Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Advertisements

Dokumentation av Arbetsterapiprocess
Att följa processer och resultat i Senior alert
Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
Patient vistades ensam i sjukhusets
© 2013 ANTROP Resan genom äldrevården och äldreomsorgen i Uppsala län Hur kan vi göra den bättre?
Erfarenhetsutbyte - dag 1 Hur vanlig är kombinationen, missbruk av cannabis/ecstacy bland era klienter? Upplever ni att dessa klienter är annorlunda/har.
KPR Anna-Lena Möllstam Gruppchef Sociala kvalitetsenheten.
Teambaserat arbetssätt för
Bättre livskvalitet tack vare en hälsogenomgång
NPÖ –användning i Örebro
Behov av habilitering och rehabilitering
Ramverk för patientmedverkan
Årjäng Årjängs kommun har invånare.
Hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun
Två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen:
Kvalitetssäkra nutritionen för våra äldre på Varagården i Bjuvs kommun
Förbättringsarbete Säker utskrivning
Webbkollen hemma Ålder 65+ Respondenter: 65.
Att tillsammans påverka!
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Senior alert – nuläge 24 oktober 2012 Kristina Sjölund Helene Lysander Skog Emma Englander.
Patientlagen och information till patienter och närstående
Medicinsk Vårdplan.
Elisabeth Ingesson, Kalmar Läns Landstingsavdelning 097
Samordnad Individuell Plan
Barnklinikansluten Hemsjukvård i Kristianstad. Inför starten Tvärprofessionell grupp bildades juni 2006 Hur jobbar andra? Hur vill vi jobba? Riskanalys.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
MÄVA Akutmottagningen NÄL
”Hur samverkar vi kring tidig upptäckt av demens?
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
Onödiga återinläggningar – nej tack!
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Palliativ vård och samordning
Personcentrerad rehabilitering i Senior alert
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Projekt Vårdokumentation LE Karin Nilsson Projektansvarig
Hand i hand för tryggare utskrivningar Ett samverkansprojekt mellan Region och Norrköpings kommun Geriatriska kliniken ViN, Sigbritt och Susanne.
Senior Alert. Senior Alert i korta drag Nationellt kvalitetsregister Förebygga ohälsa inom munhälsa, nutrition, fall och trycksår Ett arbetssätt Ett teamverktyg.
”Vår Linnéa utan vårdskador”. Vi som har arbetat med Linnéas vårdskadeprevention Liselott Svanberg sjuksköterska avd 17 Linnda Eriksson sjuksköterska.
T EAMARBETE I H EMMET H EMSJUKVÅRDEN Sjukgymnast Sofie Kristoferson Hemrehab.
Mätning: Arbetssätt som möjliggör sammanhållen vård i hemmet
Agenda Bakgrunden till NVP Erfarenheter från införandet av LCP
Ramverk för patientmedverkan
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Trygg hemma Gällivare Chefsträff 5 oktober 2015
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Hemblodtryck istället för mätning på vårdcentral
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 2
Vuxenpsykiatriska mottagningen 1 & 2 Köping
Arbetsgrupp start juni 2017
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Patientsäker vårddokumentation
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Riskbedömning blåsdysfunktion (Inkontinens)
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Senior alert en del av proaktiv SIP för den öppna hälso- och sjukvården Det förebyggande förhållningssättet är en viktigt del i den äldres vård och omsorg,
Kunskapsguiden Ny webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre
Den här presentationen innehåller:
Att håll och utvecklas som ledare
Presentationens avskrift:

Teamarbete med hjälp av Senior alert och läkemedelsgenomgång Norrby Sofia hemvård Örebro kommun Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling Undersköterska Kristin Franklin Arbetsterapeut Kristina Hildingsdotter 2014-04-03

Tallbackens hemsjukvård Planering Ofta är det omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) som initierar senior alert och läkemedelsgenomgång i samråd med teamet. Utgår ifrån vilka som är mest angelägna utifrån hälsotillstånd. Vi väljer ut 5 patienter åt gången.

Tallbackens hemsjukvård Tidsbokning Arbetsterapeut (AT) och OAS går till driftledaren och planerar in besök. Bokar cirka 1.5 timme – 2 timmar. Då ingår både hembesöket och även att vi efteråt har tid tillsammans och dokumenterar och pratar ihop oss med kontaktperson. Fyller i bakomliggande orsaker vid risk. Kontaktpersonen får meddelande per mail om dag och tid för att kunna informera patienten. En patient per vecka bokas in.

Tallbackens hemsjukvård Förberedelser Innan hembesöket skall kontaktpersonen informera patienten och lämna broschyrer. AT går igenom vilka fallavvikelser som finns och orsaken till dessa. Läser i journalen. Kan ibland göra ett förberedande hembesök för att göra ADL bedömning. OAS går igenom med doktorn på ronden om diagnoser, aktuellt medicinskt status, läkemedel och bokar in ev. ett läkarbesök.

Tallbackens hemsjukvård Hembesöket Hembesök – frågor utifrån läkemedelsgenomgången och man fördjupar vissa frågor för att samtidigt få svar på senior alert. OAS och undersköterskan frågar enligt läkemedelsgenomgången och senior alert fylls i parallellt. AT kan ställa frågor under intervjun och utreder utifrån ett rehabiliteringsperspektiv, ADL, fallrisker och även om det framkommer minnessvårigheter. Kontaktpersonen kan få uppslag eller utvärdera sina insatser i genomförandeplan. OAS utgår ifrån medicinsk diagnos, läkemedel, ålder och förutsättning att må optimalt. Att få teamet delaktiga och hitta omvårdnadsåtgärder och aktivering istället för att ge lugnande-, smärtstillande- eller sömntabletter.

Tallbackens hemsjukvård Sammanfattning av hembesöket Vid slutet av hembesöket summerar man riskerna och presenterar för patienten om det finns risk för trycksår, näringsbrist eller fall. Vi frågar sedan om patienten vill medverka och förebygga riskerna som upptäckts. Ibland kan vi erbjuda åtgärder direkt och ibland återkommer vi senare med detta. Information ges att läkemedelsgenomgången ska skickas till läkemedelskomittèn och senare till doktorn för vidare bedömning.

Tallbackens hemsjukvård Dokumentation Vi försöker dokumentera samma dag om möjligt samt även att prata med kontaktpersonen om den har speciell information. AT och OAS började att fylla i senior alert tillsammans för att vi ska lära oss systemet. Vi går nu igenom hur det ska dokumenteras och försöker stegvis förbättra dokumentationen både i journal och senior alert enligt skriven rutin: ”Genomförande och dokumentation vid riskbedömning enligt senior alert”. Nu skriver OAS oftast i senior alert och AT tar mer ansvar för journaldokumentationen utifrån sökord och att öppna och skriva vårdplanerna i journalen, som sedan OAS skriver i.

Tallbackens hemsjukvård Uppföljning AT bokar tid med OAS inom en månad, och vi jobbar under tiden med de åtgärder som planerats. Ibland görs hembesök vid uppföljning. Kvar att utveckla: prata om det på teamträffar, att där presentera riskanalysen, att följa upp åtgärder tillsammans med kontaktpersonen.

Tallbackens hemsjukvård Uppföljning efter en månad OAS och AT träffas för att se vad som har åtgärdats och vad man kan dokumentera i journal och i senior alert. Tid för nästa senior alertgenomgång bokas om 11 månader. Ibland uppföljande hembesök tillsammans hemma hos patienten.

Tallbackens hemsjukvård Positiva erfarenheter Patienten är oftast glad att vi sätter oss in i hans/hennes situation, de upplever trygghet att vi kommer hela teamet. Det är roligt och trevligt att i lugn och ro sitta ner tillsammans. Teamet upptäcker behov som annars inte upptäckts, man får en fördjupad upplevelse av patientens hälsotillstånd, aktivitetsförmåga, kan förbättra rehabiliteringen, omsorgen, sjukvården och innehållet i genomförandeplanen. AT får en naturlig och tidig kontakt med nya patienter utan tidigare konkreta frågeställningar, som får hjälp med medicin, som Alzheimer eller odiagnoticerad glömska. Kan då se behov av insatser. AT kan kombinera senior alert genomgången med att följa upp tidigare arbetsterapeutiska åtgärder. Positiva erfarenheter av utsättande av läkemedel. Vid demens får man arbeta på annat sätt, förberedande hembesök, samtal med anhöriga och hemvårdsgruppen, ibland inte gå hela teamet eller hålla låg profil så man inte distraherar. Anhörigas närvaro kan vara ett positivt stöd.