Följeforskarnas reflektioner Slutkonferens ESF Jämt Örebro 23 april 2013 Följeforskarnas reflektioner Ann Boman Karin Sjöberg

Slutkonferens ESF Jämt 19 april 2013 Vi kommer att presentera: Återblick från tidigare fallstudier Presentation av nya fallstudien Preliminära resultat

Utgångspunkter Interaktiv, forskningsbaserad, lärande utvärdering Fallstudier: intervjuer och analysseminarier Syftet är att belysa de kvalitativa målen och att synliggöra förutsättningar för hållbarhet Våra resultat kombineras med projektets egen uppföljning (främst kvantitativa mål)

Analysseminarium ESF Jämt nov 2009 Några iakttagelser från fallstudie 2009 Bristande samverkan mellan processtöden? Svar: Rangordning finns. Samverkan vore bra. Finns det anledning att ompröva hur mycket stöd ett projekt kan få och vilka målgrupperna är? Svar: Nej. Vi blir uppätna. Vi får hela konsultmarknaden emot oss. Viktigare att utbilda ESF och Partnerskapen. Vilka utvecklingsmöjligheter finns när det gäller samverkan mellan ESF och ESF Jämt? Svar: Mer kunskapsutbyte mellan ESF och processtödjarna. Återkoppling efter beredningen och beslut om ansökningar.

Analysseminarium ESF Jämt jan 2011 Några iakttagelser från intervjustudie 2011 De projekt som får stöd är överlag mycket nöjda med det Stödet gör viss skillnad men oftast utifrån en ”grund nivå” hos projekten Uppföljning av stödinsatser görs varken av projektstödjare eller ESF-samordnare

Fallstudien 2011 Citat från projektledare: Tydligare krav från ESF – bra med tryck från myndigheten Fortsatt stöd från ESF Jämt och gärna med utvidgad målgrupp (deltagare) Samordning mellan ESF Jämt och övriga processtöd Tydligare fokus på jämställdhetsarbetet i utvärderingarna

Nuvarande inriktning: Efterfrågestyrt stöd Analysseminarium ESF Jämt jan 2011 Vägval Nuvarande inriktning: Efterfrågestyrt stöd Alternativ inriktning: Strategiskt urval med mer stöd till färre projekt Analysseminarium 2011: Gemensam analys av vad en ändrad strategi skulle kunna innebära

Analysseminarium ESF-Jämt jan 2011 Sammanfattning om vägval Varför ska vi förändra oss - vilka är incitamenten för det? Argument: projektens behov måste få styra – ser inget större behov av fördjupat stöd det blir svårt att göra prioritering av vilka som ska få fördjupat stöd det är svårt att göra förändringar nu, när projektet går mot sitt slut   Styrgruppens beslut: ESF-Jämt fortsätter på den redan inslagna vägen- inga förändringar I samband med förlängningsansökan hösten 2011 togs förslaget om fördjupningssatsning åter upp på dagordningen

Tillbakablick Om ESF Jämt som organisation och om ESFs roll 2009: Utveckla kvalitativa mål Väl fungerande operativt – styrningen kan bli mer strategisk 2011: Förbättra strategisk styrning inom ESF Jämt Förbättra mål och beställningarna från ESF och Partnerskapen: På vilket sätt är det tänkt att projekten ska bidra till ökad jämställhet? Resultat: Programlogik, fördjupningsprojekt = 2012 års fallstudie

Fallstudie 2012 Ny strategisk inriktning: Fördjupat stöd Fallstudien utgick från ESF Jämts projektlogik och bygger på dokumentstudier och intervjuer. Huvudfokus: Hur har det fördjupade stödet fungerat? Har det fördjupade stödet bidragit till styrgruppens förväntade resultat?

Fallstudie 2012: Ägarskap för fördjupningssatsningen Några iakttagelser: Mycket spretig bild av hur urvalsprocessen gått till Projekten vet inte varför de blivit valda. ESF- samordnarna och PS har ofta en idé om varför Inget projekt upplever att det innebär något särskilt – mer än att de får ökat stöd Det finns inga mål för vad fördjupningssatsningen ska leda till för respektive projekt – enligt alla parter ESF följer inte upp fördjupningsprojekten på något särskilt sätt

Fallstudie 2012: Ägarskap för fördjupningssatsningen Några iakttagelser: ESF och ESF Jämt har inte satt upp gemensamma mål för vad satsningen ska leda till: Vad krävs för att betrakta den som lyckad? Hur ska resultaten tas om hand? Svagt ägarskap hos ESF för satsningen: ”Det kom direktiv uppifrån att vi skulle göra det här”

Fallstudie 2012: Ökad kvalitet och måluppfyllelse Några iakttagelser: Projektledare: -är nöjda eller mycket nöjda med stödet -uppskattar de reflekterande samtalen och kontinuiteten -ökad förståelse men även konkreta åtgärder när det gäller upphandlingar av utbildning, utvärdering mm. ESF-samordnare: - ser överlag liten eller ingen kvalitetsskillnad i lägesrapporterna -har själva lärt sig mer om jämställdhet och hur man kan integrera det i projektens arbete Projektstödjare: -Skillnader finns i förutsättningar i de olika regionerna vad gäller t.ex. arbetsbelastning och personalomsättning bland projektstödjare samt krav och intresse från ESF

Fallstudie 2012: Ökad kunskap om jämställdhetsintegrering hos projektägare och deras organisationer Några iakttagelser: En utmaning och svårighet är att få jämställdhetsintegrering att ”få fäste” i projektens ordinarie organisationer. Det finns brister i ägarskap och förankring hos dessa I fördjupningssatsningen saknas strategier för hur projektens arbete ska överföras/påverka ordinarie organisation/ projektägare PL, ESF-samordnare och PS ”hoppas och tror” att så kommer att ske så småningom

Ökad medvetenheten om jämställdhet som utvecklingsfråga för tillväxt Fallstudie 2012: Ökad medvetenheten om jämställdhet som utvecklingsfråga för tillväxt Några iakttagelser: Flera PO1 projekt ser på jämställdhet som en viktig fråga för att kunna rekrytera personal Kopplingen är inte självklar inom ESF Kopplingen kan vara problematisk bland projektstödjare (jämställdhet som mål eller medel?) Ingen gemensam hållning i styrgrupp eller bland projektstödjare

Fallstudie 2012 ”Kopplingen till tillväxt behövs- skickar man ut en inbjudan till något om bara jämställdhet kommer ingen” (PO1) ”Allt vi kommunicerar utåt ska skapa kundnytta och konkurrens-kraft, annars har aktiviteterna inget berättigande. Men det är inte tack vare stödet vi har tagit upp det” (PO1) ”Det är inget jag tar upp automatiskt” (PS) ”Det måste finnas ett egenvärde med jämställdhet – hur långt ska man dra det och t.ex. prata om lönsamhet och tillväxt? Svåra avvägningar – medel eller mål? En del projekt vill att man ska smyga in det – vill inte göra så egentligen” (PS) ”Menar du jämställdhet och tillgänglighet? Tillväxt??? Nej det är inget vi diskuterar ” (ES)

Slutsatser från tidigare fallstudier: ESF Jämts stöd är av hög kvalitet De flesta projekt är mycket nöjda med stödet Stödet är ett värdefullt bidrag till projektens arbete med jämställdhet Det finns brister när det gäller de ramar som omgärdar stödet Dessa brister påverkar förutsättningar för hållbarhet i projekten

Fallstudie 2013 - pågående Årets fallstudie fokuserar på ramar och förutsättningar för stödet Intervjuer sker med: Chefer inom Länsstyrelsen och ESF Jämställdhetsnätverk inom Länsstyrelsen och ESF Sekreterare inom Strukturfondspartnerskapen Alla grupper ser stödet som lyckat men ser också förbättringsmöjligheter

Fallstudien 2013 - pågående Ägarskap inom länsstyrelserna 8 länsstyrelser har arbetsgivaransvar men inte arbetsledning Arbetsledaransvaret är otydligt – vem är arbetsledare? Svag samordning mellan länsstyrelserna Styrgruppen har inte levt upp till förväntningarna om styrning och samordning Tungt ansvar vilar på särskilt sakkunniga som brygga mellan projekt och länsstyrelser Länsstyrelser utan PS känner sig akterseglade

Fallstudien 2013 - pågående Målbild: Lokala mål (projektens mål) ESF Jämts projektmål Regionala mål Nationella mål (socialfondens mål, jämställdhetspolitiska mål) Hur förena lokala, regionala och nationella perspektiv? Hur vet man att ESF Jämt är lyckat? Måluppfyllelse i förhållande till vilka mål?

Fallstudien 2013 - pågående Lärande Har ESF Jämt gett avtryck i berörda organisationer? Vem ska ta hand om lärdomar och resultat från processtödet? Projekten – svårt med överföring till ordinarie organisation ESF rådet – har lärt under tiden, har ändrat rutiner Länsstyrelserna - Kunskap finns samlad hos särskilt sakkunniga med projektstödjare eller som deltagit i styrgruppen. Hur tas lärandet ett steg vidare? Länsstyrelserna - är nöjda med modellen – vill använda den även för projekt med andra finansiärer

Fallstudien 2013 - pågående ESF Jämt har gjort stor nytta på projektnivå men mindre på regional och nationell. System och strategier för lärande behöver utvecklas inom och mellan: - ESF rådet - Länsstyrelsen - Strukturfondspartnerskapen Detta förutsätter tydlighet när det gäller ägarskap. Vem ansvarar för vad?

Största utmaningarna när det gäller jämställdhetsintegrering av ESF-projekt Projektledare: Frågan har inte hög status, ointresse, tidsbrist mm. ESF-samordnare: Legitimiteten för frågan, tidsbrist, kunskapsnivån för låg hos ESF-samordnare, svårt hitta utvärderare med genuskompetens, att få det att få fäste i ordinarie verksamheter, ovilja/ointresse i projekten och att ESF har dåligt med tid för uppföljning både med projekt och med PS. Projektstödjare: ESF har luddiga krav och följer inte upp, ESF är inte själva jämställdhetsintegrerade, att få tid till utbyte och avstämning med ESF-samordnare. Tid och resurser i projekten, förankringen i projekten – det blir ett ”PL-ansvar”. Att få in det i ordinarie verksamhet när projekten är slut, svagt ägarskap i projekten.

Fallstudien 2013 - pågående Hur ser man på framtida stödverksamhet? Länsstyrelsen: ser sig som en självklar aktör. Vill fortsätta ge stöd (bas+ fördjupning) till projekt, även inom andra fonder. ESF-rådet: bra med fortsatt stöd. Kan även tänka sig andra aktörer som Regionförbund eller ”in-house”(ESF-samordnare). Strukturfondspartnerskapen: inte så insatta, men positivt inställda till fortsatt stöd till projekten.

Fallstudien 2013 - pågående Vem är intresserad av hur jämställdhet bidrar till regional utveckling och tillväxt?