how to fit the standard practices into their context How the practitioners were expected to learn and apply the reform practices: Hierarchical mandates delivered through an aligned bureaucracy – national teams, LEA managers, consultants, lead teachers B. Annan, 2012 9

Student learning in the future B. Annan, 2012

Vad, hur och varför bedömer vi? Kunskaper? Lärande? Beteende? Närvaro? Mognad? Kunskapssyn: Fix och färdig i huvudet på eleven eller en relation mellan individen och omgivningen. Klättra på en stege eller orientera sig i ett landskap. Lärande: ”Meningsskapande i riktning mot en ökad beredskap att engagera sig i världen med ett ökat användande av semiotiska resurser inklusive artefakter i en disciplin, till exempel matematik.” (Björklund Boistrup, 2010)

Vad, hur, varför bedömer vi? Erkännandekulturer (t.ex. Selander och Kress, 2010): Vad erkänns som kunskap inom en disciplin? Learning is identified as the act of recognizing the already known (Dahlbäck, 2012). Finns det utrymme för det okända inom ramen för Lgr 11 och andra styrdokument? Betoning av kontroll, dokumentation och det mätbara kontra frihet, kreativitet och bildning. Tillit kontra disciplinering i grundskolan.

Summativ bedömning Bedömning av lärande, bakåtsyftande, t.ex. betygssättning. Bidrar inte till lärande enligt forskning (t.ex. Lundahl, 2011). Allt fler externa prov i Sverige. (Teaching for the test/Wash back-effekt.) Reliabilitet (tillförlitlighet): intresse för flervalsfrågor med kryss. Validitet: Bedömer/mäter vi det vi ska bedöma/mäta? OTL: opportunity to learn: Har alla elever en möjlighet att lära sig det som bedöms? Likvärdighetsfråga! Överensstämmelse mellan undervisning och bedömning?

Betyg från åk 6 http://pedagogstockholmblogg.se/maxentin/

Formativ bedömning: för lärande I planering: Fokus på prov eller lärande? Hur kan/ska vi ta reda på hur eleverna uppfattar undervisningens syfte och om/vad eleverna lär sig? EXIT TICKET/LEKTIONENS KÄRNA PÅ 30 SEK/NÅGRA I TAGET KOMMENTERAR Använda summativ bedömning formativt: Utvärdera undervisning efter prov/annan bedömning. Bedömning som lärande: Bedömning som en del av undervisningen. Diskussioner om mål och kriterier. Kamrat- och självbedömning.

Fem strategier för att stärka bedömningens roll i lärandet Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer Skapa synliga tecken på lärande (genom olika slags uppgifter och aktiviteter där alla elever får visa vad de kan) Ge återkoppling som utvecklar lärandet Aktivera eleverna som resurser för varandra Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer (Lundahl, 2011) Formativ bedömning – lärande bedömning. Fem strategier. Punkt 4 som är i fokus, men nära sammankopplad med punkt 1 eftersom kamratbedömning förutsätter att eleverna känner till vad som bedöms, och punkt 3 – lära sig ge feedback som är formativ och punkt 5, för att kamratbedömning ligger nära självbedömning, och kan ses som ett steg på vägen till att kunna värdera sin egna kunskaper.

Samtala Ge exempel på återkoppling som du har gett dina elever under läsåret!

Vad är återkoppling? Bra jobbat! C Du har skrivit en mycket bra text. 23/27  Okej resonemang, men det saknas röd tråd.

Återkoppling för lärande Ska ge svar på tre frågor: 1. Vart är jag på väg (dvs. vad är målet)? 2. Var befinner jag mig i förhållande till målet? 3. Hur ska jag närma mig målet? Feedback på olika nivåer, olika effektiv: Uppgiftsnivå Processnivå Metakognitiv nivå Personlig nivå (Jönsson, 2010, Hattie & Timperley, 2007)

Vad är kamratbedömning? Peer tutoring, peer monitoring, peer modeling Elev som lärare eller förebild Peer assessment, peer response, peer feedback Bedöma kvalitet på kamraters arbeten Formativ – styrkor, svagheter, ”lösning” Används under processen, snarare än i slutet Elever ska inte betygssätta varandra Många olika namn, med viss skillnad. De första innebär oftast att en (ofta äldre) elev/student tar på sig lärarrollen och ’undervisar’ andra, i peer modeling så lyfter man andra som ’goda exempel. Jag har valt de engelska namnen, lite problematiskt att vi saknar bra ord för peer. Jag kommer att använda kamratbedömning och kamrat eller kompis som motsvarighet till peer.

Varför kamratbedömning? Ökar motivationen Lättare att förstå och använda ”I much prefer to get help from my friends because teachers have got this weird kind of language” På samma nivå ”And if I haven’t understood it after the second explanation from the teacher, I pretend I have” Transparens beträffande mål och kriterier Fler tillfällen för feedback Aktivt deltagande och ansvar Underlättar självbedömning (t.ex. Topping & Ehly, 2001; Gielen, et al., 2010; Wiliam, 2011,) Motivation – man vet att en klasskamrat ska läsa det man skriver, så man anstränger sig lite extra Har samma språk, närmre i kunskaper. Sociokulturellt perspektiv så talar man om den proximala utvecklingszonen, skillnaden mellan det man kan göra på egen hand och det man kan göra mha någon annan. Feedback och kommentarer måste ligga inom den zonen för att man ska kunna ta dem till sig. Båda två är studenter. Läraren har ändå en maktposition… Transparens – en av de stora styrkorna. Mål, kriterier blir mer än ord på ett papper, de måste användas aktivt när man själv ska göra bedömningar och fundera över hur man kan förbättra något Fler elever än lärare! Också snabbare återkoppling, ska vi hinna titta på 30 uppsatser så tar det ett par veckor. Det är inte bara i Sverige och i samband med våra nya läroplaner som formativ bedömning och kamratbedömning är i ropet, det är också en trend i forskningsvärlden och det finns ett stort intresse för den här metoden.

Forskning om hur feedback används Kommentarer från lärare är oftast längre och innehåller mer förklaringar, medan feedback från (flera) kamrater ofta efterfrågar förtydliganden och utveckling. (Gielen et al., 2010) ”Mindful reception” – man funderar, diskuterar och värderar återkopplingen från kamrater (till skillnad från ’expert feedback’) (Bangert-Drowns et al., 1991) En hel del studier har fokuserat på skillnader i typ av kommnetarer mellan lärare och klasskamrater, eller hur feedbacken tas emot av eleverna. Många av de undersökningarna är gjorda i asiatiska länder, där läraren ofta har en mer auktoritär roll, och där skillnad i makt är tydlig. Här tänkte jag lyfta fram en skillnad man har upptäckt, nämligen att återkoppling från klasskamrater oftare tenderar att fokusera på innehållet och att den typen av ändringar ökar kvaliteten på texten mer än ändringar på ordnivå till exempel. Samma sak som jag nämnde tidigare att det verkar bli ett tydligare läsarperspektiv, mottagaren blir viktigare. Sedan har man också märkt att man tar emot kommentarer från kamrater med en viss tvekan. Man ifrågasätter deras korrekthet i högre grad än kommentarer från läraren. Det kan verka negativt, men som en följd av det så måste man som mottagare ta en mer aktiv roll och fundera över, diskutera och värdera återkoppling från klasskamrater. Det kan leda till djupare förståelse och man har också märkt att elever gör fler ändringar på eget initiativ med kamratbedömning. Här finns det också undersöknignar som visar det motsatta, att man bara godtar feedback från lärare, men det kan har kulturell och traditionell bakgrund. Det är dock en sak man aknske behöver vara vaksam på i klassrummet och som lärare visa att man har tilltro till sina studenter.

Konkret exempel, engelska Bedömning som lärande Peer assessment in a communicative classroom: What pupils learn from giving feedback (Jessica Berggren, ua) Beskriva vad elever kan lära sig genom att tillsammans arbeta med kriterier för en specifik uppgift samt läsa och kommentera texter skrivna av klasskamrater (peer feedback): Vad lär sig elever genom att ge feedback? Läsa ett brev, läsa färdiga svarsbrev på olika nivåer, formulera kriterier för ett bra svarsbrev, skriva ett svarsbrev, ge feedback i grupp, skriva ett nytt svarsbrev. Utgår från bedömning som lärande, som kännetecknas av diskussioner om mål och kriterier samt pågående bedömning som involverar eleverna (själv- och kamratbedömning). Ses fortfarande som alternativa bedömningsformer i litteraturen och av många lärare. En studie från förra året i Sverige visar att själv- och kamratbedömning har låg prioritet och att lärare är osäkra på hur man använder det i klassrummet samt hur effektivt det är. Kvalitativ studie där målet är att beskriva undervisning och utfall. Fallstudie . Beskrivande och flexibelt, vilket kan vara bra när man arbetar med barn och ungdomar.

Tidigare forskning (L2 writing) Forskning med fokus på ”bedömaren” visar att studenter som enbart gav feedback utvecklade sin egen skriftliga förmåga mer än de som fick feedback (Lundstrom & Baker, 2009) studenter som gav feedback förbättrade helhetsaspekter av sina uppsatser mer än detaljaspekter, samt ordförråd, självbedömning och självförtroende (Tsui & Ng, 2000; Min, 2005; Yang, Badger & Yu, 2006; Lundstrom & Baker, 2009) studenter som gav sina kamrater feedback utvecklade sitt läsarperspektiv (audience awareness) (Berg, 1999; Tsui & Ng, 2000) Kamratbedömning eller olika sammansättningar med peer (review, feedback, monitoring…) är ett relativt stort forskningsområde inom undervisning internationellt. Fokus ligger dock oftast på den som mottar återkopplingen, t.ex. attityder, hur man använder kommentarerna, skillnader mellan feedback från klasskamrater och lärare. De studier som har haft själva givandet som utgångspunkt visar bl.a. att:

Forskning om träning för kamrat- och självbedömning Man är överens om att träning är en viktig del för att studenter ska bli goda kamrat- och självbedömare: träningen ska börja tidigt (t.ex. Erickson, 2004; Dragemark Oscarson, 2009) träningen bör inkludera coachning, samt lärardemonstrationer och hjälpmedel som checklistor (Stanley, 1992) träningen ska innehålla bra exempel på elevtexter (Berg, 1999; Yang, Badger & Yu, 2006; Cho & MacArthur, 2011) träningen bör fokusera på att identifiera problem, förklara varför något är ett problem och föreslå en lösning (Stanley, 1992; Min, 2005) Sedan kommer vi då till hur man implementerar kamratbedömning i klassrummet och eleverna måste få träna, och få en chans att utveckla den här förmågan. En av de vanligaste invändningarna jag hör mot kamratbedömning är att eleverna inte kan – och det är klart om de inte får öva. Jag har också hört att det inte går förrän vid en viss ålder, men det stämmer inte heller. Sedan kan träning se ut på många sätt, men det forskare lyfter fram är… Jag återkommer till exempeltexter och progressionen i kommentarerna längre fram There should be more than one way to ”fill the gap” (Sadler, 1989) Goal horizon - “the sum of a piece of writing is more than its constituent parts” (Marshall, 2004)

Verktygslåda – aktivera eleverna som resurs Revoicing Läraren låter eleverna i grupp diskutera fråga från student, istället för att själv ge ett svar C3B4ME Eleverna måste fråga tre klasskamrater innan de frågar läraren Homework Board Eleverna skriver upp frågor/problem på tavlan och någon som har lösning hjälper till

Verktygslåda – aktivera eleverna som resurs Sök specifika kriterier Leta tecken på måluppfyllelse i exempeltext Gör egen kriterielista Med utgångspunkt i ett bra exempel formulerar studenterna gemensamt en lista med kriterier för hur en utmärkt text är komponerad Error Classification Stryk under grammatiska fel i en text och låt eleverna gemensamt bestämma varför det är fel (Wiliam, 2011)

Verktygslåda – aktivera eleverna som resurs Feedback på feedback Den som fått feedback ger återkoppling på kommentarerna. Frågor/Checklistor/Matriser Stöd för att bedömning ska fokusera på relevanta saker. Two Stars and a Wish Glöm inte den positiva feedbacken. Vad är bra och varför? Exit ticket Läraren får feedback på lektionen – var det begripligt? Läraren får reda på vilka som hängt med.

Exitticket - Lektionens kärna på 30 s Som sista moment på en lektion Elev-reflektion - hur har de uppfattat lektionens budskap? Ställa någon av frågorna: Vad anser du varit lektionens kärna? Budskap? Vad har du lärt dig? Detta kan göras på olika sätt en runda några av eleverna får kommentera, säga sin reflektion högt alla skriver, delger varandra, några räcker upp handen och säger högt. samla in allas reflektioner. Syftet med detta är att exempelvis kolla hur eleverna har uppfattat lektionens syfte kontra vad lärarens syfte varit - stämmer det överens? Visar på hur eleverna uppfattar syftet med lektionen. Eller om de förstår lektionen, en hint om vilka elever som hänger med eller ej. För alla att pröva i undervisningen till den 27/5

Typiska reaktioner i förändringsprocesser Lokal anpassning av arbetssätt Kartläggning Genomförande “Det var kanske inte exakt så jag tänkte, men okej då” “Äntligen får vi ta tag i de här surdegarna!” “Kul att komma igång!” “Det funkar faktiskt” “Vad ska det här vara bra för egentligen?” “Det är för jobbigt att bryta gamla mönster och hitta rätt i de nya arbetssätten”