Skottland runt! Whiskyprovning

Skottlands whiskyregioner Speyside Lowlands Highlands Cambeltown Islay Islands

Speyside Har fått sitt namn efter floden Spey Elgin är områdets centralpunkt. Speyside är Skottlands whiskyhjärta med absolut flest whiskytillverkare. Egentligen är Speyside en del av Highlands, De whiskys som produceras är relativt milda, men är mycket smak- och karaktärsrika.

Lowlands Lowlands är som namnet antyder ett platt område utan berg. Det ligger dessutom närmast England. Whiskyn som tillverkas är len, lite spritig och har inte någon speciell sälta, torv eller tung röksmak som många andra whiskysorter har. Lowlandsorterna varierar lite i smak och passar bra före maten.

Highlands Highlands är det till ytan största området i Skottland. Whisky från Highlands har mycket varierande smak vilket till stor del beror på att mikroklimatet varierar mycket inom området. De har mycket varierande tillverkningsmetoderna samt stor variation av råvaror. Whiskyn är som regel kraftig, smakrik och med viss rökighet. Ordet glen, som ingår i namnet hos många Highlands och Speyside betyder dalgång.

Cambletown. Cambletown var en gång i tiden ett blomstrande whiskyområde och staden med samma namn var känd som whiskyns huvudstad. 1886 fanns inte mindre än 21 destillerier i och omkring staden! Numera finns det tre aktiva destillerier kvar, Springbank, Glengyle och Glen Scotia. Att Campbletown fortfarande finns kvar som en egen region beror på dess historia mer än något annat.

Islay En liten ö på Skottlands västra sida mot Atlantkusten. Härifrån kommer flera kända sorter. Islay (uttalas aj-la). En gång i tiden fanns här 23 destillerier nu är det bara sju verksamma kvar (Laphroaig, Caol Ila, Bruichladdich, Ardbeg, Bowmore, Bunnahabhain och Lagavulin). Generellt kan man säga att whisky härifrån smakar rök, torv, tång, tjära och sälta. Variationen är dock stor och mildare varianter finns. Ett nytt helt nybyggt destilleri håller på att starta sin produktion, Kilchoman.

Islands Många blandar ihop denna region med ön Islay, men Islands är en egen region som består av öarna Mull, Orkney, Jura, Arran, Shetlands, och Skye. Whiskyn härifrån kan liknas med en mildare Islay. På den mycket natursköna ön Skye görs en annan eminent whisky, Talisker. Whisky från Islands uppskattas av den som druckit whisky ett tag. På en av Shetlandsöarna håller Blackwood Distillery på att starta.

Lowlands Glenkinchie, destillers edition 1996 Glenkinchie är namngett efter dalgången Glen Kinchie. Vattnet tar de från en reservoar vid Lammermuir Hills. Officiellt startår anges ofta 1837, men destillering pågick redan innan dess på bröderna Rate's gård. 1968 slutade de med att mälta sitt eget korn. Mältningsgolven byggdes då om till ett museum som invigdes 1970. Glenkinchies mäskar är i stål och de sex jäskaren i oregon trä. De har bara två kopparpannor (se bild) men de är bland de största i Skottland (mäskpannan är på 21.000 liter och spritpannan på 17.200 liter). Deras produktionskapacitet uppgår till 1,6 miljoner liter på ett år. Lagringen sker i lagerhus på området som du även kan få se under turen. De använder sherryfat och begagnande bourbonfat. De buteljerar whiskyn utanför Glasgow (Leven at Fife) Destilleriet ägs i dag av Diageo.

Speyside Cragganmore destillers edition 1997 Cragganmore grundades 1869 av John Smith (son till George Smith som grundade The Glenlivet Distillery) vid byn Ballindalloch där floden Avon och Spey möts. Destilleriet byggdes av sten från höjden Craggan Mor. Vattnet tas från The Craggan Burn. Cragganmores närhet till järnvägen gjorde att de var blev de första att frakta sin whisky med hjälp av den. John Smith innehade samtidigt licenserna för destillerierna Ballindall och Glenfarclas och drev dem parallellt under fem år. Efter Johns bortgång drev sonen destilleriet fram till 1923 då det såldes vidare till bolaget Cragganmore Distillery Ltd. Destilleriet höll som så många andra stängt i mitten på 40- talet. 1964 utökade man kapaciteten på anläggningen och utökade antalet kopparpannor från två till fyra stycken. Året efter övertogs Cragganmore av Distillery Company Ltd, som nu heter Diageo.

Highlands Dalwhinnie destillers edition 1992 Namnet Dalwhinnie, betyder på gaeliska ”mötesplatsen” och det kommer av dess centrala läge för boskapshandlare förr i tiden. Dalwhinnie grundades 1897 av skottarna George Sellar och Alex Mackenzie, Vattnet tas från Lochan an Doire-Uaine. Destilleriet, som är beläget vid foten av berget Meall Cruaidh, titulerar sig som det högst belägna destilleriet i Skottland, 327 meter över havet och hävdar också att det är det kallaste destilleriet i Skottland med en snitt temperatur på endast 6° C. 1991 invigdes ett nytt modernt besökscentra för att tillgodose den tilltagande strömmen av turister. Destilleriet ägs idag av Diageo.

Isle of Skye Talisker 10 years. Talisker kan härledas ur det högskotska ”Talamh Sgeir” som betyder ekoklippan, som ligger invid destilleriet. Destilleriet byggdes 1830 av bröderna Hugh och Kenneth MacAskill söner till den lokale doktorn på ön Isle of Skye. 1843 flyttades det till den plats där det står idag vid Loch Harports strand Vattnet tas från en brunn i sluttningen av Cnoc nan Speireag. 1960 förstördes stora delar av destilleriet i en omfattande brand. Orsaken tros vara att någon glömt stänga luckan på en spritpanna. Allt byggdes upp igen med exakta kopior av de förstörda kittelpannorna. 1962 när de skulle starta de fem nya återskapade pannorna var det nog flera som var oroliga. Pannorna visade sig dock hålla måtten och man var snabbt i full produktion igen. Talisker har genom historien haft många ägare och ägs idag av Diageo. En betydande del av whiskyn hamnar i Jonnie Walker. Destilleriet är idag det enda på ön men planer finns på att starta upp ytterliggare ett.

Islay - Port Ellen 1982. Nedlagt: 1983 Port Ellen Distillery grundades 1825 av Alexander Mackay. Vattnet togs från Leorin Lochs. 1967 renoverades och fräschades destilleriet upp och destilleringen startade igen, främst för att kunna användas i DCLs blended sorter. De installerade även ytterligare två pannor. 1973 byggdes en stor mältningsanlägning, Port Ellen Maltings (se bild >>), på området som skulle förse DCLs tre Islay destillerier. Port Ellens lager samt mälterianläggningen ägs idag av Diageo. Den whisky som fortfarande finns kvar från destilleriet är hett eftertraktad då den aldrig kommer att produceras igen! Det finns dock ett begränsat lager av tunnor som ännu ej buteljerats. Mältningsanläggning är fortfarande i drift och förser Islays andra destillerier med en viss del av deras behov. I ett försök att rädda jobben kvar på Islay skrevs ett officiellt dokument 1987, på att de destillerier som verkar på ön ska ta en del av sitt behov härifrån.

Informationen är hämtad från: The malt whisky file, 2000, J. Lamond , R. Tucek, Canongate Books Limited http://www.whiskyguiden.se/ http://www.malts.com/index.php/sve_sve