(A) Kommunens mottagande av nyanlända

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Advertisements

Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Partille Kommun 2012 Ingegerd Winqvist
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Resultatredovisning Arbetsmiljö och stress. 1. En av tio skyddsombud anser att det är svårt att på deras arbetsplats kombinera arbete med familj/fritid.
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Projektföljeforskning
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
META 2013 Mottagande och etablering av nyanlända – Enkätundersökning riktad till Sveriges samtliga kommuner Metod: Webbenkät Svarsperiod: 15 okt–29.
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Skånedatabasen & Region Skånes tillgänglighetsmodell
SAMHÄLLSKUNSKAP B Henrik Larsson
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
NyföretagarCentrums resultat 2013 NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT 2013.
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
SWEPOS Kundnöjdhetsundersökning Undersökningen Webenkät under 3 veckor i september 2012 Bruttourval ca huvudutskick och 2 påminnelser Triss-lott.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Finländarnas uppfattningar om äldrevården Kirsi Markkanen Utvecklingschef Tehy rf.
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Syftet är att nyanlända snarast ska…
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Uppföljning av det lokala BUS- arbetet 2014 Den lokala strukturen för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Länets gemensamma SIP, Samordnad individuell.
Försäkringskassans regleringsbrev för 2013
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT RÅDGIVNINGEN NYFÖRETAGARCENTRUMS RESULTAT 2010  ANTAL BESÖKARE  KÖN  ÅLDER  BAKGRUND  TYP AV RÅDGIVNING.
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Brukarundersökning individ- och familjeomsorg Resultat från pilotundersökningen hösten 2014 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Rådet för främjande av.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Samverkan för nyanländas etablering och introduktion
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Smittspårarutbildning
Etableringsreformen - Hur har det gått?. Reformen Började gälla den 1 december 2010 Syftar till att påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet.
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
(B) Lokal samverkan. Frågans lydelse: ’Har kommunen en lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen för 2014 om insatser för nyanlända som omfattas.
Samhällsorientering för nyanlända. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS 2010:1138) 11 § Länsstyrelserna ska främja och.
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Presentationens avskrift:

(A) Kommunens mottagande av nyanlända

4 Kommuner med policy/handlingsplan för mottagande och etablering av nyanlända i olika grupper – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Har kommunen en dokumenterad aktuell policy/handlingsplan för mottagande och etablering av nyanlända, gällande följande grupper?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsaltternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga kommuner i Västerbottens län resp. minst 271 av Sveriges kommuner.

5a Kommuners bedömning av antal mottagna anvisade nyanlända 2012 i relation till tecknad överenskommelse – Västerbotten län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilken bedömning gör ni i dag av antalet mottagna nyanlända som anvisats från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket – kommer antalet mottagna under 2012 (dvs. er prognos t.o.m. 31 december) motsvara den tecknade överenskommelsen eller kommer ni ta emot färre/fler?’. Svarsaltternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga kommuner i Västerbotten resp. 251 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända.

5b Kommuners skäl till att ta emot färre anvisade 2012 än enligt överenskommelsen – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Av vilket eller vilka skäl tar kommunen emot färre anvisade än vad som anges i överenskommelsen? (Flera svar kan anges.)’. Svarsaltternativen något förenklade i redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 5 av Västerbotten resp. 104 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande som gör bedömningen de kommer att ta emot färre än vad som tecknats i överenskommelsen. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent.

5c Kommuners skäl till att ta emot fler anvisade 2012 än enligt överenskommelsen – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Av vilket eller vilka skäl tar kommunen emot fler anvisade än vad som anges i överenskommelsen? (Flera svar kan anges.)’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 5 av Västerbottens kommuner resp. 69 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande som gör bedömningen de kommer att ta emot fler än vad som tecknats i överenskommelsen. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent. Den stora andelen ”annat-svar” avser i första hand självbosättning och anhöriginvandring.

6 Kommuners beredskap för ev 6 Kommuners beredskap för ev. snabba ökningar/minskningar i mottagandet – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Antalet nyanlända till kommunen kan påverkas av yttre faktorer och omvärldsförhållanden. Finns det beredskap för eventuella snabba ökningar/minskningar i kommunens mottagande av:’ Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ ’Ja’, ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från minst 14 av Västerbottens resp. minst 268 av Sveriges kommuner.

(B) Lokal samverkan

7 Kommuner med lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (LÖK) för 2012 – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Har kommunen en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen för 2012 angående mottagande av nyanlända som omfattas av etableringsreformen (LÖK)?’. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandel i procent, baserat på svar från samtliga kommuner i Västerbotten resp. 259 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända eller ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012.

8 Aktörer i den lokala överenskommelsen (LÖK), utöver kommunen och Arbetsförmedlingen – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilka aktörer, utöver kommunen och Arbetsförmedlingen, ingår i den lokala överenskommelsen (LÖK) för 2012?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 9 kommuner i Västerbottens län resp. 172 av Sveriges kommuner med en lokal överenskommelse (LÖK).

9 Kommuners deltagande i första etableringssamtalet på Arbetsförmedlingen för anvisade respektive självbosatta nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Deltar kommunen i det första etableringssamtalet på Arbetsförmedlingen för:’, följt av ’Anvisade nyanlända’; ’Självbosatta nyanlända’. Svarsaltternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 kommuner i Västerbottens län resp. 255 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012.

10 Kommuners användning av den lokala överenskommelsen (LÖK:en) för samordning av insatser – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning använder kommunen den lokala överenskommelsen (LÖK) för att samordna insatser....’, med delfrågor och svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 9 av Västerbottens resp. 172 av Sveriges kommuner med en LÖK för 2012.

11a Kommuners erfarenhet av otydlig lokal överenskommelse (LÖK) rörande olika områden – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur tydlig eller otydlig är ansvarsfördelningen i den lokala överenskommelsen (LÖK) rörande följande områden?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket otydlig’; ’Ganska otydligt’; ’Ganska tydlig’; ’Mycket tydlig’; ’Omfattas ej av LÖK:en’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska otydlig’ eller ’Mycket otydlig’, baserat på svar från mellan 5 och 9 av Västerbottens resp. 128 och 170 av Sveriges kommuner med en LÖK som omfattar respektive område.

11b Kommuner med en lokal överenskommelse (LÖK) som INTE omfattar enskilda områden – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur tydlig eller otydlig är ansvarsfördelningen i den lokala överenskommelsen (LÖK) rörande följande områden?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket otydlig’; ’Ganska otydlig’; ’Ganska tydlig’; ’Mycket tydlig’ samt ’Omfattas ej av LÖK:en’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 9 av Västerbottens resp. 171 av Sveriges kommuner med en lokal överenskommelse (LÖK) för 2012.

12 Kommuner som bedömer problemen vara stora för de nyanlända i samordningen av etableringsinsatser – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser, i vilken utsträckning bedöms följande vara ett problem för de nyanlända i kommunen?’. Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget problem alls’; ’Visst problem’; ’Ganska stort problem’; ’Mycket stort problem’; ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska …’ eller ’Mycket stort problem’, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012.

13a Kommuner med positiv erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’ samt ’Har ingen form av samverkan’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på svar från mellan 5 och 15 av Västerbottens resp. 122 och 252 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012 (och som samverkar med resp. aktör).

13b Kommuner UTAN samverkan med följande aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’ samt ’Har ingen form av samverkan’. Kommentar: Resultaten baseras på andelen som använt sig av sista svarsalternativet på frågan: ’Har ingen form av samverkan’. Svarsandelar i procent, baserat på svar från 15 av Västerbottens resp. 253 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012.

14 Kommuners erfarenhet av samverkan med etableringslots/-arna – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med etableringslotsen/-arna i kommunen?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 253 av Sveriges kommuner.

16 Kommuners erfarenhet av stora hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget hinder alls’; ’Visst hinder’, ’Ganska stort hinder’; ’Mycket stort hinder’ samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 11 och 15 av Västerbottens resp. 210 och 245 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 27 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’).

15 Kommuner med positiv erfarenhet av mottagandet av nyanlända (exkl 15 Kommuner med positiv erfarenhet av mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) i olika avseenden – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) fungerat i fråga om:?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsaltternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’ samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej aktuellt’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på mellan 7 och 14 av Västerbottens resp. 130 och 241 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna, som besvarat frågan med en bedömning. Som mest angav 33 resp. 35 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning’ (ang. yrkesutbildning) och 20 resp. 18 procent ’Ej aktuellt’ (ang. rehabilitering).

(C) Mottagandet av ensamkommande barn

17 Kommuner med svårigheter att tillgodose de ensamkommande barnens behov i fyra avseenden – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Hur lätt eller svårt är det för kommunen att tillgodose de ensamkommande barnens behov av’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket lätt’; ’Ganska lätt’; ’Ganska svårt’; ’Mycket svårt’ samt ’Inte funnits behov’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska svårt’ eller ’Mycket svårt’, baserat på svar från 11 av Västra Götalands resp. 223 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2012 (inkl. de som svarat att de inte haft behov).

18 Genomsnittlig tid efter PUT innan barnet har en särskilt förordnad vårdnadshavare – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Hur lång tid tar det efter permanent uppehållstillstånd, i genomsnitt, innan barnet har en särskild förordnad vårdnadshavare?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 12 av Västra Götalands resp. 220 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2012.

(19) Kommuner med positiv erfarenhet av mottagandet av ensamkommande barn i olika avseenden – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av ensamkommande barn fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsaltternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’ samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej varit aktuellt’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på svar från mellan 6 och 12 av Västerbottens resp. 143 och 215 av Sveriges kommuner, som besvarat frågan med en bedömning.

20a Kommuner med positiv erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’ samt ’Har ingen form av samverkan’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på svar från mellan 4 och 11 av Västerbottens resp. 115 och 213 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2012 (och som samverkar med resp. aktör)..

20b Kommuner UTAN samverkan med följande aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’; ’Har ingen form av samverkan’. Kommentar: Resultaten baseras på andelen som använt sig av sista svarsalternativet på frågan: ’Har ingen form av samverkan’. Svarsandelar i procent, baserat på svar från 12 av Västerbottens resp. minst 222 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2012.

21 Samverkan inom kommunen mellan verksamheter för nyanlända och för ensamkommande barn – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Finns det i kommunen någon samverkan mellan verksamheter för nyanlända och för ensamkommande barn?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 13 av Västra Götalands resp. 218 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna och av ensamkommande barn.

22 Kommuners erfarenheter av stora hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn?. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget hinder alls’; ’Visst hinder’, ’Ganska stort hinder’; ’Mycket stort hinder’ samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 9 och 11 av Västerbottens resp. 165 och 207 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2012, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 13 procent av Västerbottens kommuner ’Ingen uppfattning (ang. ’Bristande ekonomiska resurser’). Samt (ang. ’Tidbrist inom den egna verksamheten’). Som mest angav 31 procent av Sveriges kommuner ’Ingen uppfattning (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’).

(D) Bosättning och bostäder

23 Kommuner med positiv erfarenhet av dialogen i bosättningsarbetet med olika parter – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar dialogen i bosättningsarbetet med följande parter?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’; ’Dialog saknas’ samt ’Finns inte i kommunen’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på svar från mellan 14 och 15 av Västerbottens resp. 238 och 248 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012. Kommuner som svarat att ’Dialog saknas’ ingår i procentbasen. Som mest angav 7 procent av kommunerna ’Finns inte i kommunen’ (inte enbart ang. bostadsbolag som var den egentliga avsikten med svarsalternativet).

24 Kommuners uppfattningar om informationen i bosättningsunderlagen från olika aktörer – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Är informationen i bosättningsunderlagen från följande aktörer tillräcklig för ett effektivt mottagande av den nyanlände?’. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Vet inte’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från minst 12 av Västra Götalands resp. minst 197 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012. Mellan 13 och 20 procent av Västerbottens resp. 19 och 22 procent av Sveriges kommuner angav ’Vet inte’.

25 Kommuners aktiva arbete med att bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Utöver samarbetet med Arbetsförmedlingen, i vilken utsträckning arbetar kommunen aktivt med att bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottenss resp. 251 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012.

26 Omnämnande av nyanlända i bostadsförsörjningsprogram och ägardirektiv – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Omnämns nyanlända i kommunens:’ följt av ’Bostadsförsörjningsprogram’; ’Ägardirektiv till kommunala bostadsbolag’. Svarsaltternativ enligt redovisningen samt ’Kommunalt bostadsbolag finns ej i kommunen’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från minst 44 av Västra Götalands resp. 254 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända eller med en överenskommelse om mottagande för 2012. Mellan 2 och 5 procent av kommunerna angav att kommunalt bostadsbolag ej fanns i kommunen.

27 Kommuners erfarenhet av stora hinder för bosättning av anvisade nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för bosättning av anvisade nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 12 och 15 av Västerbottens resp. 181 och 238 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända för 2012, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 20 resp. 27 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning (ang. ’Konkurrens om bostäder med Migrationsverket).

(E) Utbildning & skola

28 Andel av kommuners sfi-deltagare som utgörs av gruppen nyanlända omfattade av etableringslagen – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’När det gäller kommunens sfi-utbildning, ungefär hur stor andel av deltagarna utgörs av gruppen nyanlända som omfattas av etableringslagen?’. Svarsaltternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 14 av Västerbottens län resp. 238 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012.

29 Kommuner med ensamkommande barn/ungdomar på gymnasiet respektive sfi – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Har kommunen ensamkommande barn som i dag går på:’; följt av ’Gymnasiet’; ’Sfi’. Svarsaltternativ: ’Ja’, ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 13 av Västerbottens resp. 232 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2012.

(30) Kommuners anordnande av sfi-utbildning – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Hur anordnar kommunen sfi-utbildning? (Flera svarsalternativ kan anges.)’. Svarsaltternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 250 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent.

31a Kommuner med interkommunal samverkan kring sfi – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen med andra kommuner/kommunalförbund kring sfi, och i så fall rörande vad? (Flera svarsalternativ kan anges.)’. Kommentar: Andelen visar de som svarat att de samverkar rörande något av 7 fasta svarsalternativ eller uppgivit ett ’annat’ område. Svarsandel i procent, baserat på svar från samtliga 15 Västerbottens resp. 249 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012.

31b Områden för interkommunal samverkan kring sfi – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen med andra kommuner/kommunalförbund kring sfi, och i så fall rörande vad? (Flera svarsalternativ kan anges.)’. Svarsaltternativen inleds med ’Nej, samverkar inte med annan kommun/kommunalförbund kring sfi’; ’Ja, samverkar rörande:’ – därefter enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 248 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent.

32 Kommuner med olika typer av sfi-utbildningar/undervisningsstöd – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilka typer av sfi-utbildning och undervisningsstöd inom sfi erbjuder kommunen?’, med delfrågorna något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från minst 15 av Västerbottens resp. 244 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012.

33 Kommuner med sfi samtliga veckor under året – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Erbjuder kommunen sfi samtliga veckor under 2012?’. Svarsaltternativ: ’Ja’; ’Nej, uppehåll har gjorts/görs; ange antal veckor:’. Kommentar: Svarsandel i procent, baserat på svar från 14 av Västerbottens resp. 247 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012.

34 Kommuner med olika typer av sfi-former/klasser – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Erbjuder kommunen sfi-utbildning i följande former/klasser?’. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 14 av Västerbottens resp. 244 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent.

35 Genomsnittlig väntetid från anmälan till påbörjad sfi för nyanlända kvinnor respektive män – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Ungefär hur lång är den genomsnittliga väntetiden från anmälan till påbörjad sfi för nyanlända kvinnor respektive män?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 14 av Västerbottens resp. 249 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012.

36a–b Främsta orsaker till väntetider inom sfi, för kvinnor respektive män – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilka är de främsta orsakerna till kvinnornas väntetid?’. *(t. ex. under sommaren); svarsalternativ i övrigt enligt redovisningen; Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från minst 2 av Västerbottens resp. minst 97 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent.

35a Kommuners utvärdering av sfi-utbildningen – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Hur ofta utvärderar kommunen sfi-utbildningen beträffande: / Organisation och genomförande / Deltagarnas synpunkter?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens kommuner resp. 249 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2012.

39a–b Kommuner med individuella utvecklingsplaner/studieplaner för ensamkommande och för övriga barn/ungdomar inom olika verksamheter – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Har kommunen individuella utvecklingsplaner/studieplaner för nyanlända barn/ungdomar inom följande verksamheter? a) Nyanlända barn/ungdomar exkl. ensamkommande barn; b) Ensamkommande barn/ungdomar’. Verksamheter enligt redovisningen. Svarsaltternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från minst 10 av Västerbottens resp. 214 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända barn resp. ensamkommande barn under 2012.

40 Kommuners undervisningsform inom skola/förskola för nyanlända barn/ ungdomar (inkl. ensamkommande) – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilken undervisningsform använder sig kommunen av inom förskola/skola för nyanlända barn/ungdomar (inkl. ensamkommande barn)?’, med delfrågor och svarsalternativ enl. redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 258 av Sveriges kommuner med ett mottagande av barn/ungdomar under 2012.

41 Kommuner som erbjuder studiehandledning på modersmål för nyanlända barn/ungdomar (inkl. ensamkommande) – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Erbjuder kommunen studiehandledning på modersmål för nyanlända barn/ungdomar (inklusive ensamkommande barn)?’. Svarsalt.: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandel i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens s resp. 260 av Sveriges kommuner med ett mottagande av barn/ungdomar under 2012.

(F) Fritid & föreningsliv

42 Kommuner med organiserad introduktion till föreningsliv/fritids-verksamhet för nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Finns det en organiserad introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända riktad till följande grupper?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsaltternativ: ’Ja’; ’Nej’; ’Målgruppen saknas i kommunen’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från minst 11 av Västerbottens resp. 227 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2012 och som inte angett att målgruppen saknas. Som mest angav 27 resp. 13 procent att målgruppen saknas (ang. ’Äldre än 64 år’).

43 Kommuner som arbetar aktivt för att nå ut med information om föreningsliv/ fritidsverksamhet särskilt till olika målgrupper – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Arbetar kommunen aktivt med för att nå ut med information om föreningsliv/fritidsverksamhet särskilt till följande grupper?’. Svarsaltternativ: ’Ja’; ’Nej’; ’Målgruppen saknas i kommunen’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 11 och 15 av Västerbottens resp. 222 och 259 kommuner med ett mottagande under 2012 och som inte angett att målgruppen saknas. Som mest angav 27 resp. 15 procent att målgruppen saknas (ang. kvinnor/män äldre än 64 år).

44 Kommuner med särskilda fritidsinsatser för nyanlända barn/ungdomar under skolloven – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Har kommunen särskilda fritidsinsatser för nyanlända barn/ungdomar under skolloven?’. Svarsalternativ: ’Ja, för ensamkommande barn/ungdomar (ange vad):’; ’Ja, för övriga nyanlända barn/ungdomar (ange vad):’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 260 av Sveriges kommuner med ett mottagande av barn/ungdomar under 2012.

45a Kommuner som samarbetar med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända, rörande något av följande?’. Svarsalt.: ’Nej, samarbetar inte med någon ideell organisation/föreningar i mottagandet av nyanlända’; ’Ja, samarbetar kring:’; ’Läxläsning’; ’Språkcirkel etc.’; ’Samhällsinformation’; ’Socialt stöd’; ’Fritidsaktiviteter’; ’Skollovsaktiviteter’; ’Aktiviteter för pensionärer’; ’Annat’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 260 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2012.

45b Områden för kommuners samarbete med ideella organisationer/ föreningar i mottagandet av nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända, rörande något av följande?’. Svarsalternativen inleds med: ’Nej, samarbetar inte med någon ideell organisation/föreningar i mottagandet av nyanlända’; ’Ja, samarbetar kring:’ – därefter enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 263 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2012. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent.

(G) Arbete

46 Kommuner som genomför arbetsmarknadsinsatser utöver Arbets-förmedlingens ansvar – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Utöver Arbetsförmedlingens ansvar inom ramen för etableringsreformen, vilken typ av arbetsmarknadsinsatser genomför kommunen för nyanlända?’. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 Västerbottens resp. 248 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012.

(H) Hälsa

47 Kommuners bedrivande av tre typer av hälsokommunikation – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Bedriver kommunen följande typer av hälsokommunikation för nyanlända (dvs. utöver landstingets/primärvärdens insatser)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från samtliga 15 Västerbottens resp. 261 av Sveriges kommuner med ett om mottagande under 2012.

48 Kommuner med egna hälsoinsatser (utöver landstingets/primärvårdens) för olika grupper av nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Har kommunen egna hälsoinsatser för följande grupper av nyanlända (dvs. utöver landstingets/primärvärdens insatser)?’, med delfrågor: ’Insatser/resurser för ensamkommande barn’; ’Insatser/resurser för övriga nyanlända barn’; ’Insatser/resurser för personer 65 år och äldre’; ’Rehabiliterande insatser för individer med särskilda behov’. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’; ’Målgruppen saknas i kommunen’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 11 och 14 av Västerbottens resp. 223 och 253 av Sveriges kommuner med ett om mottagande under 2012 och som inte angett att målgruppen saknas. Som mest angav 27 resp. 15 procent att målgruppen saknas (ang. insatser/resurser personer 65 och äldre).

49 Kommuner med samverkan med andra myndigheter kring individer med nedsatt prestationsförmåga/särskilda behov – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen med Arbetsförmedlingen och landstinget/primärvården kring individer med nedsatt prestationsförmåga/särskilda behov?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’, följt av uppmaningen: ’Om JA, beskriv kort hur; om NEJ ange varför inte:’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från minst 14 av Västerbottens resp. minst 255 av Sveriges kommuner med ett mottagande av vuxna under 2012.

(I) Interkommunal samverkan

50 Kommuner med interkommunal samverkan inom olika verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn) – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen under 2012 med annan/andra kommuner inom följande verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn)?’. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’; ’Verksamheten ej aktuell’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 13 och 15 av Västerbottens resp. 236 och 261 kommuner med ett mottagande under 2012 och som inte angett ”Verksamheten ej aktuell”. Som mest gällde det senare 7 resp. 10 procent (ang. yrkesutbildning).

51 Kommuner som upplever stort behov av stärkt interkommunal samverkan inom olika verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn) – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilket behov ser er kommun av att samverkan mellan kommuner stärks inom följande verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget behov alls’; ’Visst behov’; ’Ganska stort behov’; ’Mycket stort behov’ samt ’Vet ej’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort behov’, baserat på svar från mellan 13 och 15 av Västerbottens resp. 204 och 243 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2012, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 13 resp. 17 procent ’Vet ej’ (ang. ’annan vuxenutbildning’).

52a Kommuner som genomfört/deltagit i någon typ av attitydpåverkande insats under 2012 rörande mottagande av nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Har kommunen under 2012 genomfört eller deltagit i någon attitydpåverkande insats rörande mottagande av nyanlända, riktad mot någon av följande aktörer/grupper?’. Svarsalternativ: ’Nej’; ’Ja, riktad mot:’, ’Kommunens anställda’; ’Personal i annan offentlig förvaltning’; ’Bostadsbolag (offentliga/privata)’; ’Arbetsgivare’; ’Kommunens befolkning’; ’Annan aktör/grupp’ (med möjlighet att ange vilken). Kommentar: Svarsandel i procent, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 262 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2012 eller en överenskommelse om mottagande för 2012.

52 Målgrupper för kommuners attitydpåverkande insatser under 2012 rörande mottagande av nyanlända – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Har kommunen under 2012 genomfört eller deltagit i någon attitydpåverkande insats rörande mottagande av nyanlända, riktad mot någon av följande aktörer/grupper?’. Svarsalternativen inleddes med: ’Nej’; ’Ja, riktad mot:’ – därefter enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandel i procent, baserat på svar samtliga 15 av Västerbottens resp. 262 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2012 eller en överenskommelse om mottagande för 2012.

(J) Länsstyrelsens insatser

53a Kommuner som upplever nytta av ”Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inkl. ensamkommande barn)” – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning har Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inkl. ensamkommande barn) under 2012 inneburit att kommunens verksamheter fått:)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inte alls’; ’I viss utsträckning’; ’I stor utsträckning’ samt ’Vet ej’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’I viss…’ eller ’I stor utsträckning’, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 265 av Sveriges kommuner (inkl. de som svarat ’Vet ej’).

53b Kommuner som upplever stor nytta av ”Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inkl. ensamkommande barn)” – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning har Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inkl. ensamkommande barn) under 2012 inneburit att kommunens verksamheter fått:)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inte alls’; ’I viss utsträckning’; ’I stor utsträckning’ samt ’Vet ej’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’I stor utsträckning’, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 265 av Sveriges kommuner (inkl. de som svarat ’Vet ej’)

54a Kommuner som ger gott betyg på Länsstyrelsens insatser och information under 2012 – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilket sammanfattande betyg skulle kommunen vilja ge Länsstyrelsens insatser och information under 2012?’. Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’ samt ’Ingen uppfattning’ och ’Har ej tagit del av’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på mellan 10 och 15 av Västerbottens resp. 139 och 248 av Sveriges kommuner med en uppfattning i frågan. Som mest angav 20 resp. 48 procent antingen ’Ingen uppfattning’ eller ’Har ej tagit del av’ (ang. ’Hantering av ansökningar’).

54b Kommuner som ger mycket gott betyg på Länsstyrelsens insatser och information under 2012 – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilket sammanfattande betyg skulle kommunen vilja ge Länsstyrelsens insatser och information under 2012?’. Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket dåligt’; ’Ganska dåligt’; ’Ganska bra’; ’Mycket bra’ samt ’Ingen uppfattning’ och ’Har ej tagit del av’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Mycket bra’, baserat på mellan 10 och 15 av Västerbottens resp. 139 och 248 av Sveriges kommuner med en uppfattning i frågan. Som mest angav 20 resp. 48 procent antingen ’Ingen uppfattning’ eller ’Har ej tagit del av’ (ang. ’Hantering av ansökningar’).

55 Kommuner som upplever stort behov av insatser från Länsstyrelsen framöver – Västerbottens län vs Sverige Frågans lydelse: ’Vilket behov ser er kommun av att samverkan mellan kommuner stärks inom följande verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget behov’; ’Visst behov’; ’Ganska stort behov’; ’Mycket stort behov’ samt ’Vet ej’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort behov’, baserat på svar från samtliga 15 av Västerbottens resp. 265 av Sveriges kommuner (inkl. de som svarat ’Vet ej’).