Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Introduktion Detta är en basutbildning i jämställdhet. Den varvar teori och statistik med kunskap om svensk jämställdhetspolitik och strategin jämställdhetsintegrering. Utbildningens syfte är att ge alla deltagare samma kunskaper om jämställdhet som ämnesområde och är ett bra sätt att börja arbeta med frågan. Innan du börjar utbildningen, berätta för gruppen om innehållet i utbildningen, var tydlig med syftet. Varför gör vi detta? Varför är just dessa personer här? Du som utbildningsledare kan gärna avsätta lite extra tid för att titta på statistiken som kommer längre fram i utbildningen, så att du säkert har förståelse för vad diagrammen säger. Presentationsrunda Be deltagarna att presentera sig, vad de jobbar med eller vilken funktion de har, samt vilka förväntningar de har på utbildningen. Be dem också gärna svara på frågan varför just de deltar. Här finns en möjlighet att vädra förväntningar och motstånd. Eventuella frågor som dyker upp behöver inte besvaras på en gång, de kan sparas till ett senare tillfälle. Ett material från:
Sveriges jämställdhetspolitik Sverige brukar kallas världens mest jämställda land. Det beror främst på att vi i flera mätningar (EIGE/EU, Global Gender Report, FN m.fl.) har minst skillnader mellan kvinnor och män inom områden som arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Men bara för att vi är världens mest jämställda land, det vill säga att gapet mellan kvinnor och män är minst jämfört med andra länder, betyder det inte att vi är ett jämställt land. Det finns fortfarande flera oförklarade och omotiverade skillnader mellan kvinnor och mäns lön, villkor på arbetsmarknaden, tillgång till vård och utbildning med mera. Jämställdhet har varit ett eget politikområde sedan 1972, då under ledning av Olof Palme. Sedan 1994 har svensk jämställdhetspolitik haft ett tydligt (feministiskt) maktperspektiv. Våra nuvarande jämställdhetspolitiska mål antogs av regeringen 2006. Det gick ganska obemärkt förbi eftersom det fanns en enighet över partigränserna. För åren 2013 och 2014 avsätts cirka 239 miljoner kronor per år för särskilda jämställdhetsåtgärder. Mer läsning: ”Delad makt, delat ansvar”, Proposition 1993/94:147, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-199394147-Jamstalldhets_GH03147/ ”Makt att forma samhället och sitt eget liv”, SOU 2005:66, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/47912 Sveriges jämställdhetspolitik på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/sveriges-jamstalldhetspolitik/ Regleringar, uppdrag och instruktioner med koppling till jämställdhet: http://jamstall.nu/varfor/uppdrag-och-instruktioner/ 1972 – eget politikområde 1994 – maktperspektiv 2006 – jämställdhetspolitiska mål
Vad styr arbetet med jämställdhet? FN:s konventioner (CEDAW och deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor) Europakonventionen Diskrimineringslagstiftningen Jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetspolitiken Övriga lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar Vad styr arbetet med jämställdhet? Svensk jämställdhetspolitik är till stor del ett resultat av att vi har undertecknat FN:s kvinnokonvention, CEDAW (Committee on the Elimination of Discrimination against Women), som handlar om att eliminera diskriminering mot kvinnor. CEDAW kom till därför att kvinnor var osynliggjorda när man talade om mänskliga rättigheter generellt, då det till största del handlat om mäns mänskliga rättigheter, som till exempel skydd mot tortyr i krigssituationer. Ett stort antal av FN:s medlemsländer har undertecknat konventionen, men Kvinnokonventionen är den av FN:s kärnkonventioner som flest länder har reserverat sig mot. Reservationerna gäller främst artikel 16, som handlar om avskaffandet av diskriminering inom äktenskapet och i familjelivet. Cirka 60 länder har reserverat sig mot hela eller delar av innehållet på områden som reproduktiv hälsa, rätten att bestämma över sin kropp, barnafödande, preventivmedel och sexualitet. USA är en av de få länder som inte ratificerat, dvs. slutgiltigt fastställt, konventionen. FN:s deklaration om avskaffandet av allt våld mot kvinnor (1993) är en deklaration som omfattar såväl fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld liksom både våld i samhället och i hemmet. Den definition som det internationella samfundet enats om i deklarationen är den kanske mest accepterade idag. Deklarationen anger tre kategorier av våld mot kvinnor; det som begås av staten (t.ex. sådant våld som begås mot kvinnor i förvar och som ett led i krigföring), våld som begås i samhället (d.v.s. allt från våldtäkt och människohandel till ofredande på arbetsplatsen) och våld inom familjen och i hemmet (vilket inkluderar incest och selektiva aborter). Som medlem i EU har Sverige även undertecknat den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, kallad Europakonventionen. Europakonventionen antogs redan 1950 och bygger på innehållet i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling 1948. Sveriges nuvarande diskrimineringslagstiftning trädde i kraft i januari 2009, samtidigt bildades Diskrimineringsombudsmannen som är en hopslagning av de fyra tidigare ombudsmännen mot diskriminering. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Mer läsning: CEDAW, http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/karnkonventionerna/konventionen-om-avskaffande-av-all-slags-diskriminering-av-kvinnor-cedaw/ Deklarationen från 1993 om avskaffande av allt våld mot kvinnor (engelsk version), http://www.unhchr.ch/huridocda/huridoca.nsf/(Symbol)/A.RES.48.104.En?Opendocument Diskrimineringslagen och diskrimineringsombudsmannen, www.do.se Europakonventionen, http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/europaradet/europakonventionen-och-europadomstolen De mänskliga rättigheternas historia, http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/historia Aktörer som arbetar med jämställdhet, http://jamstall.nu/lankar/
Det handlar om kön, om kvinnor och män Jämställdhet Ska vi bara prata om män och kvinnor? Alla andra då?! Alltid kön, men inte bara kön… Det handlar om kön, om kvinnor och män Jämställdhetspolitiken skall syfta till att förändra de strukturella och ojämlika maktförhållandena mellan kvinnor och män som innebär att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp i samhället. (Prop. 2005/06:155) Jämställdhet Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhetsarbetet kan ha olika fokus. Det kan handla om att kvantitativt uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män, eller om att vidta åtgärder för att förändra maktförhållanden mellan könen. Jämlikhet är ett bredare begrepp som innefattar flera diskrimineringsgrunder som ålder, etnicitet, sexuell läggning men även klass som inte är en diskrimineringsgrund. Ska vi bara prata om män och kvinnor? Alla andra då?! Det är en vanlig kommentar när man arbetar med jämställdhetsfrågor. Som Sverige ser ut i dag har alla ett juridiskt kön, oavsett till exempel ålder, etnicitet, funktionalitet eller sexualitet. ”Alla andra” är också kvinnor och män. Men olika maktfaktorer samverkar, därför kan man tänka: alltid kön, men inte bara kön. Det kallas intersektionalitet och mer om det kommer på nästa bild. Varför jämställdhet? Jämställdhet är en rättvisefråga och en fråga om demokrati. Befolkningen består av ungefär hälften kvinnor och hälften män, därför ska också resurser, makt och inflytande delas lika mellan könen. Så ser det inte ut i dag. Jämställdhet är samhällsekonomiskt nödvändigt. Vi måste tillvarata hela befolkningens resurser, kompetenser och kunskaper. Dessutom kostar ojämställdhet mycket för samhället, som mäns våld mot kvinnor, ohälsa, utbrändhet etcetera. Förutom att tillvarata resurser och kunskap handlar det också om att ge fullvärdigt stöd och service till kvinnor och män, på lika villkor. Jämställdhet kan leda till större motivation hos personalen, ett positivt arbetsklimat och bättre hälsa. Det finns även ett kundperspektiv – med jämställdhetsarbete kan man nå nya kundgrupper, uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och dessutom ge bättre service, som inte bygger på stereotypa uppfattningar om vem kunden eller brukaren är och vad den behöver. Alla har ett juridiskt kön…
Intersektionalitet Intersektionalitet När vi talar om jämställdhet är det viktigt att ha i åtanke att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig. Alla män, och alla kvinnor, har till exempel inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i ett jämställdhetsarbete centralt att se att olika maktordningar kan samspela. Faktorer som kön spelar stor roll när det gäller levnadsvillkoren för äldre, barn, utrikes födda, personer med funktionsnedsättningar etcetera. Det är till exempel stor skillnad på vilken position en högutbildad svenskfödd kvinna har i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning. Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör därför vara alltid kön, men inte bara kön. Hur olika maktordningar samspelar synliggörs med hjälp av ett så kallat intersektionellt perspektiv. Tillämpningen av en intersektionell analys förutsätter inte att samtliga diskrimineringsgrunder används, man kan istället välja de kategorier som är relevanta för den aktuella analysen. Intersektionalitet handlar inte om att ”addera” olika diskrimineringsgrunder. Ordet intersektionalitet kommer från engelskan intersection (vägkorsning) och bilden ovan illustrerar hur olika diskrimineringsgrunder snarare interagerar och samverkar än läggs på varandra. Mer läsning: Eriksson-Zetterquist, Ulla (2007) Organisering och intersektionalitet Om intersektionalitet på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/intersektionalitet/
Ett normkritiskt perspektiv Sätter fokus på makt Ifrågasätter normer Förändrar uppfattningar om vad som är normalt = önskvärt ”Vi”, ”de normala” bestämmer om ”de avvikande” ska tolereras eller ej Normkritik Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär att få syn på, och ifrågasätta, våra uppfattningar om vad som är normalt och därmed vad vi tycker är önskvärt. Vad som framställs som normalt ger den som uppfattas som normal utvidgade handlingsutrymmen och möjligheter. Det normala eller ”vi” skapas genom att det sätts i kontrast till något annat, ”det avvikande” eller ”dom andra”, där de som tillhör normen kan tycka till om, värdera, benämna och avgöra i vilken utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej. Den som följer normen har makt och utrymme att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den. Det gäller såväl på person- som organisations- och samhällsnivå. När vi ser vem som har makt att förändra, kan ansvaret för förändringsarbete läggas på rätt ställe i organisationen. Genom att strukturer förändras, i stället för att individer anpassas, finns förutsättning för hållbar och långsiktig systemförändring. I ett normkritiskt arbete flyttas fokus från ”dom Andra” eller normbrytare, till att i stället granska normer och makt. Ett exempel på de skilda utgångspunkterna skulle kunna vara två helt olika ansatser vid genomförandet av en mångfaldssatsning. Utan ett normkritiskt perspektiv skulle satsningen kunna gå ut på att diskutera hur en på en arbetsplats ska bemöta muslimer och ”deras särskilda kultur”. Med ett normkritiskt perspektiv granskas istället hela arbetsplatsens normer och makt, genom att en ställer sig frågor om exempelvis vilken mat som serveras på personalfesten eller vilka möjligheter det finns att begära ledighet på högtider som inte är rödmarkerade i den ”svenska” almanackan. Detta blir en förskjutning från ”dom” och ”deras” till att generellt granska normer på en arbetsplats och hur dessa påverkar framtida och nuvarande arbetstagare (exemplet är hämtat från Tema Likabehandlings rapport Konstruktiv normkritik.) Mer läsning: ”Konstruktiv normkritik”, Tema Likabehandling (2013), http://www.temalikabehandling.se/wp-content/uploads/2013/02/Rapport-Konstruktiv-normkritik_slutlig_tillganlig_pdf.pdf Om normkritik på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/normkritik/ Foto: Johnér, Regeringens hemsida
Personalperspektiv vs. verksamhetsperspektiv Det jämställdhetsarbete som flest känner till handlar om jämställdhetsplaner och lönekartläggningar. Det beror på tidigare jämställdhetslagen och nuvarande diskriminerinslagens krav på arbetsgivare. I dag ska arbetsgivare göra en lönekartläggning och analys vart tredje år. Dessutom ska arbetsgivare med 25 eller fler anställda upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön. Jämställdhetsarbete med fokus på personalpolitik handlar om hur vi har det på arbetsplatsen, om rekrytering av personal, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Exempel på jämställdhetsarbete med personalperspektiv: lönekartläggningar med ett könsperspektiv, rekryteringsplan för att åtgärda en sned könsfördelning eller medarbetarundersökningar för att upptäcka diskriminering och ohälsa utifrån ett könsperspektiv. Jämställdhetsarbete med fokus på verksamheten kallas jämställdhetsintegrering. Där är medborgaren/brukaren/kunden i fokus och det handlar om att organisationens verksamhet ska utformas så att den tillgodoser båda kvinnor och män, pojkar och flickors behov. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män. Jämställdhetsintegrering motverkar att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet, jämställdhetsarbetet blir istället en del i det ordinarie arbetet. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Exempel på jämställdhetsarbete med verksamhetsperspektiv: mäta hur verksamhetens resurser i form av tid och pengar fördelas mellan kvinnor och män, undersöka hur kvinnor och män som är användare och/eller kunder upplever verksamheten eller tillgodose att ingen diskrimineras i verksamheten. Mer läsning: Diskrimineringsombudsmannens sidor om lönekartläggning, http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Arbetslivet/Loner/ Om jämställdhetsintegrering på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/jamstalldhetsintegrering/ Bild: SKL Hållbar jämställdhet
Genus Kön är socialt och kulturellt konstruerat Föreställningar, idéer och handlingar som formar det vi uppfattar som ”kvinnligt” och ”manligt” Föränderligt genom tid och rum, något vi (åter)skapar och omförhandlar Genus Genus är ett nyckelbegrepp för att förstå hur ojämställdhet och jämställdhet uppstår. Med begreppet genus avses inte det biologiska könet, utan de sociala och kulturella aspekterna av kön. Det vill säga föreställningar, idéer och handlingar om kön som inte nödvändigtvis har någon koppling till ens biologiska förutsättningar som kvinna eller man. Hur genus görs är ofta osynligt tills någon bryter mot vad vi förväntar oss. T.ex. genom att en kille bär kjol eller sminkar sig, en tjej drar snuskiga skämt, en man är föräldraledig längre än sin kvinnliga partner eller när en kvinna arbetar på en byggarbetsplats. Vad som uppfattas som ”kvinnligt” respektive ”manligt” är inte definitivt utan föränderligt och något som vi ständigt skapar och omförhandlar. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt olika föreställningar om vad vi tycker är ”manligt” och ”kvinnligt” betonas. Termen genus är ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster. Genus är ett kunskapsområde som finns som utbildningsämne på universitetet och forskningsinriktning inom en rad olika discipliner. Mer läsning: ”Om genus”, Connell, Raewyn (2009)
I synonymordboken Manlig: karlaktig, maskulin Maskulin: kraftfull, viril Faderlig: – Kvinnlig: moderlig, mjuk, feminin Feminin: effeminerad, förkvinnligad Moderlig: kvinnlig, feminin, mjuk Genus i språket Exempel på hur kön konstrueras kan vi även se i språket. Dessa synonymer är hämtade från ordbehandlingsprogrammet Word. Att vara kvinna och kvinnlig är detsamma som att vara mor och moderlig. Oavsett barn eller inte. Däremot finns det ingen koppling till faderskapet gällande ordet manlig. Föräldraskapet kan inte frånkopplas kvinnligheten och att vara kvinna, så som det kan från att vara manlig och man. Mer läsning: ”Genusperspektiv på språk”, Högskoleverket (2003), http://www.genus.se/digitalAssets/1279/1279788_sprak.pdf
Genussystemet Över- och underordning (norm) Varje samhälle skapar och upprätthåller ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner Isärhållande Genussystemet Begreppen genus och genussystem lanserades i Sverige av Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Genussystemet bygger på två principer; könens isärhållande och manlig överordning. Kvinnor och män hålls isär, beskrivs som motsatser, och där det ena (manliga) är mer värt än det andra. Dessa två principer skapar och upprätthåller ojämställdheten. Uppdelningen mellan könen på arbetsmarknaden är ett exempel på hur genussystemet tar sig uttryck. På arbetsmarknaden kan vi se att kvinnor och män befinner sig i olika sektorer och branscher, kvinnor inom vård och omsorg och män inom teknikområdet (könens i särhållande), samt att fler män än kvinnor har chefspositioner och tjänar mer än kvinnor (manlig överordning). Den manliga överordningen och hierarkin yttrar sig i att det män gör betraktas som mer värdefullt än det kvinnor gör. Därtill tjänar män mer, har mer makt än kvinnor och betraktas som norm, medan kvinnor ses som undantag och som det avvikande. Yrken som tidigare varit mansdominerade har tappat i status och löneutveckling när de blivit mer jämnt könsfördelade eller kvinnodominerade. Exempel på sådana yrken är lärare och läkare. Dessa könsmönster skapas och upprätthålls både på det personliga planet och på det strukturella planet, av såväl kvinnor som män. Jämställdhetsarbetet syftar till att bryta denna ordning och det är först då som vi uppnått ett jämställt samhälle. Diskutera: Finns det några områden där kvinnor är norm? Vilka fler exempel kan vi se på genussystemet? Mer läsning: ”Maktutredningen - Demokrati och makt i Sverige, SOU 1990:4 ”Genus – om det stabilas föränderliga former, Hirdman, Yvonne (2007) Om genussystemet på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/genussystem/
Genusglasögon Könsneutral Könsblind Könsmedveten Fundera på: Har vi könsneutrala, könsblinda eller könsmedvetna verksamhetsmål, rapporter, statistik etc.? Hur kan vi beköna vårt arbete? Vad vinner vi på det? Foto: COLOURBOX Genusglasögon Att se jämställdhetsaspekten och ha kunskap om hur kön spelar roll brukar kallas att få på sig ett par genusglasögon. Många tabeller, diagram, rapporter och liknande beskriver befolkningsgrupper könsblint. Till exempel framställs grupper som barn, ungdomar, äldre, pensionärer, funktionsnedsatta, inrikes födda och utrikes födda ofta som könslösa. När dessa tabeller, diagram och rapporter i stället får ett könsperspektiv visar de ofta på stora skillnader mellan pojkar och flickor, kvinnor och män. En förutsättning för att arbeta med jämställdhet är att ha kunskap om gruppen kvinnor och gruppen män inom ett visst område. När vi vet var skillnaderna finns kan vi börja arbeta för att uppnå jämställdhet inom området. Att vara könsneutral innebär att kön inte ska spela någon roll. Dock betyder det ofta könsblindhet, det vill säga att ingen hänsyn har tagits till att det finns skillnader i förutsättningar för gruppen kvinnor och gruppen män. Motsatsen till att vara könsblind kallas att beköna. Det innebär att kategorin kön finns med i statistik, uppföljning, utvärdering och så vidare. På så sätt synliggörs kön och eventuella skillnader mellan gruppen kvinnor och män. Genusglasögonen är ofta svåra att få av sig när de väl sitter på. Diskutera: Har vi könsneutrala, könsblinda eller könsmedvetna verksamhetsmål, rapporter, statistik etc.? Hur kan vi beköna vårt arbete? Vad vinner vi på det? Mer läsning: Olika verktyg för att kartlägga och analysera: http://jamstall.nu/hur/kartlagg-och-analysera/
Sveriges jämställdhetspolitiska mål Övergripande mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Sveriges jämställdhetspolitiska mål Utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155) beslutade riksdagen 2006 om det nya övergripande jämställdhetspolitiska målet och dess delmål. Det övergripande målet – kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv – ersatte det tidigare: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Även om de i mångt och mycket betyder samma sak så sattes maktbegreppet i centrum med den nya formuleringen. Det tidigare jämställdhetspolitiska målet (och dess delmål) hade legat fast sedan 1994. Bakom propositionen finns en över 700 sidor lång utredning som ligger till grund för hur jämställdhetspolitiken ser ut i dag. Forskarrapporterna är bra och nyttig läsning för den som vill lära sig mer om vårt ojämställda samhälle. Mer läsning: ”Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål”, SOU 2005:66, http://www.regeringen.se/sb/d/5073/a/47912 Forskarraporter till den jämställdhetspolitiska utredningen, http://www.regeringen.se/sb/d/5070/a/47913 Om jämställdhetspolitiken och de jämställdhetspolitiska målen på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/sveriges-jamstalldhetspolitik/
Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål ett: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet Politik Företag Medier Trossamfund Kultur Folkbildning En jämn fördelning av makt och inflytande Det första delmålet tar sikte på både formella politiska rättigheter och den fördelning av makt som ligger utanför det som vanligen räknas till det demokratiska styrelseskicket, t.ex. den makt som representeras av företag, medier och trossamfund. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar, att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom t.ex. massmedia, kulturen och folkbildningen, men också i hög grad inom utbildningen. Mer läsning: Om jämställdhetspolitiska målen på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/jamstalldhetspolitiska-mal/
Riksdagens sammansättning 1921-2010, könsfördelning Riksdagen Diagrammet visar könsfördelningen i Sveriges riksdag från 1922 fram till 2010. I dag har vi en könsfördelning på 45 procent kvinnor och 55 procent män. Vi har näst högst andel kvinnor i riksdagen i världen. Högst andel har Rwanda med 56,3 procent kvinnor. Efter Sverige kommer Sydafrika med 44,5 procent och Kuba med 43,2 procent. Andelen kvinnor i alla världens parlament är 20 procent. I nio länder fanns det inga kvinnor alls 2010/2011. Mer läsning: ”Genusperspektiv på statsvetenskap”, Högskoleverket (2008), http://www.genus.se/digitalAssets/1279/1279808_statsvetenskap.pdf Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Styrelse och ledning i börsföretag 2012 Börsbolag Diagrammet visar andelen kvinnor och män i ledningarna på svenska börsföretag. Män i stor majoritet som styrelseordföranden, verkställande direktörer och styrelseledamöter. Av alla styrelseordföranden i våra börsbolag är 10 kvinnor (4,3 procent) och 220 män (95,7 procent). Av vd:ar är 11 kvinnor (4,8 procent) och 219 män (95,2 procent). Av alla ledamöter är 23,5 procent kvinnor. Valberedningarna har lyfts fram som en viktigt maktfaktor i sammansättningen av styrelser, eftersom det är där förslag till olika poster ofta bereds. Könsfördelningen i valberedningarna till börsbolagsstyrelser är ungefär 13 procent kvinnor och 87 procent män. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
i statligt hel- och delägda företag 2012 Styrelse och ledning i statligt hel- och delägda företag 2012 Procent Statligt hel- och delägda bolag Diagrammet visar andelen kvinnor och män i ledningen på statligt hel- och delägda företag. Män är i majoritet på alla poster men i de statligt hel- och delägda bolagen kan vi se en mer jämn könsfördelning än i börsföretag. Vad beror skillnaden i könsfördelningen mellan börsföretag och statligt ägda företag på? Tydligare styrning och insyn i processen? Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Verkställande direktörer, verkschefer, inom offentlig sektor, könsfördelning, 2011 Chefer i offentlig sektor Diagrammet visar könsfördelningen bland de högsta cheferna inom offentlig sektor, förutom statlig sektor är den i stort sett nästan jämn. Inom den statliga sektorn har det blivit allt bättre de senaste tio åren, då bara två av tio chefer var kvinnor. Landsting och kommun är väldigt kvinnodominerade arbetsplatser (de anställda består till 80 procent av kvinnor), men ändå är det jämnt på chefspositionerna. Råder liknande förhållande på en mansdominerad arbetsplats? Detta kan vi koppla till genussystemet och de två principerna om i särhållande och manlig överordning, även när kvinnor dominerar arbetsplatsen innehar män ändå en hög andel av chefspositionerna. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål två: Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Grundskola Gymnasium Universitet och högskola Anställd Arbetslöshet Sjukskriven Pension Ekonomisk jämställdhet Delmålet inbegriper samma möjligheter och förutsättningar för kvinnor och män i fråga om tillgång på arbete och samma möjligheter och villkor i fråga om såväl anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det avlönade arbetet ska också innebära ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren. Delmålet omfattar också utbildningen, där bl.a. de könsbundna studievalen ger effekt för högskoleutbildning och yrkesval. Delmålet tar sikte på ekonomi ur ett livscykelperspektiv. Från det att flickor och pojkar börjar förskolan, går gymnasiet, börjar på sitt första jobb eller på universitets- och högskoleutbildning, blir arbetslös eller sjukskriven, fram till dess att de blir pensionärer, är delmålet relevant. Mer läsning: Om jämställdhetspolitiska målen på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/jamstalldhetspolitiska-mal/
Andel kvinnor och män i arbetskraften efter ålder, 1970-2010 Diagrammet visar andelen män och kvinnor i arbetskraften, inom olika ålderskategorier, från 1970 till 2010. Sverige har en hög andel kvinnor i arbetskraften jämfört med andra länder, även när kvinnor får och har små barn. Kvinnorättsrörelsen står bakom de förändringar som syns under 70-talet, ”ropen skalla – dagis åt alla”. Kurvan kan jämföras med kurvan för inskrivna barn i barnomsorg. Tillgång till förskola har möjliggjort för många kvinnor att förvärvsarbeta. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån År
Sysselsatta män och kvinnor 20-64 år, andel heltid/deltid, 2011 Hel- och deltidsarbete Diagrammet visar andelen sysselsatta kvinnor och män som arbetar hel- och deltid. Män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor och kvinnor jobbar deltid i större utsträckning än män. Heltid och deltid är en stor jämställdhetsfråga. Nästan 90 procent av männen arbetar heltid men bara strax över 60 procent av kvinnorna. 10 procent av männen arbetar deltid och 37 procent av kvinnorna. Fler och fler kvinnor arbetar heltid, och deltidarna är av olika skäl samt i olika utsträckning (se följande bilder). Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Orsak till deltidsarbete, andel kvinnor och män 20-64 år, 2011 Diagrammet visar orsaker till deltidsarbete. Den största orsaken till deltid är att heltid saknas, alltså inte något som är valt utan ofrivillig deltid. Många kvinnodominerade yrken och arbetsplatser har endast eller mest deltid. Vård av barn – rätten att gå ner i arbetstid under småbarnsåren är en rätt som i stor majoritet utnyttjas av mödrar, ej av fäder. Det får konsekvenser. Män arbetar som mest deltid i unga år (i kombination med studier) och minst under småbarnsår. Småbarnspappor jobbar mer än andra män. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Sysselsatta kvinnor och män, arbetar vanligen… (2011) Arbetstid Diagrammet visar att de vanligaste formerna av deltid är från 75 procent och uppåt. Män jobbar i större utsträckning heltid än kvinnor. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Antal och könsfördelning (%) De 30 största yrkena 2011 Antal och könsfördelning (%) Den könssegregerade arbetsmarknaden Diagrammet visar könsfördelningen för de 30 största yrkesgrupperna i Sverige. Väldigt få yrken har jämn könsfördelning. Av de trettio största är det kock/kokerska, universitets- och högskolelärare samt läkare som anses ha en jämn könsfördelning. Men det är missvisande eftersom kvinnor och män jobbar med olika saker, trots att det är inom samma yrkesgrupp. Det är skillnad på vem som är kock eller kokerska och läraryrket är dessutom uppdelat på nivåer och ämnen. Om vi tittar på läkaryrket kan vi se en uppdelning mellan olika specialistinriktningar. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån Bild: Yrkesregistret, SCB
Antal företagare, 20 år eller äldre, 2010 Företagande Diagrammet visar antalet kvinnor och män som är företagare 2010, antalet kvinnor är strax över 122 000 och antalet män strax under 294 000. Det har gjorts en hel del satsningar på att öka kvinnors företagande under de senaste årtiondena. Ändå är mer än dubbelt så många män än kvinnor företagare. Orsakerna till detta kan diskuteras. Handlar det om bilden av ”företagaren”? Företagarnas villkor vad gäller till exempel ekonomiska risktagande? Möjligheter att starta företag? Mer läsning: Tillväxtverket om jämställd regional tillväxt: http://tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/regionalutveckling/jamstalldregionaltillvaxt.4.3c075973137a2e9d3a82ee.html Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Andel kvinnor och män (utifrån respektive kön) som företagare efter näringsgren, 2010 Företagande Diagrammet visar inom vilka näringsgrenar som kvinnor och män driver företag. Män driver oftast företag inom jordbruk, byggindustri och företagstjänster och kvinnor inom handel, företagstjänster och personliga tjänster. Den könssegregerade arbetsmarknaden gör sig synlig även inom företagarvärlden. Även om handel och företagstjänster ser jämna ut i statistiken så döljer sig en uppdelning där bakom. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Genomsnittlig månadslön, män och kvinnor, efter sektor, 2011 Diagrammet visar genomsnittlig månadslön för män och kvinnor inom olika sektorer. Det är inom vården i landstingen som vi finner mycket deltidsarbete bland kvinnor, vilket kan förklara den löneskillnad som finns där. Skillnaden mellan kvinnor och män i kategorin privata tjänstemän är svårare att förklara. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Kvinnors disponibla inkomst, andel av mäns disponibla inkomst, 2010 Disponibel inkomst Diagrammet visar hur stor andel kvinnors disponibla inkomst är av mäns disponibla inkomst, den inkomst vi faktiskt har att röra oss med, efter skatt och bidrag etc. Kvinnors disponibla inkomst uppgår till 78 procent av mäns. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Individuell disponibel inkomst, medianinkomst i 1000-tal, 2010 Disponibel inkomst Diagrammet visar hur mycket disponibel inkomst ensamstående och sammanboende kvinnor och män, med eller utan barn, har. Mest disponibel inkomst har en sammanboende man med barn (272 000 kronor) – det är en vinstlott. Minst har en ensamstående kvinna (143 000 kronor). Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Flickor och pojkar behöriga till gymnasieprogram (2011) Behörighet till gymnasiet Diagrammet visar andelen flickor och pojkar som är behöriga till olika gymnasieprogram. Det talas mycket om pojkars sämre skolresultat och att detta är något oroväckande. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är dock inte så stora om vi ser till diagrammet ovan. Däremot finns det andra faktorer och aspekter som gör skillnad mellan unga flickor och pojkars skolresultat, som socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsnivå etcetera. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Avgångna män och kvinnor från gymnasieprogram, könsfördelning (2010/11) Diagrammet visar avgångna män och kvinnor från olika gymnasieprogram. Av våra gymnasieprogram är det endast naturvetenskapliga programmet som har en jämn könsfördelning. Men det skiljer sig åt vad kvinnor och män gör efter gymnasiet. Hur kan det här påverkas? Många insatser har handlat om att ”pusha” tjejer in i mansdominerade områden, men det är få som ”lockar” killar in i kvinnodominerade. Språkbruket för den här typen av insatser är ofta intressant att titta närmre på. Hur uppmuntrar vi någon att välja kvinnodominerade yrken, vilka argument används? Höjer det statusen? Påverkar det lönerna? Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning, könsfördelning (2011) Högskolestudier Diagrammet visar andelen kvinnor och män som tagit examina inom olika inriktningar på högskolan. Fler kvinnor än män läser på högre nivå efter gymnasiet, det är särskilt fler kvinnor som avslutar studierna. Detta beror också mycket på att vissa yrken numera kräver högskoleutbildning som tidigare inte gjorde det (inom hälso- sjukvård, förskola, etcetera). Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Antal män och kvinnor med sjuk- och aktivitetsersättning, efter ålder i december (2011) Diagrammet visar antal kvinnor och män med sjuk- och aktivitetsersättning. Den allra största gruppen är kvinnor i åldern 55-64 år. Det har varit mycket fokus på ohälsa senare år. För några år sedan undersöktes hur det fungerar med rehabilitering och vad som satsas på kvinnor respektive män, det visade på en skev fördelning, där män fick mycket mer resurser snabbare för att kunna återgå i arbete. Män rehabiliterades utifrån att fungera fysiskt medan kvinnor rehabiliterades utifrån att fungera psykiskt, vilket inneburit att man missat mäns psykiska ohälsa och kvinnors fysiska. Mer läsning: Genusperspektiv på medicin, Högskoleverket (2005), http://www.genus.se/digitalAssets/1279/1279746_medicinen.pdf Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Pågående sjukpenningfall 180 dagar eller mer, 1975-2011 Sjukpenningfall Diagrammet visar pågående sjukpenningfall under perioden 1975 till 2011. Den psykiska ohälsan har ökat, särskilt hos flickor och kvinnor. Särskilt drabbade är anställda inom landsting (vårdyrken). Nya regler gällande långtidssjukskrivning 2008 är förklaringen till minskningen av ärenden under den tidsperioden. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Medellivslängd 83 år 79 år Medellivslängd Skillnaden mellan män och kvinnors levnadslängd minskar. Yngre män (upp till 40 år) dör i mycket större utsträckning av skador, olyckor, självmord och alkohol än kvinnor. Hur mycket påverkar normer för manlighet och maskulinitet mäns kortare livslängd? Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Andel kvinnor och män + 65 år med garantipension En person som inte har tjänat in någon inkomstgrundad pension, eller som har låg sådan pension, och har fyllt 65 år kan ha rätt till garantipension. Garantipensionen är ett grundskydd för dem som har haft låg taxerad inkomst och uppgår till 7 526 kronor i månaden. Det är framför allt kvinnor som får garantipension, eftersom de i lägre grad har förvärvsarbetat. Drygt 60 procent av både utrikes och inrikes födda kvinnor får en del av sin pension i form av garantipension. Andelen är 30 procent bland utrikes födda män och 13 procent bland inrikes födda män. Sett till medelbeloppet (ålderspension år 2012) så har kvinnor drygt 74 procent av mäns inkomst. De flesta utgår ifrån att det per automatik kommer att bli mycket jämnare med nästa generations pensionärer, men så länge kvinnors löner är lägre än mäns kommer så inte bli fallet. Mer läsning: ”Låga pensioner risk för utrikesfödda”, SCB, http://www.scb.se/Pages/Article____351626.aspx Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål tre: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor Föräldraskap Föräldraledighet Omsorg om flickor och pojkar Omsorg om äldre kvinnor och män Obetalt hemarbete Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Möjligheten att förena avlönat arbete med att ha en familj och att vårda relationer med närstående ska vara central i jämställdhetspolitiken. I propositionen som ligger till grund för jämställdhetspolitiken underströk regeringen dels att omsorgen om de äldre är ett område som behöver en allt större uppmärksamhet i takt med att antalet äldre kvinnor och män i samhället ökar, dels att denna grupp blir allt äldre. Om dagens omsorgsmönster består, där den offentliga omsorgen främst riktas till de allra äldsta och mest omsorgsberoende, kommer denna utveckling sannolikt innebära behov av ökade insatser från anhöriga. Detta delmål är det som vanligtvis skapar mest diskussioner. Ska verkligen regeringen bestämma vad vi gör hemma? Men frågorna har stor betydelse för helheten, till exempel möjligheten för kvinnor att vara på arbetsmarknaden. Det går inte att frikoppla från hem- och hushållsarbetet. Och det är viktigt för mer än jämställdheten – även för hälsan och relationerna. Ett aktivt delat föräldraskap kan förmodas gynna relationen förälder-barn, särskilt efter en separation. Mer läsning: Om jämställdhetspolitiska målen på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/jamstalldhetspolitiska-mal/
Tidsanvändning per vecka, kvinnor och män 20-64 år, efter aktivitet (timmar och minuter) 2010/11 Tidsanvändning Diagrammet visar hur många timmar kvinnor och män lägger på det obetalda hem- och hushållsarbetet varje vecka. Kvinnor lägger ner mer tid på matlagning, disk, städning, tvätt, barn och att handla, män ägnar mer tid åt underhållsarbete (exempelvis klippa gräsmatta, byta däck). Tidsanvändning för barn mellan 10-18 år visar att pojkar och flickor lägger ned ungefär lika mycket tid i veckan på hushållsarbete, men att det är skillnad på vad de gör. Flickor ägnar mer tid åt sysslor som matlagning och tvätt medan pojkar gör utomhussysslor i högre utsträckning. Däremot är det jämnt fördelat gällande att ta hand om småsyskon. Mer läsning: ”Nu för tiden. En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11”, SCB, http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=18561 Statistikkälla: Statistiska centralbyrån
Tid för obetalt arbete, småbarnsföräldrar (timmar och minuter i veckan) 2010/11 Diagrammet visar hur mycket tid småbarnsföräldrar lägger på obetalt arbete varje vecka. Mest tid åt obetalt arbete ägnar ensamstående kvinnor med små barn. För bara några år sedan gjorde sammanboende kvinnor med barn mer än ensamstående kvinnor med barn. Det är fortfarande liten skillnad mellan grupperna. Vad beror det på? Anledningen till att ensamstående män med barn inte finns med i diagrammet är att gruppen är för liten att redovisa. Statistikkälla: Statistiska centralbyrån Sammanboende kvinnor med små barn Ensamstående kvinnor med små barn Sammanboende män med små barn
Ersatta dagar föräldraledighet, könsfördelning Föräldraledighet Sverige har haft en föräldraförsäkring sedan 1974. Diagrammet visar utvecklingen från 1974 fram till 2011. 2011 stod männen för 24 procent av uttaget. De stora förändringarna har skett efter införandet av det som slarvigt kallas ”pappamånader” (nu två). Men det handlar inte om pappamånader, det är två månader knutna till var och en. Hälften av föräldraledigheten är var och ens. Vi kan välja att skriva över vår föräldraledighet till den andra föräldern, förutom just två månader. Argumentet att det är ekonomin som styr dyker ofta upp. Även i familjer där kvinnan tjänar mest är det hon som tar ut mest. Högutbildade föräldrapar tar ut mest jämnt. I den här takten tar det 40 år tills det blir jämställt. Är det ok? Det finns en grupp föräldrar som inte använder föräldraförsäkringen, bland barn som fyllt fyra år är det över 18 procent av fäderna och 1,6 procent av mödrarna som inte tagit ut någon föräldraledighet alls. Statistikkälla: Försäkringskassan
Ersatta dagar tillfällig föräldrapenning (vård av sjuka barn), könsfördelning Tillfällig föräldrapenning får föräldrar för vård av barn. Det här diagrammet visar utvecklingen från 1974 fram till 2011 och ger en bild av att det är en hyfsat jämn fördelning av uttaget av tillfällig föräldrapenning, men i den här takten tar det 195 år tills det blir jämställt. Vi kan också se tydliga skillnader på korta och långa perioder för vård av barn. Enstaka dagar har ett mer jämt uttag, medan längre perioder tas ut mer av kvinnor. Statistikkälla: Försäkringskassan
Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål fyra: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Sexualitet Reproduktion Rätt att bestämma över sin egen kropp Otrygghet Hedersrelaterat våld och förtryck Mäns våld mot kvinnor betonas särskilt Mäns våld mot kvinnor ska upphöra I konkret bemärkelse handlar detta delmål om rätten och möjligheten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Regeringen ansåg det viktigt att förtydliga att det bakom det våld som kvinnor utsätts för oftast finns en manlig förövare, varför det tidigare neutrala begreppet ”könsrelaterat våld” ersattes av ”mäns våld mot kvinnor”. FN:s deklaration om avskaffandet av allt våld mot kvinnor är en annan anledning till varför begreppet ersattes. Deklarationen omfattar såväl fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld liksom både våld i samhället och i hemmet. Våldet mot kvinnor är ett stort internationellt problem. Enligt världshälsorganisationen, WHO, är det fler än en kvinna av tre som utsätts för våld i hemmet, ett problem som är utbrett över hela världen. Män står för majoriteten av våldet, de utsätter varandra och även tjejer och kvinnor för våld. Ett aktivt jämställdhetsarbete kan vara förebyggande och leda till minskat våld. Mer läsning: ”Deklarationen från 1993 om avskaffande av allt våld mot kvinnor”, http://www.unhchr.ch/huridocda/huridoca.nsf/(Symbol)/A.RES.48.104.En?Opendocument (engelsk version) Om jämställdhetspolitiska målen på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/jamstalldhetspolitiska-mal/
Andel kvinnor och män som känner oro för att utsättas för överfall eller misshandel efter ålder, 2011 Oro för överfall eller misshandel Diagrammet visar hur många kvinnor och män som svarar att de mycket eller ganska ofta känner oro för att utsättas för överfall eller misshandel. Bland kvinnor i åldersgruppen 16-24 år är det vanligast att känna oro. Män i åldern 65-79 år är den grupp som känner minst oro. Mer läsning: ”Den nationella trygghetsundersökningen”, Brottsförebyggande rådet (2011), http://www.bra.se/bra/brott--statistik/statistik/den-nationella-trygghetsundersokningen.html Statistikkälla: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
Andel kvinnor och män som känner sig otrygga vid utevistelse sen kväll, efter ålder, 2011 Otrygghet vid utevistelse Diagrammet visar kvinnor och män som svarat att de antingen känner sig ganska otrygga eller mycket otrygga när de vistas utomhus en sen kväll. Kvinnor, särskilt yngre och äldre, känner sig mycket mer otrygga än män. Denna otrygghet påverkar deras handlingsmönster när de vistas utomhus en sen kväll, yngre kvinnor kan välja att gå en annan väg medans äldre kvinnor väljer att inte gå ut överhuvudtaget. Detta trots att kvinnor ej är lika utsatta för våld och överfall på allmän plats som män, särskilt unga män. Utifrån hur statistiken för anmälda misshandelsfall ser ut, är det män som borde känna en större oro än vad de uppvisar i den här typen av undersökningar. Det är dock viktigt att komma ihåg att den typ av våld som kvinnor fruktar, ofta sexuellt våld, är av annan typ än det män fruktar. Oron över att bli utsatt för sexuellt våld innebär att kvinnor tidigt lär sig strategier för att hantera det, eftersom ansvaret för att inte utsättas i många fall läggs på kvinnorna själva (t.ex. genom att man diskuterar hur kvinnor klär sig). Statistikkälla: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
Personer 16-79 år utsatta för misshandel, efter plats 2009-2011, andel Diagrammet visar på vilken plats kvinnor och män utsätts för misshandel och av vem. Vanligaste misshandeln sker på allmän plats, där en man är offer och förövare. Den vanligaste misshandeln mot en kvinna är i bostaden och där förövaren är en man. Statistikkälla: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
Personer 16-79 år utsatta för misshandel efter relation till förövaren, 2011 Misshandel och relation till förövaren Diagrammet visar vilken relation personer som blivit utsatta för misshandel har till förövaren. Det är vanligast att en misshandel sker mot en man av en okänd person. Minst vanligt är att en man blir misshandlad av en närstående. Kvinnor blir oftast misshandlad av en person som är bekant för dem. Statistikkälla: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
Anmäld våldtäkt och våldtäktsförsök, könsfördelning offer över 18 år, 2011 Våldtäkt Diagrammet visar könsfördelningen bland offer för våldtäkter och våldtäktsförsök. En överväldigande majoritet av alla våldtäkter och våldtäktsförsök drabbar kvinnor, och en överväldigande majoritet inträffar inomhus. Den här statistiken visar anmälningar, att jämföra med lagförda för sexualbrott 2011 då 100 procent var män. Generellt gällande lagförda så står män för drygt 83 procent av samtliga brott. Statistikkälla: Brottsförebyggande rådet
Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Delmål ett: Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? Påverkar vår verksamhet fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män? Påverkar vår verksamhet förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt och inflytande? Delmål två: Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi? Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för betalt arbete, utbildning och företagande? Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Låt gruppen samtala och diskutera i mindre grupper, på vilket sätt påverkar deras arbete och organisationens verksamhet de jämställdhetspolitiska målen?
Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Delmål tre: Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda hemarbetet? Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda omsorgsarbetet? Delmål fyra: Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor? Påverkar verksamheten kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig integritet? Påverkar verksamheten, eller har den potential att påverka, sexualiseringen av det offentliga rummet i negativ eller positiv riktning? Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Låt gruppen samtala och diskutera i mindre grupper, på vilket sätt påverkar deras arbete och organisationens verksamhet de jämställdhetspolitiska målen?
Vad är jämställdhetsintegrering? Varför jämställdhetsintegrering? En strategi för att uppnå jämställdhet i samhället. Den huvudsakliga politiska strategin sedan 1994. Ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Varför jämställdhetsintegrering? Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas som ojämställdheten skapas och upprätthålls. Därför måste vi ha in jämställdhets-perspektivet i det dagliga arbetet, våra ordinarie lednings- och styrningssystem, från förslag till genomförande och utvärdering. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Mer läsning: Om jämställdhetsintegrering på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/vad/jamstalldhetsintegrering/ Vad vinner vi på det? Kvalitetsutveckling, säkerställer likvärdig service, bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, förebygger diskriminering, och lever upp till krav. Motverkar sidordnat arbete.
Vanliga fallgropar Orealistiska förväntningar på resultat: ”rädda världen på ett år” Ingen uppföljning och/eller styrning Aktiviteter som inte är kopplade till ett mål (varför göra?) och mål som inte är kopplade till aktiviteter (ska hända av sig självt?) Inga resurser och inget ansvar: ”allas ansvar ingens ansvar” Projektmedel för att driva ordinarie verksamhet Förvirring kring vad som är mål, resultat och aktiviteter Vanliga fallgropar Genom åren har det gjorts en hel del jämställdhetsarbete och många har gjort samma misstag. Några av de vanligaste listas ovan. Mer läsning: Om jämställdhet i praktiken på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/hur/jamstalldhet-i-praktiken/
SWOT Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Sådant ni själva kan påverka (genom ex. egna beslut) Exempel: Kunskap, tidigarerfarenheter, könsuppdelad statistik, bra analyser, genomtänkta mål. Exempel: Motstånd, ointresse, okunskap, verksamhetsstruktur, brist på könsuppdelad statistik. Styrkor Svagheter SWOT Exempel: Förändringar efterfrågas, kännedom om målgruppen och dess behov, branschen redo. Exempel: Brist på kunskap/vilja hos samverkansparters, lagstiftning, beslut. Möjligheter Hot SWOT SWOT är ett verktyg som används för att identifiera risker i projekt eller arbete genom att identifiera Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Gör en gemensam SWOT-analys i gruppen. Hur ser era möjligheter ut för att starta ett jämställdhetsarbete? Vilka styrkor och svagheter finns i organisationen? Vilka möjligheter och hot finns det som ni inte kan påverka? Mer läsning: Om SWOT-analys på Jämställ.nu: http://jamstall.nu/hur/swot/ Sådant som ni inte kan påverka själva (beslut fattas av andra som ex. finansiärer eller andra uppdragsgivare).
Styrkor Svagheter Hur går vi vidare? Tips! Besök Jämställ.nu – en nationell resurs för jämställdhet. Här hittar ni allt ni behöver för att komma igång med ert jämställdhetarbete. Bland annat aktuell information om vad som är på gång inom området, forskning, praktiska exempel och verktyg som förenklar och kvalitetssäkrar arbetet med jämställdhet. Lycka till! Hur går vi vidare? Precis som med allt annat utvecklingsarbete räcker det inte med en utbildning, nu är det dags att skrida till handling i jämställdhetsarbetet. Försök få utbildningsdeltagarna att komma på minst fem idéer på saker ni kan gå vidare med, det kan vara att ta fram statistik eller leta upp forskning inom det området ni arbetar med, kartlägga var i verksamheten ni riskerar att reproducera ojämställdhet, se över hur era pengar fördelas mellan kvinnor och män i verksamheten eller gör en SWOT-analys på er verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. På Jämställ.nu hittar ni allt ni behöver för att komma igång. Ni kan till exempel kika på metoderna i verktygslådans olika steg, läsa om praktiska exempel på hur andra verksamheter har arbetat med jämställdhet eller om olika teoretiska begrepp. Innan ni sätter punkt för basutbildningen, låt deltagarna säga ett par ord om hur de tycker att utbildningen var och återkoppla gärna till de förväntningar de hade inledningsvis. Lycka till! Om du vill återkoppla till oss hur utbildningen gick, och om du tycker att det är något som var extra bra eller något som kan vidareutvecklas, skicka gärna ett mail till info@jamstall.nu.