KPE onkologi/sydöstra Agneta Jansson och Curt Peterson

Varför ska vi göra kliniska prövningar? Ger patienterna tillgång till nya läkemedel och vården kunskaper om dessa Kvalitetstänkandet kring kliniska prövningar bra för sjukvården i stort MEN detta sker till priset av ett stort merarbete

Utvecklingen av medicinsk cancerbehandling Kvävesenap under 1940-talet (som biprodukt av forskningen kring stridsgaser) Under lång tid få stora genombrott trots enorma forskningsinsatser inom industri och akademi Utvecklingen inom molekylärbiologin har stor potential för bättre cancerbehandling med targetspecifika medel

Utvecklingen inom onkologin idag har likheter med utvecklingen inom hjärt-kärlområdet för år sedan (då introducerades bra men kostnadsdrivande nya läkemedel, nu billiga generika) Alla stora läkemedelsföretag har ambitiösa utvecklingsprogram inom cancerområdet – goda ekonomiska utsikter, inga generika för biologiska läkemedel

Aktuella tendenser Företagen koncentrerar prövningar av nya produkter till färre länder och större centra ”Personalized medicine” konceptet – medel för specifika patientgrupper t ex Glivec och Herceptin Analyser av tumörmaterial som inklusionskriterium kräver bra samarbete med kirurger och patologer Avancerade röntgentekniker och analysmetoder för behandlingsutvärdering

Varför regional KPE? Större tillgång till patienter (befolkningsunderlag ca 1 miljon), därmed attraktivare samarbetspartner för läkemedelsindustri och akademiska grupperingar, Patienter kan få möjlighet att deltaga oavsett bostadsort Större möjligheter att finansiera (t ex FORSS) och genomföra prövningar som inte är kommersiellt intressanta t ex av kirurgiska tekniker, strålbehandling och omvårdnadsåtgärder

Utvecklingsprocessen för regional KPE I ett första steg har en databas upprättats för alla prövningar som rekryterar patienter Utmaning: Att få informationen känd av behandlande läkare

Vi uppträder gemensamt gentemot sponsorer och arbetar internt enligt nätverksmodell Mycket positiva kontakter med LIF, företagsledningar, LV

Samverkan med NASTRO (Network of Academic Swedish Trials centers in Oncology) Behövs för att kunna genomföra prövningar vid sällsynta diagnoser

Klinisk prövning 1 Prövare/Fossk Sammanfattning 2 Forskningssamordnare Information till berörda läkare 3 Läkare träffar patient 4 Fossk Inklusion/exklusion 5 Läkare remitterar patient till prövare 6 Patient deltar i klinisk prövning

1.Ansvarig prövare/forskningssjuksköterska skriver en kort sammanfattning av ny studie som bla innehåller vad eventuell medverkan innebär för patienten. Sammanfattningen skickas till forskningssamordnaren på RCC så snart en ny studie är öppen för rekrytering. Samma sak gäller då en studie stängs för rekrytering. 2.Forskningssamordnaren har ansvar för att aktuell sammanfattning av regionens rekryterande studier finns tillgänglig på hemsidan samt skickar uppdateringar till processledarna och berörda läkare. 3.När läkaren träffar patienten kan man i ett första skede se om patienten är lämplig att delta i någon studie. Om så är fallet frågar läkaren om tillåtelse (anteckning i journal) för forskningssjuksköterska att läsa journalen om det gäller annat landsting än där prövningen utförs 4.Kontakt sker med forskningssjuksköterskan som kontrollerar om patienten kan delta i studien, jämföra inklusions/exklusionskriterier mot patientens journal 5.Ansvarig läkare remitterar patienten till prövare 6.Patienten deltar i aktuell studie i regionen