Mara Cerqueiro Bybrant – 3 och 8 november 2010

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Handlednings-samtal Utforska – klargöra samband mellan tanke
Advertisements

Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
A survey with a focus on periodontology.
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Hälso- och sjukvårdadministratörer maj 2014
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
MODUL 1: ATT VARA SAMHÄLLSMEDBORGARE, YTTRANDE- OCH INFORMATIONSFRIHET, TILLGÅNG TILL INFORMATION, DET DEMOKRATISKA SAMTALET OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE.
• Presentera dig tydligt med vart du kommer ifrån eller organisation. • Ställ öppna frågor som Om du fick bestämma, hur skulle då miljö och klimatpolitiken.
Lösningsinriktad Pedagogik.
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
KKME – Livsfrågor Oktober 2007
Ledarutveckling över gränserna 2012/2013
Kompetensombudsträff
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Varför gör de inte som vi säger?
Bedömning av föräldraförmåga med fokus på barnets behov
NEUROPSYKIATRISK COACH
Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot
SET Social Emotionell Träning
Skolbarn i sex till tolv årsålder behöver tio till elva timmars sömn.
70 % av alla förändringsprojekt fallerar…
Att samtala med ungdomar om tobak
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Swedex Muntligt test B1 40 poäng.
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
ATT HANDLEDA LÄKARSTUDENTER I ETT ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Jenny Olsson
Varför gör de inte som vi säger?
Vad är du för typ av person?
Workshop inför Projektet
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Växjö 1 Gustav, Petra, Christer, Pernilla, Elisabeth
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
och anknytningsteorier i bakhuvudet!
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
Kommunikation och samspel
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
Behovsanalys och brukardialog 2011
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Inger James Örebro universitet. Fyra delstudier Hur familj, närstående, vårdpersonal skapar kunskap och förståelse i svåra komplexa situationer då liv.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Det professionella samtalet
SBAR utvecklades för; Verktyg för säkrare kommunikation
Idrottspsykologi.
Leda och planera sokratiska samtal
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Socialpsykologi.
Arbetsmiljöarbete Service- och bemötande
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Kommunikation. Jag vet att du tror att du förstår vad jag tyckte att jag sa men jag är inte säker på att du fattade att vad du hörde inte var vad jag.
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Kommunikation.
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Arbetssättet i telefonrådgivning
Lämna svåra besked i hälso- och sjukvården
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Tips för bättre kommunikation
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Mara Cerqueiro Bybrant – 3 och 8 november 2010 Det svåra samtalet Mara Cerqueiro Bybrant – 3 och 8 november 2010

»Det svåra samtalet« Vad tänker ni på? Vilket ”svårt samtal” har ni varit med som mottagare? Hur skulle ni helst vilja ta emot ”dåliga nyheter” (inom vården)?

Dåliga nyheter engelska »bad news« definierats som »sådana nyheter som på ett drastiskt och negativt sätt förändrar patientens bild av sin framtid« att ge sådana besked har visat sig vara både en vanlig och stressande situation för de flesta läkare / vårdgivare Ref ”Undervisning om »det svåra samtalet« bör ingå i läkar­utbildningen” Hanna Nilsson, LT, 2010-03-02, nr 9 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13860

Praktiska aspekter Förberedelser känslomässigt skriva ner och repetera lämpliga formuleringar Struktur (ex SPIKES) Tid för samtalet, ordna en avskild och behaglig plats och se till att inte bli störd förmedlas personligen och inte per telefon Avslut Efter samtalet

SPIKES-strategin en sex-stegsstrategi utformad för svåra samtal med cancerpatienter Stegen inkluderar att förbereda samtalet (S) värdera patientens förståelse (P) undersöka patientens ­informationsbehov (I) ge kunskap och information (K) bemöta patientens emotionella reaktion (E) sammanfatta och utforma en strategi (S) Baile WF, Buckman R, Lenzi R, Glober G, Beale EA, Kudelka AP. SPIKES-A six-step protocol for delivering bad news: application to the patient with cancer. Oncologist. 2000;5(4):302-11.

Förhållningssätt visa empati och omvårdande beteende identifiera de känslor som patienten känner benämna dem bekräfta dem inge hopp vara medicinsk expert se människan bakom sjukdomen och vara personlig

Kommunikationen av det svåra beskedet vara lyhörd för patientens behov med ord förvarna patienten om att dåliga nyheter är på gång Förmedla det svåra beskedet i små portioner på ett enkelt språk utan medicinsk terminologi skriver ner viktig information illustrerar med enkla figurer

Patientens reaktioner krisreaktion chock rädsla acceptans sorgsenhet icke-oro terapeutisk (Cullberg), professionell (Holm) och etisk hållning