Motivation och emotion Psykologprogrammet, PI Experimentell psykologi, 101203 Arne Öhman
Vad menas med motivation? Motivation svarar på frågan ”varför”? ”Motivation styr beteendet och har vanligtvis två sidor: den aktiverar beteende och leder det mot ett mål”
Motivationens två sidor (1) ”Bakifrånstyrning”:Vi knuffas framåt av inre motivationskällor (motivation aktiverar beteende) ”Framifrånstyrning”: Vi dras framåt av mål (motivation riktar beteende)
Motivationens två sidor (2) Motivation: En disposition att handla på visst sätt Emotion: En reaktion på stimuli asocierade med motiverade handlingar
Olika sidor av samma sak? Behov Motivation Mål Fortplantning Sexuell lust Fortplantnings objekt Vätska Törst Dryck Näring Hunger Föda Omväxling Nyfikenhet Nya stimuli Anknytning Tillit/Separation Trygg bas Social status Dominans Uppskattning
Forskningstraditioner Instinkt/drift/behov. Fokus på organisation av den inre motivationskällan. Instinktsteorier: James, McDougall: långa listor av instinkter; Freud: livsdrift (sex, libido), och dödsdrift Driftsteorier. Behavioristisk inlärningsteori: Generell drift (summan av hunger, törst, etc); driftsreduktion som belöning Behovsteorier. Maslows behovsteori
Forskningstraditioner ”Incentive”, mål, motiv Utgår från att organismer är naturligt aktiva. Fokuserar på hur mål drar till sig beteenden. Knyter ihop motivation och emotion. Det emotion målet utlöser bestämmer handlingen. Ger en central roll åt hjärnans belöningssystem i motivation och emotion. Stimuli som triggar detta ger lust och glädje och suger åt sig beteenden
Forskningstraditioner Kombinationsansatser Inre tillstånd sensitiserar responser till stimuli som svarar mot tillståndet, t ex: hunger ger uppmärksamhet mot mat (som lindrar hunger), sexuell lust fokuserar uppmärksamheten mot erotiska stimuli (som ökar lusten), Rädsla fokuserar uppmärksamheten på hot, osv.
Motiverat beteende Forageringsbeteende, dvs motivationstillstånd som sätter igång instrumentellt sökande efter målobjekt Konsummatoriskt beteende, dvs instinktivt beteende som bemäktigar sig målobjektet (t ex äta upp maten; ha sex) Dessa beteendeformer har olika organisation och neurobiologisk bas
Homeostasprincipen Generella reglerprinciper Set value Korrektions- system Korrektions- signal (+-) Jämförelse- system Avvikelsesignal Aktuellt systemvärde Reglerat system
Homeostas som analysverktyg för motivation Vilket är det reglerade systemet? Vilken är den reglerade parametern? Hur fastställs ”set value” (börvärde)? Vilket är jämförelsesystemet? Vilket är kontrollsystemet? Homeostatisk och icke-homeostatisk motivation
Socialitetens två poler Kärlek Intimitet Livsdrift Samarbete, tillhörighet, prosocialt beteende Makt Överordning - underordning Dödsdrift Konkurrens,dominans,antisocialt beteende
Dalai Lama At the most fundamental level our nature is compassionate, and cooperation, not conflict, lies at the heart of the basic principles that govern our human existence
Sociala Motivationsdimensioner Affiliation (Tillhörighet) Behov av relationer präglade av tillgivenhet, värme och vänskap Attachment (Anknytning) Behov av ansvarstagande, tillitsfulla relationer Assertion (Självhävdelse) Behov av makt, inflytande och dominans
Emotions and Social Dimension of Motivation Anger Assertion Affection Affiliation Shame Sadness Anxiety Trust Attachment Fig 9.1 i Oatley et al. (förbättrad)