Barnehagen som læringsarena

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Järva förskoleenhet Ljus på kvalitet Järva förskoleenhet
En förskola att förundras i!
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Vad är naturvetenskap i förskolan?
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Policy för miljö och hållbar utveckling
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Pedagogisk dokumentation
TEAMARBETE Ref. Boken om Team LF 2004.
En reviderad läroplan för förskolan
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Undervisning utifrån studenters lärande: Är det möjligt?
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
I variationsteorins kölvatten
Barnrättsperspektiv på inflytande och delaktighet med underrubrik: Om barn och unga i fysisk planering – en fråga om social hållbarhet Gabriella Olofsson.
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Läroplansnätverk förskola
VUXENVUXEN DIDAKTIK INLÄRNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Inlärning ? en förutsättning en utgångspunkt en process ett resultat.
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Kommunikation och samspel
Läroplansträff fritidshem
Ämnesdidaktik vid GU Att undervisa är att välja
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling.
Läroplansträff fritidshem
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Förskoleklassen Torpshammar
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Välkommen till Verksamhetstyrelsen i Sävast!
Läroplansnätverk förskolan
Vilken betydelse har miljön för barns lärande och utveckling?
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Designstöd Daniel Fällman Institutionen för informatik Umeå universitet Design och utvärdering, 5 poäng.
pedagogisk dokumentation
Hur kan vi förstå begreppet?
Ger bästa möjliga förutsättningar för barns livslånga lärande. ALLA BARN i Sundvalls kommun har rätt att få tillgång till en välplanerad pedagogisk verksamhet.
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
* Smileprojektet är ett konkret stöd i implementeringsarbetet med de nya läroplanerna. * När projekttiden är slut har vi utvecklat metoder.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Föräldramöte 22 september 2016.
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Barnkonventionen i förskolan
En kort introduktion Göran Brante
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Helhet och allsidighet
Förbättra klubbkvalitet
Presentationens avskrift:

Barnehagen som læringsarena Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet

Förskolan - barns första skola!

Vad betyder det att något är en skola? Att något är ”institutionaliserat”, att det finns en avsikt att påverka barn, att det finns en läroplan, att de som arbetar med barn är professionella.

Fröbel Lärandets akt: Lärandets objekt: lek, arbete och lärande matematik, moral

Resultatet Målet Lärandets objekt Processen

Den traditionella synen: LEK  barns egna initiativ glädjerik, lättsam styrs av barns intresse processorienterad aktiva barn  LÄRANDE planerat av läraren målorienterat kognitiva dimensioner produktorienterad aktiva lärare LEK ÄR EN VIKTIG ASPEKT I BARNS LIV - OCH I FÖRSKOLAN

“Eager to Learn” Resultat och slutsatser: Förskolebarn kan förstå och aktivt skapa kunskap. Utveckling är beroende av och svar på erfarenheter. Utbildning och omsorg är två sidor av samma mynt.

Kognitiv, socio-emotionell och fysisk utveckling är komplementärt och ömsesidigt stödjande områden av utveckling som alla förutsätter aktiv uppmärksamhet i förskolan. Nära relationer med lärare ger näring åt barns dispositioner att lära och utveckla förmågor. Ingen enskild läroplan eller pedagogisk metod har kunnat identifierats som den bästa.

Barn som deltar i välplanerade, högkvalitativa program i vilka läroplansmål är specificerade och integrerade över olika domäner, verkar lära mer och är bättre förberedda för att hantera de komplexa krav som skolan ställer.

Lek förefaller vara en aspekt av barns lärande som tas förgiven Ett redskap för lärande En obetydlig aspekt av alla läroplaner för förskolan

LEK Wittgenstein: Lek är inte en sammanflätat helhet - utan en variation av betydelser där alla definitioner tillsammans utgör en större helhet (min övers.).

Två motsatta diskurser om lek: 1) ökad acceptans inom vissa områden 2) leken försvinner till förmån för en mer skolinriktad förskola

Ett perspektiv i tiden leken som en arena för lärande barn har kontroll emotionella och kognitiva fördelar en förståelse av andra (theory of mind) en variation av krav som fokuserar på samtidighet leken skapar kollektiva improvisationer (Sawyer, 1997)

Ett perspektiv i tiden metakommunikation (ATT) / metapragmatik (HUR) lek som ”flow” lärandegemenskap (Lave & Wenger, 1991) lek som ett livslångt projekt (Sutton Smith, 1997) Lekbegreppet har vidgats och handlar om att på olika sätt skapa mening och överskridande.

Leken som lärandets objekt och akt Leken innehåller alltid ett objekt – något som barnen fokuserar på (tankeobjekt). Barn skapar variation och kommunicerar (riktadhet).

Det lekande lärande barnet – i en utvecklings-pedagogisk teori

Tre karaktärsdrag för ”lek – lärande” Meningsskapande. Kommunikation och interaktion på två nivåer. Variation är källan till lek – lärande. Kunskap är en intern relation mellan barnet och hans eller hennes värld.

Meningsskapande Att ta barnets perspektiv – oavsett om initiativet kommer från barnet eller läraren.

Kommunikation och interaktion på två nivåer I leken använder barn spontant: kommunikation meta-kommunikation. I lärandet, med lärarens hjälp: tänker de om någonting tänker de på hur de tänker om någonting (metakognitiva dialoger).

Variation är källan till lek och lärande Lek som variation Lärande som variation urskiljning samtidighet

Lek är inte samma sak som lärande men det finns en lekdimension i lärandet och en lärandedimension i leken KREATIVITET “SOM OM” UPPMÄRKSAMHET, MÖJLIGHETSTÄNKANDE

Lekande lärande barn!

Var finns då målen för lärandet? I lärarens tankar. I den konstruerade miljön. I de erfarenheter läraren tillhandahåller. I lärarens förmåga och skicklighet att fokusera barns uppmärksamhet och intresse.

Barn börjar sin livslånga lärandeprocess tidigt i livet De lär sig: värden och normer skicklighet och förmåga att förstå olika aspekter av sin omvärld SAMMA LÄRANDEOBJEKT - som senare i skolan

Lärandets akt är annorlunda Barn är alltid aktiva (pågående). Detta medför till speciella krav på läraren: att göra barnen intresserade av specifika objekt att fånga barns intresse att tona in i barnets värld DELAT HÅLLBART TÄNKANDE

Lärarens roll är lika viktig i lek som i lärande! för att ge support för att inspirera för att utmana för att uppmuntra barns vilja och önskan att fortsätta processen

Ju större förmåga en lärare har att kommunicera med varje barn - desto större inverkan har hon på barnets värld.    Ju mer beroende en lärare är av sin egen planering - desto sämre blir hon på att kommunicera och guida barnens lärprocess.

Sammanfattning En förskoleansats byggd på ett målorienterat perspektiv relaterat till lek och lärande utmanar: lärarna att vara barncentrerade och riktade mot lärandets objekt samtidigt. barnen att upprätthålla sin rätt till självbestämmande och sin uppmärksamhet på lärandets objekt samtidigt.

- läraren att rikta barns uppmärksamhet mot … (det som vi vill att de skall utveckla en förståelse för)

Tre principer för lärandets objekt och akt Att skapa och fånga situationer omkring vilka barn en kan tänka och reflektera. Att stötta och främja barns tänkande, reflekterande och sätt att uttrycka sig (verbalt, i leken, teckningar etc.). Att använda mångfalden av barns idéer som ett innehåll.

Stefans illustration av vad man behöver vatten till

Utvecklingspedagogik Barns sätt att erfara världen börjar i en helhet som så småningom differentieras och urskiljs, för att åter integreras till en ny förståelse. Barns perspektiv definieras i termer av erfarande och den innebörd som barn skapar.

Utvecklingspedagogik Relevansstruktur ses som meningsfullhet och igenkänning för barn. Reflektion och kommunikation, metakommunikation och metakognitiva dialoger som verktyg för lärandets akt.

Utvecklingspedagogik Lärandets objekt som aspekter av vardagen och omvärlden. Variationens fundamentala roll i lärandet. En variation kan skapas i gruppen som helhet och av det enskilda barnet (se vidare Marton & Morris, 2002; Runesson, 1999), men variationen kan också genereras av lärare genom att göra barns olika sätt att tänka synligt, genom att lufta fram olika nivåer av generalitet samt genom att variera ett och samma lärandeobjekt. Lek och lärande är oskiljbara i barns värld och i förskolepedagogiken.