Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten

Finansiell stabilitet  Den svenska bankkrisen 1992  Varför är finansiell stabilitet viktig?  Riksbankens roll  Så arbetar vi med finansiell stabilitet  Riksbankens bedömning av dagsläget

Den svenska bankkrisen -bakgrund Reglerad valuta- och kapitalmarknad Uppdämd kreditefterfrågan Avreglering Kreditexpansion Snabb ökning av tillgångspriser Regimskifte Hög inflation till låg inflation Fast växelkurs till rörlig växelkurs Skattereform

Den svenska bankkrisen -förlopp: Kreditförluster i banker , Första Sparbanken, Nordbanken och Gota Bank Fastighetspriserna kraftigt fallande Recession Kraftigt stigande räntor Kronan faller  Systemkris

Förtroendeskapande åtgärder Bankstödsgarantin (riksdagsbeslut dec 92) Öppenhet (att inte dölja problemen) Bankstödsnämnen (ny myndighet) Riksbanken gav likviditetsstöd (akut likviditetsbrist i bankerna) Securum (särskilda avvecklingsbolag) Den svenska bankkrisen -åtgärder:

Redan vid årsboksluten för 1994 visade banksektorn som helhet vinst I stort sett allt utbetalat statligt bankstöd återvanns Gynnsam utveckling i makroekonomin kan förklara den snabba återhämtningen I vissa länder utomlands talar man om en ”svensk modell” för bankkrislösningar Den svenska bankkrisen -återhämtning:

Finansiella sektorns uppgifter Omvandla sparande till finansiering Tillhandahålla effektiva betalningsmöjligheter Hantera risk

Varför är finansiell stabilitet viktigt? Banker är speciella inbyggd instabilitet allvarliga konsekvenser vid konkurs betalningstjänster är en förutsättning för en väl fungerande ekonomi Spridningsrisker Omfattande kostnader vid finansiella kriser

Det svenska betalningssystemet Nordea Svenska Handels- banken SEB Andra banker Swedbank Riksgäldskontoret Lokala sparbanker Sveriges Riksbank CLS BGC OMX VPC RIX

Statens reglering och övervakning av den finansiella sektorn G10 och BIS Normgivande rekommendationer EU Direktiv Riksdag Lagstiftning Riksbanken Övervakning Regering - Finansdepartementet Förordningar Utarbetande av förslag Finansinspektionen Tillsyn Föreskrifter

Riksbankens uppdrag Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

Varför har vi fått denna roll? Central roll i betalningssystemet Tillhandahåller konton & likviditet Övergripande bild av stabiliteten Finansinspektionen - enskilda institut Riksbanken - hela det finansiella systemet

Vad gör vi? Följer utvecklingen i banksektorn, främst de fyra storbankerna Övervakar den finansiella infrastrukturen Arbetar internationellt och nationellt för att påverka regler och riskhantering Kommunikation Rapporten Finansiell Stabilitet Tal Dialog med bankerna Krisberedskap

Analys av finansiell stabilitet Betalningssystemet Bankkoncernerna Bankernas låntagare Makroekonomisk utveckling

Påverkan på bankerna samt deras låntagare Konjunkturbild Finansiella marknader Internationellt Marknader sammankopplade Bankernas verksamhet

Bankernas låntagare Tre intresseområden:  Icke-finansiella företag  Fastighetsförvaltnings- företag  Hushållssektorn  Utvalda mot bakgrund av exponering hos de fyra stora bankkoncernerna

Hushållens skulder och ränteutgifter som andel av disponibel inkomst Procent Källor: SCB och Riksbanken

Småhuspriser och utlåning till hushåll Källor: SCB och Riksbanken

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Tolvmånaders glidande medelvärde Källa: SCB

Förväntade konkurssannolikheter för börs-noterade icke-finansiella företag, branschvis Procent Källa: Moody’s KMV

Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Källor: Newsec AB och Riksbanken

Utvecklingen i bankerna Lönsamhet - affärsrisk Tillgångar – kredit- och marknadsrisk Tillgångskvalitet, kreditförluster Kapitalstyrka – motståndskraft Finansiering – likviditetsrisk Stresstest

Storbankernas resultat Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, 2007 års priser Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Betalningssystemet Analys / övervakning RIX, CLS, VPC, OMX, BGC, SWIFT Söka efter svagheter som kan orsaka störningar eller bidra till spridning av problem Utvärdering av den finansiella infrastrukturen Internationella normer

Krishantering Förberedd organisation Krisövningar Löpande analys Möjlighet att lämna nödkredit Om systemrisk Om solvent låntagare Särskilda villkor Säkerheter

Hur ser stabilitetsläget ut idag? Bedömningen i den senaste rapporten: Den internationella konjunkturen har fortsatt att utvecklas starkt vilket har präglat utvecklingen i Sverige Företagssektorn Hög efterfrågan på krediter. Samtidigt är företagens balansräkningar starka och betalningsförmågan bedöms god Fortsatt få konkurser Hushållssektorn Snabbt ökande skuldsättning och kraftigt stigande priser på bostäder God inkomstutveckling Bankerna har i dagsläget en stark lönsamhet och god motståndskraft mot finansiella störningar  Den finansiella stabiliteten bedöms vara god

Vad har hänt på de finansiella marknaderna? Bostadsmarknaden i USA Allmän osäkerhet och likviditetsbehov FED, ECB likviditetstillförsel BoE, nödkredit bolåneinstitut (Northern Rock) Även Sverige Inga direkta exponeringar Del av den globala finansmarknaden Högre finansieringskostnader