Fältarbete och social mobilisering

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Individuellt lärande tillsammans
Staten och det civila samhällets organisationer
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Grannsamverkan i flerbostadshus
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Möten och kontroverser kring platser i staden
Grupparbete 2 Hur tar vi nästa steg vidare ?
Den nationella ungdomspolitiken
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Mer ungdomar med! Finlands Röda Kors Rekrytering av unga frivilliga Mer ungdomar med!
AU Digital samverkan LO Process
Syftet med en personlig handlingsplan
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Vad innebär ett barnperspektiv
 ”Lyfta” barn och ungdomsfrågor som ett viktigt, prioriterat område för landsting, regioner och kommuner  Barn & unga utgör 1/3 av befolkningen och tillbringar.
Ledning och förståelse
Ett arbetsområde om poesi
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Vad det handlar om Malmö stad satsar på att göra Malmö till en trygg och bra stad att leva, bo och arbeta i. Tillsammans med Malmöborna, företag, fastighetsägare,
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet.
NSPHiG Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg.
Att tillsammans påverka!
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
Mervärden och aha-upplevelser
Delaktighet.
Idéburet Offentligt Partnerskap
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
Samordnad Individuell Plan
UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Projektår 2 - Forskningsuppdraget inom VUXBIB – Folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande Eva-Maria Flöög Anette Eliasson Cecilia Gärdén Christina Persson.
Ett rumsligt perspektiv på fritidsgårdens verksamhet se aktiviteter och insatser i ett sammanhang tydliggöra vad fritidsledare gör skapa en normativ struktur.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Barn och ungas rättigheter BRÅ
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Kommissionen för jämlik hälsa
EU-medborgare i Göteborg ”Vi vet att lösningen inte finns hos oss, utan i de länder de kommer ifrån, men nu är de här och vi kan inte gå förbi en människa.
Barnkonsekvensanalys Om att systematiskt fatta beslut för barnets bästa.
Mittuniversitetet Om viljan att göra gott Följeforskning av projekt Make sense – social inkludering och egenmakt för utsatta EU-medborgare i norra Sverige.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Social mobilisering Organisering som bidrar till social förändring
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Vem ska rädda världen? Exempel på undervisning för hållbar utveckling
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Något att tänka på när man söker pengar
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Linköping Samverkan i Söderhamn.
Delat beslutsfattande och SIP
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Socialpedagogiska programmet, 180 hp
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Fältarbete och social mobilisering Björn Andersson Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet

Social mobilisering Handlar om att formulera frågor, behov och lösningar utifrån ett kollektivt perspektiv. Viktigt är vad människor och organisationer kan åstadkomma genom gemensamt handlande. Makt är ofta en central dimension, varför det här perspektivet många gånger uppfattas ha en politisk dimension. Problemformuleringsprivilegiet.

Social förändring Social förändring handlar både om problemlösning: att förändra olika förhållanden och deltagande i processer: att få kraft och tillhörighet genom att göra något tillsammans med andra. En central tanke i social mobilisering är att de som berörs av ett socialt problem, ska vara med och arbeta på att förändra situationen. Empowerment.

Enligt UNICEF Social mobilisering inom UNICEF är en process som engagerar och motiverar en bred grupp av partners och allierade, på både nationell och lokal nivå, att resa medvetenhet kring, och krav på, särskilda utvecklingsmål genom att föra dialog ansikte mot ansikte. Medlemmar av institutioner, nätverk, medborgerliga och religiösa grupper samt andra, arbetar på ett koordinerat sätt för att nå vissa grupper av människor och starta dialoger utifrån ett planerat budskap. Med andra ord, social mobilisering försöker att främja förändring genom en rad olika aktörer, vilka är engagerade i samordnade och komplementära insatser. (www.unicef.org/cbsc/index_42347.html, 2014-03-10, min översättning)

Närbesläktade begrepp Community work – samhällsarbete Community organization – grannskaps-arbete, lokalt organisationsarbete Strukturinriktat arbete Socialpedagogik

Lång tradition i fältarbete: Stockholm ”Raggar-Harry”

… och Göteborg: ”Göteborgs-raggarnas främste skyddsängel.”

Raggarna Ett av de stora ”ungdomsproblemen” på 1950- och 60-tal. Alkohol, sex, våldsamhet, kriminalitet etc. Fältarbetare jobbade med raggare som grupp. Bildade föreningar (The Road Jolly Rogers) och hjälpte till att starta motorgårdar. Parallellt jobbade man med individ- och grupparbete.

”En social mobilisering kan få stopp på upploppen” ”Vi måste sluta betrakta dessa ungdomar som klienter eller brukare av social service och lyssna i stället på områdets företrädare och tillsammans med dessa låta dem alla bli företrädare för sitt område, för sitt eget liv. Det heter social mobilisering och den kommer äga rum. Antingen som en gemensam kraftansträngning för social upprustning eller med återkommande bilbränder.” Ingvar Nilsson Christer Mattsson Nationalekonom författare och enhetschef socialtjänsten i Kungälv (https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1687971, 2014-03-10)

Olika utgångspunkter Relatera till existerande rörelser och organisa-tioner, som arbetar mobiliserande. Handlar ofta om att inta en komplementär position. Initiativ utifrån den egna verksamheten. Innebär som regel att ta ett ledande och organiserande ansvar.

Utgångspunkt i det lokala Utsatta bostadsområden Grannskapsarbete Ungdomar, föräldrar och organisationer i ett lokalt perspektiv Angeredsfestivalen

Utgångspunkt i gemensam tillhörighet eller kollektiv erfarenhet Starta i ungas erfarenheter. Handlar ofta om att gå från det individuella till det kollektiva. Självhjälpsgrupper Nätverk

Utgångspunkt i aktuella händelser och krissituationer Situationer att samlas kring och som kräver kollektiva ansatser. Kan både handla om att samla unga och olika organisationer/aktörer. Exempel: föräldraarbete i Angered, rasistiska attacker, arbete särskilda helger.

Utgångspunkt i särskilda frågor och teman Ungdomskultur: graffiti, musik Arbetsmarknad: särskilda projekt Drogfrågor Arbete kring huliganism

Utgångspunkt i ett brukar-perspektiv Olika former för inflytande och delaktighet Ungdomsfullmäktige, mini-fältisar

Vanliga delar av arbetsprocessen Uppsökande Kartläggning Medverka till möten Identifiera frågor och problem Peka ut möjligheter och resurser Hitta vägar för konkret, praktiskt arbete Hålla igång processen. Konflikter. Kontakter, nätverk, samverkan och resurser Återföra och utvärdera

Vad arbetar socialarbetaren med? Process Organisering Kontaktskapande, -förmedlande Tolka, formulera, diskutera, idéer Konfliktlösning Ideologi Företrädarskap

Metoder för att arbeta med större grupper Framtidsverkstad Open space Opera SWOT-analys

Utmaningar för fältarbete Förena ett brukarperspektiv med en myndighetsposition. Förankring både inåt och utåt. Går mobilisering att förena med vilka andra uppgifter som helst? Överbrygga motsättningar mellan ungdomsgrupper, i synnerhet i ett lokalt sammanhang. Identifiera frågor som fungerar. Utvärderingsproblematiken.

Inför grupparbetet: Är detta ett socialt problem Inför grupparbetet: Är detta ett socialt problem? En fråga för socialtjänsten/fältarbete? Bild: Årskort Guld SJ