Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Ett projekt som leder Ulricehamns kommun in i en lärande organisation - en organisation som är flexibel, tar till vara erfarenheter och utvecklas i takt.
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Processkarta över en övergripande löneöversynsprocess
Pedagogisk verksamhetsidé
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Ledning & Styrning i Samverkan UTKAST FÖR VIDAREUTVECKLING Reflektioner och summeringar från intressentdialog den 25/9 på St Gertud i Malmö.
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Mellanchefen en maktpotential
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Ett arbete med att etablera
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
Case Aneby Vilka är vi?.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Kjerstin Larsson Forskningsledare
Samverkan - grundläggande begrepp och struktur i samverkan
Personalmötet april 2014 – Hanna Gadd
VAD ÄR ETT LYCKAT UTVECKLINGSARBETE?
© Copyright APeL Att utveckla tillsammans - om kritiska faktorer i projektarbete Projektkontakt Mora
PBS i förskolan (Katina Thelin).
Elevinflytande Se sitt eget lärande och få inflytande över det
Välkommen till Ledardagen!
Att få rätt saker att hända
Välkommen till ESF:s seminarium
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
Oktoberrapport Oktoberrapport
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Göteborg 29/ Ledarskap för hållbart utvecklingsarbete Engagemang på alla nivåer Brukare Medarbetare Chefer Ledning.
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Förankring för hållbar utveckling Age Management i landstinget i Kronobergs Intervjuer med 9 personer Projektledare.
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Ett aktivt medarbetarskap
Vad kan vi lära av ”SMAK-projektet”?
Rektors ledarskap - En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot högre måluppfyllelse.
© Copyright APeL 2005 Hanne Randle Seminarium 6, Intern och Extern spridning, torsdagen den 8 december 2005 Intern och Extern spridning Kiruna.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Region 2015 Välkomna! Workshop 2 och 4 april 1. Välkommen Magnus Persson Vad säger intervjuerna? Tommy Larserö Styrning av en politisk organisation Anders.
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Lärande utvärdering genom följeforskning
Ett arbete i att etablera en ny organisation Ledarforum 19 juni 2012
Personalpolitisk inriktning
ArbetSam – Erfarenheter och satsningar
1EB003: Individen och företaget Medarbetarskap Anna Alexandersson, Jonas Stjernquist,
10 medverkande kommuner deltagare
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Heby kommuns kvalitetspolicy
Samverkansavtal 2017 Största förändringarna
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Förhållningssätten.
Välkommen till chefsmötet!
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Vad betyder förhållningssätten för mig (oss) som chef?
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar

Nationellt FoU projekt ”Arbetsplatslärande i vård och omsorg - Arbetsgivare och arbetstagare i samverkan kring lokal metodutveckling” 4-årigt projekt som finansierades av Trygghetsfonden i samverkan med SKL och Kommunal 8 arbetsplatser deltog i projektet, av dessa 4 i avhandlingsarbetet APeL-FoU ansvarade för forskning och utvecklingsstöd Styrgrupp ansvarade för planering och genomförandet

Deltagare i studien Sex mellanchefer har ingått i studien på fyra arbetsplatser (15 MC deltagit i analysarbetet) En vårdavdelning och en mottagningsenhet på ett sjukhus En internatskola för ungdomar med Autism och Aspergers syndrom Ett äldreboende i en kommun Två hemtjänstgrupper i en kommun

Min definition av Mellanchef Utgår från ansvar, befogenheter och funktion i organisationen Befinner sig i en mellanposition mellan politiker, överordnande chefer och å andra sidan brukare, medarbetare Cheferna har ett delegerat ansvar för verksamhet, personal, arbetsmiljö och ekonomi Det finns en teamledare, gruppledare, trainees mellan chefen och arbetslaget

Kvalitativ metod med interaktivt förhållningssätt Datainsamling * Arbetsplatsbesök 1 v * Inledande intervjuer * Critical incident - metoden * Reflektions - PM (från 2 utbildningar i projektet) Gemensam analys * Nationella konferenser * Återkoppling och gemensam analys * Informella samtal * Styrgruppsmöten * Avslutningskonferens för projektet

Problemformulering Vilken förändringskompetens krävs för att en mellanchef ska kunna driva ett hållbart utvecklingsarbete? Vilka organisatoriska förutsättningar i form av hinder och möjligheter möter mellancheferna vid organisering av verksamhetsutveckling? Hur arbetar mellancheferna med att driva verksamhetsutveckling på den lokala arbetsplatsen? Hur har projektets aktiviteter fungerat för att ge mellancheferna insikter gällande de interorganisatoriska förutsättningarna?

Individens förändringskompetens Uppfatta eget handlings- utrymme Leda underifrån- styrda processer Egna mål och visioner Drivkraft i utvecklings- arbetet Tilltro till att förändring är möjlig Göra egna prioriteringar Ifrågasätta det invanda

FRAMGÅNGS- FAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING Organisationsnivå Formella villkor Ekonomiska resurser - Motkraft - Drivkraft Ansvar- och beslutsfördelning - Stöd i utvecklingsarbetet - Professionella organisationer - Delaktighet FRAMGÅNGS- FAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING

Mellanchefernas syn på att skapa delaktighet Avsätta tid för information och dialog Medarbetarna måste känna trygghet Cheferna måste arbeta målmedvetet Chefen vara lyhörd, skapa motivation, ge ansvar Medarbetarna måste få kunskaper om arbetsplatsens förutsättningar Chef och medarbetare måste ta ett gemensamt ansvar

FRAMGÅNGS- FAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING Organisationsnivå Informella villkor Målstyrning som redskap Reflektion och gemensamt lärande FRAMGÅNGS- FAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING

Reflektion och gemensamt lärande Skapa mötesplatser (arenor) för gemensam reflektion och lärande, ett öppet klimat Se sig själva och medarbetarna som viktiga verktyg i lärprocessen, gemensam problemlösning Ta tillvara och utveckla medarbetarnas kunskaper och erfarenheter i vardagsarbetet, lära av varandra Organisationsfråga kontra personlig kritik Ett nytt sätt att tänka och förhålla sig till sitt arbete Koppla ihop individens lärande med verksamhetens behov och det organisatoriska lärandet

Reflekterat lärande ” Det var först när personalen själva började att reflektera över vad de gjorde. Varför de gjorde det som de gjorde som en utveckling kom igång. Det handlar om ett nytt sätt att tänka och förhålla sig till sitt arbete. Att gå på djupet och ompröva gamla arbetssätt” Menade cheferna.

FRAMGÅNGS- FAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING Organisationsnivå Informella villkor Målstyrning som redskap Reflektion och gemensamt lärande Organisationskulturens betydelse Kombinerad drift och utveckling FRAMGÅNGS- FAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING

Interorganisatorisk nivå Stöd och påverkan utifrån Forskarstöd Centrala parters betydelse Lära av varandra i projekt (utbildning) Delta i närverk FRAMGÅNGS- FAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING

Mellanchefers integrerade roll Högre Chefer Linjenivå Stabs-funktionen Externa kontakter Övriga mellanchefer Mellanchefens integrerade roll Verksamhetsnivå Underställd personal

Mellanchefens dilemman i organisationen Hierarkisk politisk organisation Högre chefer beslutar om utvecklingsarbete Stabsfunktioner organiserar och anger ramarna Mellanchefen finns inte med i beslutsprocesserna och i den strategiska diskussionen MC uppdrag blir att genomföra förändringen Ingen hänsyn tas till ekonomi, personalresurser, tidsutrymme Verksamheten har egna frågor som de behöver utveckla