Trafiksäkerhetsrevision – en hjälp till självhjälp Trafiksäkerhetsrevisionen, en hjälp till självhjälp. Jag heter Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Först en liten tillbakablick: Genom åren har vi stöttat kommunerna med konferenser, skrifter och handböcker. Vi tror att de varit till hjälp när kommunerna har utformat 30-zoner och cirkulationsplatser. Utvecklingen har gått åt rätt håll, antal dödade och svårt skadade på kommunalt vägnät har gått ner. Samtidigt har vi funderat på nya sätt att hjälpa kommunerna på och blev inspirerade av vår ekonomiavdelning. De har jobbat med revisioner, det vill säga åkt ut till krisdrabbade kommuner, gått igenom deras situation och hjälpt kommunen så att de själva kan få sin ekonomi på fötter igen. Denna metod har vi applicerat på trafiksäkerhet och skapat ett verktyg som kommunerna kan använda som en hjälp till självhjälp. Detta var bakgrunden till varför vi utvecklat revisionen och jag tror att den ligger rätt, bland annat för att den tar ett helhetsgrepp och inkluderar mer än fysiska åtgärder. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Bedömningsgrund Faktisk säkerhet Färg Olyckstal Poäng Antal < 0,5 2   < 0,5 2 48 0,5 - 1 1,5 74 1 - 1,5 1 77 1,5 - 2 0,5 55 > 2 36 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Bedömningsgrund Trafiksäkerhetsförbättring Färg Förändring Poäng Antal   - 50 % 2 47 - 30 – 50 % 1,5 46 - 15 – 30 % 1 25 - < 15 % 0,5 15 > 0 157 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Trafiksäkerhet i Y-län DSS/invånare, år 2002-2005. Tätort exkl. statliga vägar N:r Kommun Invånare Olyckstal 59 Kramfors 20449 0,37 99 Sollefteå 21228 0,59 116 Ånge 10839 0,69 268 Härnösand 25244 2,18 271 Timrå 17810 2,25 282 Örnsköldsvik 54972 2,78 289 Sundsvall 93546 3,56 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Trafiksäkerhet i Y-län Förändring 96/99 till 02/05 N:r Kommun Förändring 69 Kramfors - 44 % (6 – 3) 89 Timrå - 31 % (24 – 16) 103 Sundsvall - 23 % (174 – 133) 126 Sollefteå - 9 % (6 – 5) 133 Örnsköldsvik - 1 % (64 – 61) 176 Ånge + 8 % (3 – 3) 221 Härnösand + 46 % (16 – 22) Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Gemensam metod/bedömningsmodell Trivector Falun Maj 2004 Ramböll Uppsala Vägverket Konsult Lidköping WSP Mellerud Gemensam metod/bedömningsmodell Alla kommuner Augusti 2006 Fyra konsulter har deltagit i utvecklingsarbetet. De har fått jobba med revisionen var och en för sig och därefter testat den i varsin kommun. Kommunerna har varit av olika storlek och av olika karaktär. Erfarenheterna från detta har vi satt samman till en gemensam metod och en bedömningsmodell. VV och VI har stött arbetet. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Råd och hjälp med att komma vidare Granskning i efterhand Bedömning av nuläget Råd och hjälp med att komma vidare Granskning i efterhand Ge upplysning Ledningens sätt att förvalta organisationen Sen kan ju själva ordet revision låta ganska trist, lite byråkratiskt och bakåtsträvande. Enligt nationalencyklopedin är revisionen en granskning i efterhand, den ger upplysningar, bland annat om lednings sätt att förvalta organisationen. Det är ungefär vad trafiksäkerhetsrevisionen också är, fast på ett mer positivt sätt. Trafiksäkerhetsrevisionen ger en bedömning av nuläget och utifrån den råd och hjälp med att utifrån egna förutsättningar komma vidare med sitt trafiksäkerhetsarbete. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard Vad är det så som revisionen tar hänsyn till och bedömmer? Jo, det som på olika sätt har betydelse för trafiksäkerheten. Vi kallar det trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard. De är båda lika mycket värda och kan som mest ge 5 stjärnor. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetskultur handlar om systematik och hur organisationen fungerar. Har man till exempel en beslutad och förankrad trafiknätsanalys, tar man hänsyn till trafiksäkerhet i bygglovshanteringen eller vid exploatering? Hur fungerar det interna samarbetet med förvaltningen som har skolfrågor och hur går det med andra aktörer som Vägverket och polisen? Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Trafiksäkerhetsstandard Trafikstandard beskriver hur det faktiskt ser ut på gatorna och i trafiken. Hur många olyckor har hänt? Är övergångsställena hastighetssäkrade? Prioriteras gång- och cykelnäten vid snöröjning? Ställs trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjuts? Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Antal invånare Pris (kr) >15 000 60 000 >15 000 60 000 15 000 – 200 000 90 000 – 120 000 Vi har velat göra revisionen intressant och ekonomiskt möjlig för så många kommuner som möjligt. För de allra minsta kommunerna är metoden något förenklad, annars är det standardversionen som gäller. Priset beror på antal invånare. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Analys och bedömning Inventering Redovisning Här ser ni de olika arbetsstegen. Innan själva revisionen startar måste tjänstemännen och politikerna vara överens om att genomföra revisionen. Förankring är viktigt då många förvaltningar och politiker berörs av revisionen. Till själva genomförandet anlitas förslagsvis en av konsulterna som varit med i utvecklingsarbetet. Det är vår rekommendation men samtidigt förbjuder eller hindrar vi inte någon innan annan. Det är ju ökad trafiksäkerhet som är vårt mål, inte att gynna enskilda konsultfirmor. Det går dock inte att komma ifrån att dessa fyra är insatta och kunniga. Vi har också en överenskommelse med dem vad gäller kommunens kostnad av en revision. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Dokumenten som ingår Handledning Modell för bedömning Nyckeltal Enkät Intervjustöd Rapportstruktur . Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Handledning - arbetsgång Start – per telefon och mail Besök 1 - information Enkäten Besök 2 - inventering Bedömning Besök 3 – redovisning Uppföljning Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Start Uppläggning och genomförande Tidplan Kostnader Kontaktperson Förankring Skriftligt material Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Besök 1 - information Klargöra genomförandet Träffa de berörda – även politiker Gå igenom enkäten Redovisa olycksstatistiken Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Enkäten Viktigt underlag – undanröj oklarheter Bifoga underlagsdokument Fler personer bör fylla i olika delar Gå igenom enkäten grundligt innan besök 2 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Besök 2 - inventering Tre gruppintervjuer Handläggare Chefer Politiker – även oppositionen Använd intervjustödet - minienkäten Ha tid för analys mellan gruppintervjuerna Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Bedömning Bedömningsmodell Nyckeltal Stickprov – andra kvaliteter kan påverka Använd eget omdöme också Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Besök 3 - redovisning Skriftlig rapport Muntlig föredragning Både politiker och tjänstemän Kommunen ska godkänna rapporten innan Rapport även till SKL Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Uppföljning Upprepa gärna revisionen efter 1-2 år Metoden kommer att utvecklas Kraven kommer att skärpas Använd revisionen – genast! Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Modell för bedömning Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard Max 25 + 25 poäng Max 5 + 5 stjärnor Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Trafiksäkerhetskultur Faktisk säkerhetsnivå 0 p Organisation och styrning 7 p Fysisk planering 3 p Trafikplanering m.m. 4 p Drift och underhåll 3 p Fordon, resor och transporter 4 p Externt samarbete 4 p Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Trafiksäkerhetsstandard Faktisk säkerhetsnivå 4 p Organisation och styrning 0 p Fysisk planering 0 p Trafikplanering m.m. 12 p Drift och underhåll 5 p Fordon, resor och transporter 4 p Externt samarbete 0 p Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Modell för bedömning - exempel 4.3 Kommunens fyrvägskorsningar inom huvudnätet för bil är hastighetssäkrade till 50 km/tim eller är cirkulationsplatser eller har s.k. fyrvägsstopp. 2 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Nyckeltal Samma struktur som modell för bedömning Begreppsförklaring Generella råd Nyckeltal Poäng- och stjärnbedömning Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Exempel nyckeltal - bedömningskriterier 4:7 Hur stor andel av 4-vägskorsningarna inom huvudnätet för bil inom kommunens tätorter  är cirkulationsplatser? ______ %. Därav med statlig väghållning_____%  är fyrvägsstopp? ______%. Därav med statlig väghållning_________%  har en utformning som säkrar hastigheten till högst 50 km/tim i alla tillfarter, exklusive cirkulationsplatser och fyrvägsstopp? ___________ %. Därav med statlig väghållning___________ % 4.3 Andel fyrvägskorsningar inom huvudnätet för bil som är hastighets-säkrade till 50 km/tim, mätt i 90-percentilen, eller är cirkulationsplatser eller fyrvägsstopp. Signalreglering ingår ej. Kriterium Poäng > 75 % 2 50 - 75 % 1,5 25 - 50 % 1 Ibland blir det lite mer komplicerat och här måste kommunen räkna ut ett andelstal. Då kan delar av maxpoängen delas ut. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Enkät Samma struktur Ej uppdelat på kultur och standard Därför inte samma numrering Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Exempel enkät - bedömning 4:1 a) Har kommunen en trafiknätsanalys inklusive åtgärdsprogram för kommunens större tätorter?  Ja, för följande större tätorter: ____________________________________  Ja, men bara trafiknätsanalys för följande större tätorter: ______________ Om JA, bifoga dokumentet/en med den ifyllda enkäten.  Nej Om JA på a), är åtgärdsprogrammet/en politiskt beslutade/förankrade, inkl. finansierat?  Ja 4.1 Kommunen har en trafiknätsanalys med åtgärdsprogram över de av kommunens tätorter som har fler än 1000 invånare. 2 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Intervjustöd Minienkät Tio frågor till politiker För att underlätta intervjuerna och ge underlag för bedömning Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Exempel från Minienkäten Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Rapportstruktur Inledning Beskrivning av kommunen Allmän beskrivning Organisation Kommunens trafiksäkerhetskultur Nuläge Bedömning Förslag till förbättringsåtgärder Kommunens trafiksäkerhetsstandard Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

En säker och trygg kommun sen 1989 Sätik 1992 (Kommunalt trafiksäkerhetsprogram) Guldtriangeln 1996 En spjutspets till nollvision juli 1998 t o m juni 2001 Trafiknätsanalys 1999 ISA, försökskommun 2000-2002 Kommunsamverkan Trafiksäkerhet och Miljö, KUSTOM 2004–2007 Trafiksäkerhetsrevision, klar mars 2006 En av pilotkommunerna var Lidköping och nu ska jag försöka berätta och återge lite av deras erfarenheter. Lidköpings kommun har 37 000 invånare, staden 28 000. Man har arbetat länge och aktivt med trafiksäkerhet.

Trafiksäkerhetsrevision Varför? Var befinner vi oss idag, nulägesanalys/ bedömning Var befinner vi oss i jämförelse med andra, nya idéer Få ett dokument som vi kan jobba systematiskt med Kvalitetssäkring på nedlagt arbete Bli bedömd av någon utomstående Varför var då Lidköping intresserade av en revision? Vad kunde den ge kommunen? Nulägesanalysen: har vi gjort rätt saker? Jämförelse: nätverk genomförda revisioner. Systematiskt dokument: planeringsunderlag, alla vet vad som gäller, olika förvaltningar, nyanställda. Kvalitetssäkring: politiskt intressant. Utomstående: nya ögon upptäcker nya saker, är oberoende och opartisk

Trafiksäkerhetsrevision Berörda verksamheter Samhällsplanering Gator och trafik (planering, åtgärder, ltf) Väghållning Barn och skola Upphandling Kommunen som arbetsgivare Fritid och äldre En stor fördel med revisionen är att den engagerar många verksamheter, kanske tillför kunskap och aktualiserar frågan. Samarbeten upptäcks eller förstärks.

Trafiksäkerhetsrevision Arbetet i Lidköping Första möte + enkät Andra möte + seminarium med handläggare, chefstjänstemän och politiker Rapport Redovisning i nämnd Jag nämnde ju de olika arbetsstegen tidigare och i detalj ser de ut så här.

Trafiksäkerhetsrevision Resultat i Lidköping Trafiksäkerhetskultur 3 ”stjärnor” Trafiksäkerhetsstandard 3 ”stjärnor” Uppdatera och revidera trafiknätsanalys Säkra gc-korsningar i huvudnät Förändring hastigheter Vad gav du revisionen för resultat i Lidköping? Jag måste läsa innantill….

Slutsatser i Uppsala Trafiksäkerhetsarbetet är dåligt styrt, förankrat och kommunicerat. Det saknas tydliga mål för såväl trafiksäkerheten som trafiksäkerhetsarbetet. Ansvarsfördelningen måste bli tydligare Förbättrade resurser Uppföljningen måste förbättras Trafiksäkerhetsarbetet måste beröra hela kommunen. Det är inte bara trafiksäkerhetsrådet och gatu- och trafikkontoret som skall arbeta med frågan – alla måste ta sitt ansvar Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

Varför en trafiksäkerhetsrevision? Kvalitetssäkring Systematiserar, organiserar Nya perspektiv Stärker/initierar samarbeten Engagerar och utbildar Bench-marking Sammanfattningsvis då: Vad är det så som är så bra med revisionen, vilka är dragkrafterna som gör att det är ok att betala för tjänsten? Det kanske hade varit trovärdigare om det var en testkommun som uttalat sig om detta, men nu får ni lita på mig. Ger en kvalitetssäkring av investerade pengar och genomförda åtgärder. Man behöver inte gjort hur mycke som helst för att göra en revision, utan revisionen kan ge ett dokument som kommunen kan jobba systematiskt och organiserat med. Vi rekommenderar att en utomstående konsult anlitas. Det ger om möjligt en ökad trovärdighet om något framförs av en utomstående än en kollega. Om man kommer utifrån ser man också allt man andra ögon och kan våga säga lite mer. Det kan ju vara så att det finns meningsskiljaktigheter mellan förvaltningar eller gamla groll som stör. Att revisionen blandar in flera förvaltningar och politiker är en styrka inför framtida arbete, det är ju bra om även skolsidan och de som upphandlar har trafiksäkerhet i tankarna. Revisionen är således ett sätt att höja kompetens och engagemang hos politiker och flera olika förvaltningar. Politiker har ju en förkärlek för jämförelser också och det är möjligt att använda revisionen till bench-marking men det är inte revisionens främst användningsområde. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Björn Abelsson, Ramböll Sverige AB, Sundsvall 2006-11-29

www.skl.se På webben finns alla dokument.