- Då och nu & här och annorstädes samt lokalt - centralt Några infallsvinklar på den svenska folkhälsopolitiken - Då och nu & här och annorstädes samt lokalt - centralt Munkedal/Gullmarsstrand 20 april 2006 Bosse Pettersson, Stf generaldirektör

Folkhälsa – samhällets viktigaste resurs Hälsa – individens viktigaste resurs

Världsbankens utvecklingsrapport 1993 God hälsa bidrar till social och ekonomisk utveckling och omvänt Rättvis ekonomisk och social utveckling bidrar till positiv hälsoutveckling … det handlar om välfärd!

FHI i korthet - nuläge Ombildat 1 juli 2001 med tre huvuduppgifter Ingen regional organisation; replierar på länsstyrelser, landsting och kommuner Ca 160 medarbetare Anslag 2006 - Förvaltningsanslag 131 mkr Hiv/aids överförs till Socialstyrelsen fr o m 1 juni 2006 Alkoholförebyggande > Alkoholkommittén Narkotikaförebyggande >’Mobben’ + Förebygga spelberoende – särskilt anslag + FHI övertagit Fammi:s riskbruksprojekt

Folkhälsoinstitutets tre huvuduppgifter Uppföljning av den nationella folkhälsopolitiken Nationellt kunskapscentrum för effektivt folkhälsoarbete Övergripande tillsyn av preventiv lagstiftning på alkohol- och tobaksområdena

Exempel på kunskapsstöd Kommunala basfakta Lokala välfärdsbokslut (tillsammans m Lf och SK) HKB – hälsokonsekvens- bedömningar Kunskapssammanställ-ningar Kunskapsöversikter Kunskapsunderlag

Exempel på tillsyn – primära aktörer KOMMUNER och LÄNSSTYRELSER Alkohollagen > Koppling till ansvarsfull alkoholsservering EU:s tobaksdirektiv Hälsofarliga varor

I vems och för vilkas intresse … … har vi en nationell folkhälsopolitik? … skall en folkhälsostrategi genomföras? … och hur ska ett effektivt folkhälsoarbete bedrivas?

Folkhälsoarbetet historiskt i Sverige – ett växelspel Kommunen Landsting/regioner & länsstyrelser Kronan och staten

Vad är viktigt?– huvud- och bisak. Prioritering! Strategi Vad styr? Mål och uppföljning – normativt och/eller incitament - POLICY Vad är viktigt?– huvud- och bisak. Prioritering! Roll och ansvar – vems uppgift? Hur? – metoder och arbetssätt. Effektivitet! Acceptans – Blir det gjort?

Mål i folkhälsoarbetet – olika syften och nivåer POLITISKA – ideologisk styrning Hälsoinriktad samhällspolitik – vad kan politiken formulera Jämlika hälsovillkor 2. FÖRESTÄLLNINGSSKAPANDE – konceptuella Sjukdomsförebyggande > hälsofrämjande Producera vård > producera hälsa Sektorsövergripande på alla samhällsnivåer 3. OPERATIVA – effektorienterade Åtgärdsstimulerande/genererande Uppföljnings-/utvärderingsbara

Uppföljning & utvärdering 9 Utvecklingstrappa i 9 steg för kommunalt folkhälsoarbete Kvalitetssäkring och ’lärande organisation’ 8 Systematisk dokumentation 7 Professionalisering (kompetens + resurser, ansvar inom organisation, kontinuitet) Folkhälsoarbetet etablerat 6 Omsätta i praktisk handling i det lokala samman-hanget – utveckla kompetens, anpassa metoder 5 Ta fram policy och strategier > prioriteringar, sektorsövergripande 4 3 Utveckla ’hälsotänkande’ hos ledande politiker och beslutsfattare ’Folkhälsoidén´ omsätts i aktiviteter > utveckla strukturer (organisation, planer & program, finansiering) 2 1 Fastna för och acceptera ’folkhälsoidén’ Bosse Pettersson, 1999

Idé- och initiativgivare Ansvariga för implementering Hur hänger det ihop? Globala toppmöten Global Governance 2 1 FN, WHO, FAO, UNICEF, UNEP World Bank, WTO Idé- och initiativgivare Ansvariga för implementering (Nationell/federal nivå) Lokalt – regionalt

Lalondes hälsofältkoncept (Kanada 1974) Hälso- och sjukvård Livsstil Arv/konstitution Miljö

Utvecklingssteg i folkhälsoarbetet Var befinner vi oss och hur kom vi dit?

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Hälso- och sjukvården identifierar Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET ” UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Fokusering på individens beteenden Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Jämlikhet Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Fokusering på individens beteenden Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Jämlikhet Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Fokusering på individens beteenden Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Strukturella förutsättningar Stödjande miljöer Fysiskt Socialt/kulturellt Ekonomiskt politiskt Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Jämlikhet Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET ) Fokusering på individens beteenden Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Strukturella förutsättningar Stödjande miljöer Fysiskt Socialt/kulturellt Ekonomiskt politiskt Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Hälsans bestämningsfaktorer Jämlikhet Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Fokusering på individens beteenden Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Strukturella förutsättningar Stödjande miljöer Fysiskt Socialt/kulturellt Ekonomiskt politiskt Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Hälsans bestämningsfaktorer Jämlikhet Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Sektorsansvar Horisontellt (multisektoriellt) UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Fokusering på individens beteenden Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Strukturella förutsättningar Stödjande miljöer Fysiskt Socialt/kulturellt Ekonomiskt politiskt Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Hälsans bestämningsfaktorer Jämlikhet Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Sektorsansvar Horisontellt (multisektoriellt) UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Utbildningens Arbetslivets Hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan och vice versa (win-win) Fokusering på individens beteenden Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Strukturella förutsättningar Stödjande miljöer Fysiskt Socialt/kulturellt Ekonomiskt politiskt Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Hälsans bestämningsfaktorer Jämlikhet Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Sektorsansvar Horisontellt (multisektoriellt) UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET Utbildningens Arbetslivets Hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan och vice versa (win-win) Uppföljning Fokusering på individens beteenden Hälso- och sjukvården identifierar Exponering - riskfaktorer Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002

EU och folkhälsan i fördragstext Ur artikel 152 (Amsterdam –99) En hög skyddsnivå för människors hälsa skall säkerställas när gemenskapens hela politik och verksamhet utformas och genomförs. Stora folksjukdomarna Forskning om orsaker Förebyggande insatser 2. Medlemsstaterna skall i samverkan med Kommissionen inbördes samordna sin politik och sina program på de områden som avses i punkt 1.

Hälsans bestämningsfaktorer … … vad är det för ’fikonspråk? En tragisk förklaring från verkliga livet följer …

Död Sjuk Kris Skott/kula Hälsa & Välbe- finnande Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Död Sjuk Kris Skott/kula Hälsa & Välbe- finnande Bosse Pettersson, 1998

Död Sjuk Kris Skott/kula Vapen Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Död Sjuk Kris Skott/kula Vapen Bosse Pettersson, 1998

Död Sjuk Kris Tillåtet/ Förbjudet Skott/kula Vapen Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Död Sjuk Kris Tillåtet/ Förbjudet Skott/kula Vapen Bosse Pettersson, 1998

Död Sjuk Kris Tillåtet/ Förbjudet Skott/kula Vapen Rättighet Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Död Sjuk Kris Tillåtet/ Förbjudet Skott/kula Vapen Rättighet Bosse Pettersson, 1998

Död Sjuk Kris Utsatt för/ Vittne Till våld Tillåtet/ Förbjudet Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Död Sjuk Kris Utsatt för/ Vittne Till våld Tillåtet/ Förbjudet Skott/kula Vapen Rättighet Bosse Pettersson, 1998

Död Sjuk Kris Utsatt för/ Vittne Till våld Tillåtet/ Förbjudet Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Död Sjuk Kris Utsatt för/ Vittne Till våld Tillåtet/ Förbjudet Utsatthet/ Fattigdom Skott/kula Vapen Rättighet Bosse Pettersson, 1998

Översättning till ’folkhäloterminologi’ Livser- farenhet Policy/ Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Översättning till ’folkhäloterminologi’ Livser- farenhet Policy/ politik Död Sjuk Kris Förlopp = Exponering Utsatt för/ Vittne Till våld Tillåtet/ Förbjudet Utsatthet/ Fattigdom Skott/kula Vapen Rättighet Händelse = Utfall Redskap = Metod Värden /Etik Hälsa Socialt kitt Livsvillkor Bosse Pettersson, 1998

Från ’individ’ till ’samhällsstruktur’ Perspektiv Vad har det betytt? Folkhälsokoncept Från ’individ’ till ’samhällsstruktur’ Perspektiv Hälsoskillnader - (o)jämlikhet, genus, etnicitet Hälsofrämjande och förebyggande Målstyrningsstrategi (+ uppföljning) Folkhälsa som politikområde – ”Healthy public policy” ~ ’Hälsoinriktad samhällspolitik’

Modell för nationell folkhälsostrategi – ’uppströmsprincipen’ Nationella folkhälsomål Bestämnings- faktorer Åtgärda Hälsoutfall & fördelning Insatser Be- skriva 11 målområden Bosse Pettersson, 2002

11 mål- och uppföljningsområden Övergripande mål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen 9-11: Fysisk aktivitet -Matvanor, säkra livsmedel -Tobak, alkohol, narkotika, dopning, spel 11 mål- och uppföljningsområden Levnadsvanor 4-8: Ökad hälsa i arbetslivet – Sunda och säkra miljöer och produkter – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård – Gott skydd mot smittspridning – Trygg och säker sexualitet Vardagsarenor och miljöer 1- 3: Delaktighet och inflytande – ekonomisk och social trygghet- trygga och goda uppväxtvillkor Samhällsstruktur och levnadsvillkor Bosse Pettersson, 2002

Målstyrning med betoning på uppföljning ’Det som följs upp blir också gjort!’

Uppföljning av nationell folkhälso-strategi Politisk rapport Bestämnings- faktorer Effekt & effektivitet Hälsoutfall & fördelning Samband Insatser Info Folkhälso- Rapport Upp- följning system Indikatorer Bosse Pettersson, 2002

Fyra hörnpelare Ledarskap FOLKHÄLSOARBETE Organisering Kompetens Praktik

Ledarskap Fyra hörnpelare Policy, analys Inriktning, mål, Prioritering Uppföljning Gräns-/sektors överskridande FOLKHÄLSOARBETE Kompetens Organisering Planering, genom- förande, metoder/ Verktyg (förståelse och tillämpning) Multisprofessionellt Praktik Arenor Livscykel Empowerment, pedagogik

Lokalt folkhälsoarbete Med LOKALT FOLKHÄLSOARBETE avses verksamhet som bedrivs i lokalt geografiskt avgränsade områden, vanligtvis i kommuner eller kommundelar, av offentliga, privata och frivilliga organisationer och nätverk. Lokalt folkhälsoarbete utgår från lokala behov och resurser och därpå grundade priori-teringar, för att åstadkomma så brett accepterade och hållbara förändringar som möjligt. Det utgår från metoder som ger möjligheter till och tar vara på medborgarnas engagemang och grundas på demokratiska principer. Verksamheten har vanligtvis sektorsövergripande karaktär och präglas ofta av ett ”aktörsperspektiv”.

Lokala folkhälsoråd – misslyckandefaktorer Revirtänkande mellan förvaltningar Förvaltningar arbetar för sitt eget intresse Inslag av tjänstemannastyre Avsaknad av politiska direktiv Bristande politiska satsningar på folkhälsoarbetet Bristande kommunikation Samordnare tar på sig för stort ansvar Deltagarna känner stor uppgivenhet

Lokala folkhälsoråd - framgångsfaktorer Intresse och engagemang (politiker, förvaltningschefer, andra) Förankring (hos dito) Kunskap om och förståelse för folkhälsoarbetet (hos dito) Handlingsplan – tydlig, politiskt fastslagen och uppföljning/revidering Tydliga målsättningar för arbetet Tillfredställande tvärsektoriell samverkan ”Ge- och ta”-förhållande kännetecknande

Lönar sig folkhälsoarbete? Värdering avgörande – humanism ’Alla människors lika värde’ Mått relaterade till vunna levnadsår Jämfört med vad? Det är bättre att förebygga än vårda Hälsoutvecklingen i Sverige talar sitt språk Bevisföringen komplicerad Exempel finns, kunskapsmassan och kraven på bevis växer Skador Rökning Alkohol Fysisk aktivitet Barns och ungdomars hälsa – sociala & ekonomiska villkor Insatser – investering eller kostnad. Avvägning mellan grader av effektivitet Bosse Pettersson, 2002