MORIA: Frihet och utlitarism

Bentham, Mill och Sidgwick Yttrrande och livsstilsfrihet The harm principle Aktutilitarism (och tumregler) Regelutilitarism

Mill (och Taylor): Om friheten ”My freedom to swing my fist ends where your face begins” Relationen mellan stat-medborgare Människor vet själva vad som är bäst för dem Paternalism: att göra något mot någons vilja för denne persons skull Bättre samhälle om så många livsstilar som möjligt tillåts (experiments of living) Mill: ingen naturlig rättighet – generell tumregel

The harm principle En persons frihet får endast begränsas i syfte att förhindra skada på andra människor (negativ frihet) Immidiate risk of substantial harm Vad är skada? Att ett beteende är stötande är inte tillräckligt (olika personer tar upp av olika saker) Vad samtyckande vuxna gör i enskildhet angår ingen annan

Yttrandefrihet The harm principle reglerar även yttrandefriheten (yttrande som kan orsaka upplopp) Förtrycka falska påståenden? Om åsikten inte tillåts kan den inte refuseras offentligt Kan finnas korn av sanning Ger oss anledning att granska våra egna ståndpunkter (för att veta vilka påståenden som är falska måste man veta att man har rätt. Vi är inte felfria)

Utilitarism Benthams principle of utility: [the] principle which approves of disapproves of every action whatsoever, according to the tendency which it appears to have to augment or diminish the happiness of the party whose interest is in question: or what is the same thing in other words, to promote or to oppose that happiness Fokus på enskilda handlingar Fokus på konsekvenser (lycka)

Mäta lycka Benthams (kalkyl)förslag: Intensitet (hur intensiv (stark) är lyckan) Varaktighet (hur länge varar lyckan) Säkerhet/osäkerhet (hur (o)sannolikt är det att lyckan kommer följa?) Närhet i tid (hur snart kommer lyckan?) Fruktsamhet: sannolikheten att mer av samma känsla kommer Renhet: sannolikheten att känslan inte kommer åtföljas av sin motsats Omfattning: Hur många kommer att påverkas

Benthams indirekta argument Utilitarismen kan bäst förklara våra moraliska regler Vanliga regler: håll löften, döda inte, stjäl inte, ge till de fattiga osv. Utilitarismen ger stöd till att dessa regler generellt sett åtföljs men bekräftar också att det finns undantag

Mills argument Något är önskvärt endast om människor önskar det för dess egen skull Lyckan önskas för sin egen skull (av enskilda personer) Lycka är det enda som önskas för sin egenskull Alltså: Lycka är det enda önskvärda Lycka är önskvärt för enskilda personer Moralen gäller för alla personer Alltså: lycka för alla personer är moraliskt önskvärd Dvs hedonistisk utilitarism är sann

Andra ordningens principer Omöjligt att använda lyckokalkyl inför varje enskilt beslut Bentham: följ generella tumregler men ha alltid lyckokalkylen i åtanke Mill: betonar starkare att de härledda principerna ska följas Sidgwick(?): tänk oftast inte på lyckokalkylen utan följ tumreglerna istället pga ger bättre utfall Lyckokalkyl endast när tumreglerna krockar?

Regelutilitarism Tre problem för aktutilitarism: Enskilda akter kan vara monstruösa men bidra till ökad lycka Svårt att värdera effekterna av enskilda handlingar Mellanmänskliga relationer (vänskap, kärlek) Istället för att värdera en handlings riktighet efter dess effekter ska man utvärdera handlingen i förhållande till de regler som maximerar njutningen Hur ser reglerna ut? Konflikt mellan reglerna? Ideal eller icke-ideal värld?