Lärstilar Föreläsning Lärstilar och minnestekniker Gröndalsskolan mars 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Hur tar du till dig ny information? Hur lär du dig bäst? = lärstil © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Howard Gardner Professor, pedagog, utvecklingspsykolog Varje individ har en unik kombination av intelligenser. Du känner dig mer motiverad, mer engagerad och lär dig bättre om du får använda Din bästa intelligens. Gardners bok ”The Theory of Multiple Intelligences” 1983 har haft stort inflytande på skolväsendet. Gardner ville vidga det traditionella intelligensbegreppet och visa att det finns många olika sätt att vara intelligent på. (Boken översattes till svenska 1994 – ”De sju intelligenserna”). Gardner har sedan fortsatt forska om hur människan använder sina kapaciteter. Din kreativitet, din personlighet, och dina intressen. Han tycker att "karaktär är viktigare än intellekt". © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Dunn & Dunn Prof. Rita och Kenneth Dunn "If students/individuals do not learn the way we teach, then teach them the way they learn“ Professorerna Rita och Kenneth Dunn, USA, har forskat kring lärstilar i 40 år och myntade begreppet. Har haft stor betydelse för skolutveckling i bland annat USA. När nya och svåra saker ska tas in och bearbetas minns och lär vi oss bäst om vi får och kan ta in via det sinne som är starkast hos oss. Existentiell intelligens är inte vetenskapligt bekräftad ännu, påpekar Gardner och därför talar han, med inspiration från en Fellinifilm, om 8 1/2 intelligenser … Forskarna har inte kunnat bevisa att den existentiella intelligensen har "en särskild plats" i hjärnan. Språklig – förmågan att tala och skriva och lära språk. Logisk – matematisk förmåga att analysera problem logiskt. Musikalisk – förmåga att spela, komponera och förstå musikaliska mönster. Kroppslig – förmåga att använda hela eller delar av kroppen för att lösa problem. Rumslig – förmåga att visuellt uppfatta och förstå avgränsade mönster och utrymmen. Social – förmåga till samarbete och att förstå andra människors åsikter. Personlig – förmåga att förstå sig själv och sina egna handlingar. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Lena Bodström pedagog, svensk lärstilsexpert - utbildad hos Dunn&Dunn ”Som vi själva lär oss tenderar vi att undervisa. Därför är det viktigt att vara medveten om sitt eget sätt för att kunna möta eleverna ännu bättre.” ”Hur du är, avgör hur du arbetar och lär!” Existentiell intelligens är inte vetenskapligt bekräftad ännu, påpekar Gardner och därför talar han, med inspiration från en Fellinifilm, om 8 1/2 intelligenser … Forskarna har inte kunnat bevisa att den existentiella intelligensen har "en särskild plats" i hjärnan. Språklig – förmågan att tala och skriva och lära språk. Logisk – matematisk förmåga att analysera problem logiskt. Musikalisk – förmåga att spela, komponera och förstå musikaliska mönster. Kroppslig – förmåga att använda hela eller delar av kroppen för att lösa problem. Rumslig – förmåga att visuellt uppfatta och förstå avgränsade mönster och utrymmen. Social – förmåga till samarbete och att förstå andra människors åsikter. Personlig – förmåga att förstå sig själv och sina egna handlingar. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Howard Gardners 9 olika intelligenser Lingvistisk = Språkklok Musikalisk = Musikklok Visuell/Spatial = Bildklok Kinestetisk = Kroppsklok Social = Människoklok Självkännedom = Jagklok Logisk-matematisk = Klurklok Naturintelligens = Naturklok Existentiell = Livsfrågoklok Existentiell intelligens är inte vetenskapligt bekräftad ännu, påpekar Gardner och därför talar han, med inspiration från en Fellinifilm, om 8 1/2 intelligenser … Forskarna har inte kunnat bevisa att den existentiella intelligensen har "en särskild plats" i hjärnan. Språklig – förmågan att tala och skriva och lära språk. Logisk – matematisk förmåga att analysera problem logiskt. Musikalisk – förmåga att spela, komponera och förstå musikaliska mönster. Kroppslig – förmåga att använda hela eller delar av kroppen för att lösa problem. Rumslig – förmåga att visuellt uppfatta och förstå avgränsade mönster och utrymmen. Social – förmåga till samarbete och att förstå andra människors åsikter. Personlig – förmåga att förstå sig själv och sina egna handlingar. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Bilderna går att ladda ner/skriva ut från http://www

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Fem olika områden som påverkar lärandet enligt Dunn & Dunn lärstilsmodell Miljöfaktorer (t.ex. ljud, ljus, temperatur) Emotionella/känslomässiga faktorer (t.ex. motivation, uthållighet, behov av inre eller yttre struktur) Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp), Fysiologiska faktorer (sinnesintryck, behov av näringsintag, rörelse, tid på dygnet) Psykologiska faktorer (analytisk eller holistisk informationsbearbetning, impulsiv eller reflekterande tankestil) Alla faktorer är inte viktiga för alla personer. En del personer är mer flexibla än andra. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Hur jobbar du med information? Logisk och analytisk tänkare: Du börjar gärna med detaljerna för att förstå helheten. Du vill genom ”logiska steg” komma fram till slutsatsen. Du är ofta noggrann. Holistisk och kreativ tänkare: Du vill förstå helheten innan du får/tar reda på detaljerna. Du vill gärna veta resultatet först, därefter ta reda på varför. ”Logiska steg” är inte viktigt. Tankekartor brukar fungera bra. Det är bra att lära sig att växla. Många är också flexibla. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Fem olika områden som påverkar lärandet enligt Dunn & Dunn lärstilsmodell Miljöfaktorer (t.ex. ljud, ljus, temperatur) Emotionella/känslomässiga faktorer (t.ex. motivation, uthållighet, behov av inre eller yttre struktur) Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp), Fysiologiska faktorer (sinnesintryck, behov av näringsintag, rörelse, tid på dygnet) Psykologiska faktorer (analytisk eller holistisk informationsbearbetning, impulsiv eller reflekterande tankestil) Alla faktorer är inte viktiga för alla personer. En del personer är mer flexibla än andra. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Visuell Auditiv Kinestetisk Taktil © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Se Höra Göra Känna © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen I korthet Den visuella lär sig bäst via synen Den auditiva lär sig bäst genom hörseln Den taktile lär sig när händerna är involverade Den kinestetiska lär sig via kroppen och känslorna © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Ju fler sinnen desto fler minnen Se - Höra - Göra De flesta använder alla lärstilar. Men ofta är någon lärstil starkare och någon svagare. En del är flexibla. Andra är mer beroende av att lära sig via sin bästa lärstil. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Vilka lärstilar har bättre förutsättningar i skolan? Visuella Auditiva Flexibla Fler flickor än pojkar i denna grupp. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Visuell Lär sig genom att se och iakta Fakta via bilder och film passar dem bra Minns i bilder, ofta fotografiskt eller likt rörlig film Har ofta lätt att ta till sig skrivet material Har ofta en snabb inlärningsförmåga (men inte alltid) Är ofta arbetsamma, självgående och har sällan problem med att sitta still länge Fokuserar blicken Prata om pausens betydelse © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Auditiv Lär sig genom att lyssna och genom att samtala Tycker om att diskutera och samarbeta med andra Tycker ofta om föreläsningar och när läraren berättar Minns vad dem har hört Föredrar att ta emot instruktioner muntligt Tycker ofta om att redovisa muntligt © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Vilka lärstilar har sämre förutsättningar i skolan? Kinestetiska Taktila Icke-flexibla Fler pojkar än flickor i denna grupp. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Kroppen som lärstil - vill Göra Uppleva Känna © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Kinestetisk Lär sig bäst när de är fysisk aktiva och/eller får uppleva och experimentera med kroppen, t ex genom rörelselekar, dramatiseringar, konstruktioner, demonstrationer, fältstudier Tänker som bäst när de rör på sig Behöver få in kunskaperna i kroppen Är mer känsloberoende, ”jag har lust att…” Behöver rörelsepauser vid stillasittande aktiviteter Prata om pausens betydelse © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Taktil Lär sig bäst genom att använda händerna: t ex rita, lägga pussel, spela spel, göra hantverk och använda datorn Tänker som bäst när händerna är med och de får känna och pillra Vanligt att anteckna eller kluddra som ett sätt att öka koncentrationen. Det är själva antecknandet, inte att sedan läsa igenom, som är det viktiga. Har ofta inte behov av att titta på den som talar vid genomgångar/ föreläsningar, utan tittar hellre ner på det som dem pillrar med. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Mycket av undervisning sker sittandes. Vad händer? © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Zzzz… Zzzz… Zzzz… Zzzz… Zzzz… © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

För att hålla hjärnan alert behöver en del Röra sig Pillra, känna © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Vanliga strategier vid stillasittande Byta kroppsställning ofta En del elever har mycket svrt att sitta still. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen SITT STILL!!! Men… Kanske behöver eleven röra på sig för att kunna öka sin koncentrations- och tankeförmåga? Om eleven stör andra genom sina rörelsebehov: Diskutera strategier tillsammans med eleven. Sätt vid behov upp ramar för rörelsebehovet. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Vanliga strategier vid stillasittande Byta kroppsställning ofta Pillra på något - suddgummi, penna, häftmassa Klottra/anteckna Tugga tuggummi Dricka vatten Det finns också hjälpmedel t ex fokusbollar och särskilda sittkuddar. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen I syfte att… Höja vakenhetsgraden Öka koncentrationsförmågan Öka förmågan att lära © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Vi är olika Det behöver vi påminna oss om, ofta. Vi utgår ofta från oss själva, hur vi tänker och fungerar. På det sätt vi själva bäst lär oss och tar emot information, tenderar vi att lära och ge ut information till andra. Hur lär du dig bäst? © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Diskutera och reflektera Hur lär du dig bäst? Vilken eller vilka lärstilar är starkare? Vilken eller vilka lärstilar är svagare? Har du något/några favoritsätt att lära ut på? Finns det något särskilt du brukar göra för att nå ut till de elever som lär sig på ett annorlunda sätt, än vad du själv gör? © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Tid och näringsintag Vi har olika biologiska rytmer. Tiden på dygnet mer kritisk för de lågpresterade eleverna. Prata med eleverna om deras tidsrytm. De kan bli mer effektiva i sin läxläsning. Vissa presterar bättre om de får småäta. Det ökar vakenhetsgraden och koncentrationsförmågan. Större behov finns hos pojkar och bland elever med inlärningssvårigheter. En annan fysiologisk faktor är tiden. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Rörelsebehov Större behov finns hos pojkar och bland elever med inlärningssvårigheter. Ofta får dessa barn höra att de ska ”fundera på något”, i stället för att ”göra något”. Men kanske det rådet hindrar inlärningen i stället för att underlätta den. Enligt Lena Boström, svensk lärstilsexpert, visar flera internationella undersökningar att ca hälften av eleverna på högstadiet och gymnasiet har behov av rörelse under lärandet. Högpresterande i kunskapsämnen brukar inte ha ett stort rörelsebehov kopplat till lärandet. © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

Energikickar - rörelselekar Tre exempel hämtade från boken Aktiv metodik, Eric Jensen Mäta med kroppen Alla reser sig och arbetar ihop i par. Paren får 5 min på sig att mäta något med en kroppsdel. (Bänken är 210 knogar lång, korridoren är … fötter lång osv. ) Kreativa handskakningar Alla reser sig. Gå runt och hälsa på tre personer i rummet på ett annorlunda sätt. Garnspindeln Du behöver 1-2 garnnystan. Gruppen står i en ring. En börjar och tar garnändan och kastar nystanet till nästa person på andra sidan om ringen. När hela nystanet är slut ska gruppen trassla ut nystanet igen och linda upp det! © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Lycka till! © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen

© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen Kontaktuppgifter Annika Lagerkvist 08-508 33 253 annika.lagerkvist@stockholm.se Skolstöd http://www.stockholm.se/skolstod © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen