En avfallshantering i världsklass

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ett projekt som leder Ulricehamns kommun in i en lärande organisation - en organisation som är flexibel, tar till vara erfarenheter och utvecklas i takt.
Advertisements

 Service Systemet Strukturella Förslag Sveriges Servicekonference.
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Regional digital agenda för Östergötland
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Gemensamt fokus SamhälleAkademi Utbildning Företag Källa: Tage Dolk.
Projektet och syftet med upphandlingen 1. 2 GIS är ett av flera verktyg för stöd i och utveckling av den kommunala verksamheten.
Några nordiska avfallsprojekt
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
ITHU och arbetsgrupp Studentportalsnätverket
Gunilla Kajrup, proj.ledare Mikael Lennartsson, bitr.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
En avfallshantering i världsklass Avfall Sveriges satsning på export av produkter och tjänster inom avfallssektorn Uppdaterat nov
Dagens agenda 8.30 Inledning och överblick över projektet/satsningen 9.00 Genomgång av byggstenarna/verktygen och pågående projekt/piloter (fika )
Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen.
En guide till SKLs Millenniemålsprojekt (2015)
CINERGY – kreativ samverkan och verktyg för regional tillväxt Regionala nämnden 14 september 2011.
Nationell besökshantering
Affärsdriven kompetensexport Avfall & Energi
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
[Byt ut Avfall Sverige mot egna organisationen alternativt svensk avfallshantering där så är lämpligt.]
En avfallshantering i världsklass Avfall Sveriges satsning på export av produkter och tjänster inom avfallssektorn Uppdaterad juli 2013 SosExpo Warszawa.
Kompetensutveckling Processansvarig: Ulrika Sjöholm
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Global Sustainable Cities Network
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Pilotkommuner för serviceutveckling - vad erbjuds och vad krävs?
Regional digital agenda för Östergötland
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Att få rätt saker att hända
En avfallshantering i världsklass
Välkommen till ESF:s seminarium
Välkomna till en dag om eArkiv
Vad vill vi uppnå? Hållbar stadsutveckling Insynsrådet 22 maj 2014 Anette Persson
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Generell titel. Bakgrund - privata FoU investeringar.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Att tillsammans påverka!
Projektledning.
Agenda myndighetsmötet 21 mars
FORUM 3: PPT material Instruktioner De efterföljande PPT bilderna kommer att guida gruppen igenom Forum 3 med presentationer och övningar steg för steg.
21 januari 2013 BMÖ Operations and Innovation Management.
Network constitution (July 2013)
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Teknik – System – Samhälle – Individer Teknikens inbäddning i samhället De enklaste problemen är lösta – de svåraste finns kvar Linköpings Universitet.
Ortsutveckling Skebokvarn
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 19 november 2012.
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
En avfallshantering i världsklass Avfall Sveriges satsning på export av produkter och tjänster inom avfallssektorn.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
NETINFO Samordnat IT-stöd Lunds universitet Birgitta Lastow Anders Sjöö.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk

Program för attraktiv arbetsgivare HRC-möte
Introduktion till processen för balanserad styrning
Titel Slutsats Bakgrund Metod Resultat Syfte Författare
PROGRAMMÅL 1 Effektmål 2030 Etappmål 2021
Nulägesanalys 3in Incitament för ökad digital och hållbar innovation i utvecklingen av morgondagens transportsystem.
Presentationens avskrift:

En avfallshantering i världsklass Avfall Sveriges satsning på export av produkter och tjänster inom avfallssektorn Nätverksträff 13 mars 2013

Dagens agenda 8.30 Inledning och överblick över projektet/satsningen 9.00 Genomgång av byggstenarna/verktygen och pågående projekt/piloter (fika 9.30-10) 11.15 Benchmarking med framgångsrika exportländer – Olof Hjelm, Industriell miljöteknik, Linköpings Universitet 11.45 Lunch 12.45 ”Agenda för kunddriven innovation av avfallslösningar” – förslag till målbild för satsningen 14.15 Hur jobbar vi praktiskt i nätverket? 14.30 Avslutande diskussion

Varför en satsning på export? Sverige har en avfallshantering i världsklass! Stor efterfrågan – men liten export Satsningen ska gynna exporten av det svenska avfallskunnandet produkter och tjänster inom avfallssektorn För att lyckas behöver all samlad kompetens och erfarenhet bindas ihop i en enad och kraftfull satsning I Sverige finns de bästa och mest heltäckande systemen för avfallshantering – det är det många som är överens om även utanför landets gränser. Inte minst märks det på det stora flöde av förfrågningar från olika länder som kommer in till landets kommuner och anläggningar – det är många som på olika sätt önskar ta del av det svenska kunnandet. Trots detta är den svenska exporten av tjänster, kunnande och utrustning liten. För att sprida det svenska kunnandet och tekniken bättre behöver aktörerna i Sverige samverka. Kommuner och företag har gjort flera insatser genom åren för att komma ut med svenskt avfallskunnande i världen. Genom Avfall Sverige har det tidigare funnits nätverk för att stödja denna typ av samverkan. Nu (2012) övergår detta i en kraftfullare satsning som drivs av Avfall Sverige där kommuner, kommunala bolag och privata företag (teknikleverantörer och kunskapsleverantörer) är med.

En strategi som baseras på systemkunnande och samarbete Framgångsfaktorer vid uppbyggnad av svensk avfallshantering Systemkunnande/helhetssyn Samverkansmodellen mellan offentlig och privata aktörer Bas för en stark plattform med en unik kombination av kompetenser, erfarenheter och möjligheter Viktiga framgångsfaktorer i uppbyggnad, drift och utveckling av det moderna avfallshanterings- och återvinningssystem som vi idag har i vårt land har varit -det systemkunnande som finns på kommunal sida och -den samverkan som finns etablerad mellan offentliga och privata aktörer Det är från denna bas som vi också har en stark position och konkurrensfördel för en utvecklad export inom miljöteknikområdet.

Målbilder – vad vill vi uppnå? Ursprunglig målbild taget av arbetsgruppen vid satsningen start: Bli mer attraktiva som arbetsgivare och kunna erbjuda mer utvecklande arbetsuppgifter för medarbetarna Utveckla den egna verksamheten genom nya impulser och perspektiv utifrån Stärkt “affär”, större genomslagskraft och ökad försäljningsvolym för den privata sektorn Tillföra det kommunala avfallskunnandet ett värde genom att projekt, utbildningar och mottagande av studiebesök utförs på affärsmässiga grunder En god image av svensk avfallshantering En förbättrad global miljö

Målbilder – vad vill vi uppnå? Förslag till reviderad målbild: Stärka varumärket Sverige som innovativ kunskapsnation Skapa förutsättningar för ökad miljöteknikexport inom återvinnings- och avfallsområdet En förbättrad global miljö genom att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling Skapa affärsmässig samhällsnytta Tillföra det kommunala avfallskunnandet ett värde genom att projekt, utbildningar och mottagande av studiebesök utförs på affärsmässiga grund Bli mer attraktiva som arbetsgivare och kunna erbjuda mer utvecklande arbetsuppgifter för medarbetarna Utveckla den egna verksamheten genom nya impulser och perspektiv utifrån

Projekt 2012-2014 Nätverk med offentliga och privata aktörer i svensk avfallshantering med intresse för export och internationella uppdrag Projekt-ledare Arbets-grupp Satsningen drivs i form av ett projekt som startade under 2012 och pågår fram till sept 2014. En arbetsgrupp har startas upp inom Avfall Sverige som har till syfte att forma, utveckla och driva satsningen. Arbetsgruppen har ett 10-tal medlemmar, både privata och offentliga aktörer, som sammantaget representerar ett stort kunnande och olika organisations- och ägarstrukturer från olika delar av Sverige. Arbetsgruppen har en projektledare som leder och koordinerar det löpande arbetet inom arbetsgruppen. Ett nätverks byggs upp bestående av organisationer i svensk avfallshantering med intresse för export och internationella uppdrag.

Arbetsgruppen Thomas Nylund, Gästrike Återvinnare, ordf. Stellan Jacobsson, Tekniska Verken, vice ordf. Maud Dolk, Envac Karin Lindroth, Renova Nils Lundkvist, Stockholms Stad, Eva Myrin, Sweco Environment, Ronny Arnberg, Borlänge Energi / IVL

Nätverket - offentliga och privata aktörer i svensk avfallshantering som arbetar med export och internationella uppdrag Bas för att forma erbjudanden Ingen kostnad – inget krav på medlemskap i Avfall Sverige Nätverksträffar och nyhetsbrev Välkommen att teckna upp dig!

Nätverket – mars 2013 Teknikleverantörer Kommuner/kommunala bolag Borlänge Energi Gästrike Återvinnare Kristianstad Renhållning KSRR Kungsbacka NODAVA NSR Renova Stockholm Stad Sysav Tekniska Verken i Linköping VafabMiljö   Kunskapleverantörer Atkins Ekman Consulting Miljö- och avfallsbyrån Profu Pöyry Swedpower Renetech Rosqvist Resurs Rönnols Miljökonsult Sweco International Tyréns Vatten och samhällsteknik ÅF Teknikleverantörer Biogas Systems BioPrePlant Bio Process Control Cambi CleanEnergy Energy Opticon Envac ECSAB Presona SAKAB Stena Recycling WTM   Universitet/forskning/institutioner IIIEE, Lund IVL JTI SP Borås

Byggstenar i exportarbetet Hur visar vi upp och förklarar Sveriges styrkeområden? Hur sprider vi ett enhetligt budskap? Erbjudanden formulerade Gemensamt presentationsmaterial Besökshantering Checklista/metodik för avfallsplanering Vilken typ av kompetenser finns? Vilka samverkansteam är bäst? Hur kan vi dra nytta av varandras erfarenheter? Kartläggning av organisationer med intresse och kompetens att arbeta med de olika erbjudandena Databas med pågående och genomförda projekt samt ingångar via lokalkontor och vänorter Hur ska vi göra när vi samverkar med varandra? Hur förkortar vi tiderna för att få igång samverkan? Vedertagen ersättningsmodell CV-mall Avtalsmall för samverkan Hur ska vi bedöma vilka uppdrag som har potential? Checklista för att kanalisera och bedöma projekt, studiebesök etc, för att kunna prioritera Under arbetets gång har det utkristalliserat ett antal ”byggstenar” som det arbetas med och som ska vara till nytta och gagn i exportarbetet. Du kan läsa mer om dem i verksamhetsplanen på Avfall Sveriges hemsida, och vi kommer också att gå igenom dem på nätverksträffen den 13 mars. I korthet är det dessa ”byggstenar” vi just nu arbetar med: Erbjudanden/produktportfölj Kompetensinventering Ersättningsmodell Projekt-databas (se separat notis!) Presentationsmaterial.  Nationell besökshantering. Allt vävs ihop i Exportprocessen, en arbetsmetodik/checklista som beskriver de steg som bör gås igenom när en projektmöjlighet har identifierats. Syftet med denna gemensamma metodik är främst att korta tiderna till beslut och att sätta ihop och avtala om samverkan på ett effektivt och accepterat och vedertaget sätt bland exportsatsningens medlemmar.

”Exportprocessen” Syfte Accepterad och vedertagen metodik – samma synsätt Samla checklistor/verktyg – slippa börja om från början varje gång och dra nytta av andras erfarenheter Effektivisera - korta tider och sänka trösklar för att komma igång Stor utvecklingspotential! Eller fokusering / avgränsning?

Koordinering mot andra initiativ Plattformen

Mobilisering W-t-E Indien Affärsdriven kompetensexport Projekt/piloter för att utveckla byggstenarna och ”Exportprocessen” (formaliserade samarbeten) Plattformen FoI Agendan Mobilisering W-t-E Indien Polen -Elblag (Sweco) -Ubildningsuppdrag (GÅ) -SosExpo -Såddfinansiering Affärsdriven kompetensexport Mogna marknader med betalningsförmåga GSCN Skapa förutsättningar för W-t-E genom policy/styrmedel UAE, Kina, m fl

Vad händer efter oktober 2014? En del av projektet! 2012-2014 Avfall Sveriges exportsatsning

Information på hemsidan www.avfallsverige.se/export/ www.avfallsverige.se/in-english/export Nyhetsbrev

Byggstenar i exportarbetet Hur visar vi upp och förklarar Sveriges styrkeområden? Hur sprider vi ett enhetligt budskap? Erbjudanden formulerade Gemensamt presentationsmaterial Besökshantering Checklista/metodik för avfallsplanering Vilken typ av kompetenser finns? Vilka samverkansteam är bäst? Hur kan vi dra nytta av varandras erfarenheter? Kartläggning av organisationer med intresse och kompetens att arbeta med de olika erbjudandena Databas med pågående och genomförda projekt samt ingångar via lokalkontor och vänorter Hur ska vi göra när vi samverkar med varandra? Hur förkortar vi tiderna för att få igång samverkan? Vedertagen ersättningsmodell CV-mall Avtalsmall för samverkan Hur ska vi bedöma vilka uppdrag som har potential? Checklista för att kanalisera och bedöma projekt, studiebesök etc, för att kunna prioritera

Byggstenar i exportarbetet Hur visar vi upp och förklarar Sveriges styrkeområden? Hur sprider vi ett enhetligt budskap? Erbjudanden formulerade Gemensamt presentationsmaterial Besökshantering Checklista/metodik för avfallsplanering Vilken typ av kompetenser finns? Vilka samverkansteam är bäst? Hur kan vi dra nytta av varandras erfarenheter? Kartläggning av organisationer med intresse och kompetens att arbeta med de olika erbjudandena Databas med pågående och genomförda projekt samt ingångar via lokalkontor och vänorter Hur ska vi göra när vi samverkar med varandra? Hur förkortar vi tiderna för att få igång samverkan? Vedertagen ersättningsmodell CV-mall Avtalsmall för samverkan Hur ska vi bedöma vilka uppdrag som har potential? Checklista för att kanalisera och bedöma projekt, studiebesök etc, för att kunna prioritera

Steg 1: kartläggning på organisationsnivå (vid anslutning till nätverket) Erbjudande Kommuner / kommunala bolag Kunskapsleverantörer   Teknikleverantörer Borlänge Energi Gästr. Återv. Kretsloppskontoret Gbg Kristianstad Renhållning KSRR Kungsbacka NODAVA NSR Renova Stockholm Stad Sysav TVL Vafab Atkins Cambi AS Ekman Consulting Miljö- och avfallsbyrån Profu Pöyry Swedpower Renetech (projektutv.) Rosqvist Resurs Sweco Int. Thyréns Rönnols Miljökonsult Vatten och samhällsteknik ÅF Biogas Systems BioPrePlant Bio Process Control CleanEnergy Energy Opticon Envac ESCAB Greenlane biogas Processfilter SAKAB Stena Recycling WTM 1. Management på lokal nivå, regional nivå, branschnivå ("hur hittar vi formen och verktygen för att arbeta med att nå dit vi vill") 1.1 Samverkansformer mellan bolag /kommuner X (x) 1.2 Organisation av ett avfallshanteringsbolag / kommun, outsourcing / egen regi 1.3 Avfallsekonomi. Finansiering av verksamheten, kostnader och intäkter av olika slag, abonnemang, taxor, intäkter från materialåtervinning,etc. 1.4 Taxekonstruktion som styrmedel (X) 1.5 Branschsamverkan 2. Avfallshantering i hållbar stadsutveckling ("vad ska vi göra på övergripande nivå utifrån gällande förutsättningar, regelverk, etc") 2.1 Systemanalys (nuläge) och utveckling av avfallshantering i den riktning som avfallshierarkin anger 2.2 Avfallsprevention/minimering 2.3 Avfallsplanering: planeringsprocessen 2.4 Sortering. Analys av lösningar för att separera olika slags avfall och materialslag: källsortering i hushållen, centraliserad manuell sortering, mekanisk sortering, optisk sortering, etc x 2.5 Insamlingssystem. Analys av olika sätt att samla in avfall: olika fordon, sugsystem, återvinningsstationer, återvinningscentraler, etc 3. Tillhandahållande av behandlingskapcitet (inkl logistiklösningar) som en omställningslösning ("vi behöver behandlingskapacitet men har inte medel eller tid att prioritera att bygga upp all kapacitet själva") 4. Uppförande av avfallsanläggningar/insamlingssystem ("vi vet vad vi vill uppföra, men hur gör vi") 4.1 Finansiering 4.2 Förstudier 4.3 Upphandling 4.4 Projektering 4.5 Byggande 5. Drift, support och optimering av avfallsanläggningar/insamlingssystem ("vi har en anläggning men vi vill bli bättre på att sköta den och få ut det mesta av den") Deponi Rötning Kompostering Förbränning Soteringsanläggningar Insamlingssystem Farligt avfall 6. Kommunikation och kampanjer 7. Utbildning / praktik i Sverige eller i utlandet (kan gälla det mesta av erbjudnade 1-5) Frågeställning: Kan och bör detta läggas ut tillgängligt för alla? Vad krävs då i form av kvalitetssäkring?

Nu steg 2: kartläggning på individnivå Möjlighet Roll Kompetens I ett första skede till kommuner/kommunala bolag samt ”mindre konsulter”

Databas för att hitta varandra! När: -Vi ska sätta samman team -Vi behöver en dörröppnare -Vi behöver prata med någon ”som varit där” -….. Projektdatabas

Byggstenar i exportarbetet Hur visar vi upp och förklarar Sveriges styrkeområden? Hur sprider vi ett enhetligt budskap? Erbjudanden formulerade Gemensamt presentationsmaterial Besökshantering Checklista/metodik för avfallsplanering Vilken typ av kompetenser finns? Vilka samverkansteam är bäst? Hur kan vi dra nytta av varandras erfarenheter? Kartläggning av organisationer med intresse och kompetens att arbeta med de olika erbjudandena Databas med pågående och genomförda projekt samt ingångar via lokalkontor och vänorter Hur ska vi göra när vi samverkar med varandra? Hur förkortar vi tiderna för att få igång samverkan? Vedertagen ersättningsmodell CV-mall Avtalsmall för samverkan Hur ska vi bedöma vilka uppdrag som har potential? Checklista för att kanalisera och bedöma projekt, studiebesök etc, för att kunna prioritera

Samverkan i världsklass – vad behövs? Insikt om i vilket lag vi spelar Insikt om vad vi ska åstadkomma Gemensam värdegrund Flexibilitet ”Entreprenörskap”

Vad behövs innan spelarbussen åker hemifrån? Beslut på ledningsnivå i den egna organisationen, ofta t.o.m. i styrelsen Organisation av verksamheten – dvs ge någon specifik person uppdrag, resurser och mandat Handlingsplan inför förfrågningar – vem kan komma loss? Vem ersätter? Etc. etc. Förbered när tid finns CV Ha en klar uppfattning om Samverkansavtalet – sätt dig in i innebörd och konsekvenser Säkerställ acceptans från berörda linjechefer Klarställ HR-relaterade frågor, ersättningar, försäkringsfrågor etc. etc.

Ersättningsmodell mellan organisationer i samverkansuppdrag Rekommenderade timkostnader beroende på erfarenhet och kompetens Marknadsanpassning Priset mot slutkund ska täcka in risk, andra projektrelaterade kostnader (marknads- och offertarbete, tolkning, översättning etc. Faktiska omkostnader för resor, traktamenten etc. etc. ersätts mot verifikat

Byggstenar i exportarbetet Hur visar vi upp och förklarar Sveriges styrkeområden? Hur sprider vi ett enhetligt budskap? Erbjudanden formulerade Gemensamt presentationsmaterial Besökshantering Checklista/metodik för avfallsplanering Vilken typ av kompetenser finns? Vilka samverkansteam är bäst? Hur kan vi dra nytta av varandras erfarenheter? Kartläggning av organisationer med intresse och kompetens att arbeta med de olika erbjudandena Databas med pågående och genomförda projekt samt ingångar via lokalkontor och vänorter Hur ska vi göra när vi samverkar med varandra? Hur förkortar vi tiderna för att få igång samverkan? Vedertagen ersättningsmodell CV-mall Avtalsmall för samverkan Hur ska vi bedöma vilka uppdrag som har potential? Checklista för att kanalisera och bedöma projekt, studiebesök etc, för att kunna prioritera

Projekt/piloter för att utveckla byggstenarna och ”Exportprocessen” Plattformen FoI Agendan Mobilisering W-t-E Indien Polen -Elblag (Sweco) -Ubildningsuppdrag (GÅ) -SosExpo -Såddfinansiering Affärsdriven kompetensexport Mogna marknader med betalningsförmåga GSCN Skapa förutsättningar för W-t-E genom policy/styrmedel UAE, Kina, m fl

Innovations Agendan Tillfälle att tänka Långsiktigt Brett – andra aktörer Strategiskt … Mer efter lunch….

Polen som prioriterad marknad Just nu: Elblag (prel. Sweco) Offert utbildningsuppdrag (GÅ) Medverkan i SosExpo i Warszawa 21-22 mars Ansökan Såddfinansiering från Svenska Institutets Östersjöenhet (kommun-kommun samt branschorganisation-branschorganisation) Vad hoppas vi det ska tillföra: Konkreta projektmöjligheter (Vidare)utveckla långsiktiga relationer och kanaler genom prioritering Lärdomar att agera som ”Sverige” på en mässa Nya affärsmodeller, testa och utveckla Exportprocessen och byggstenarna

”Mobilisering WtE i Indien” Om projektet: Energimyndighetens program: Främja affärer mellan svenska och indiska aktörer inom Waste-to-Energy.  Programmets 3 huvudpunkter: Identifiera konkreta projekt på plats, Mobilisera svenska kunskaps och teknikleverantörer för aktuella projekt, samt Utveckla relevanta affärsmodeller som möter både de svenska och indiska aktörernas förutsättningar och strategier. Avfall Sverige, tillsammans med ASSET, Cleantech Östergötland, ÅF och MAKSUS har, som en del av Energimyndighetens program, fått uppdraget att mobilisera svenska aktörer (punkt 2) Uppdraget inkluderar bl a utveckling av presentationsmaterial samt arrangemang av studieresa till Sverige för identifierade indiska projektägare Uppdraget, med en budget på ca 925 000 SEK, genomförs mellan november 2012 och juni 2013  Vad kan projektet tillföra: Generera konkreta projektmöjligheter Utveckla samarbete mellan Avfall Sverige (nationell branschplattform) och ASSET (nationellt nätverk för regionala miljötekniknoder) vilket kan ge ökad effektivitet i exportfrämjandet. Ytterligare en affärsmodell/er att benchmarka mot. Tillgång till ett genomarbetat presentationsmaterial där Avfall Sverige medverkat i utvecklingen och som med fördel kan användas för andra marknader.  Möjlighet att identifiera fler potentiella medlemmar till Avfall Sveriges exportnätverk.

Clean Energy Ministerial Startades på amerikanskt initiativ efter Kph-mötet 2009 Globalt högnivåforum (ministrar träffas) för främjande av energismarta lösningar Privata och offentliga aktörer diskuterar tillsammans ”Amerikanskt”: Strukturen inrikta på handling Tydlig inriktning mot kommersiella lösningar /affärsmodeller Består av G20 + Norden

Global Sustainable Cities Network Ett av de senaste initiativen under CEM (2012) Sverige och UAE pådrivande i uppstarten Består nu av Sverige, UAE, Danmark, Finland och Kina Sydkorea, Indien och Australien har uttryckt intresse Sekretariat i Masdar City, UAE Regeringsuppdrag

Två fokusområden Waste to Energy (Borås, Göteborg, Linköping och Umeå, Avfall Sverige) Demand-side Management (Malmö och Stockholm)

Waste to Energy – initiala samarbetsområden Övergripande mål: Ökad export För att nå målet: Facilitera konkreta/fokuserade samarbete mellan svenska och utländska städer i nätverket. Utbyta erfarenheter som vässar våra affärsmodeller. Utbyta erfarenheter kring kommunikation/budskap Jobba med att skapa förutsättningar för att bygga systemet (exempelvis mot Kina och UAE). Vilken typ av styrmedel måste finnas på plats för att skapa ett fungerande system? Vad är minsta gemensamma nämnare? Erfarenhetsutbyte med de andra nordiska länderna kring exportfrämjande (Danmark) Kartlägga och motverka hinder för export mellan länderna i nätverket Skapa dialog mellan ministrar kring frågorna.

Affärsdriven kompetensexport Avfall & Energi Syfte: Att skapa en fungerande metod för att generera intäkter på svensk miljö-teknikexport inom avfall & energi Huvudaktörer: Bizcat, Avfall Sverige och Cleantech Östergötland Budget: 1920 kkr, finansieras av Tillväxtverket Tidplan: Januari 2013 – oktober 2014

Affärsmodellen Marknad/försäljn. Kompetens Geografiska marknader Resurspool Marknad/försäljn. Kompetens Geografiska marknader Resurs-kvalificering Bemanning Säljstöd Projektledn. Prospekt-kvalificering Kundbearb. Försäljn. Kvalitets-säkring Verktyg Projektet skall leda till kommersiell affärsverksamhet bestående av en resurspool som tar tillvara nätverks-baserade privata och offentliga företag som leverantörer av tjänster och produkter och en effektiv säljverksamhet med förståelse för kundbehov och förmåga att sluta leveransavtal. Affärsverksamheten ska ha potential att växa både på resurs- och säljsidan. Finansiering Funktion/ organisation Referensanläggn.

Beställarstödstjänster (indirekt stöd för svensk export) Advisory Support Delivery Process System delivery Master Plan/ Feasibility Study Procure-ment Technical visits System design Start up Gult: Våra primära tjänster Blått: Processteg där konsulter och leverantörer får större chans att konkurrera om ”vi” ansvarar för de gula delarna Kunder med låg mognad för systemförståelse och vår världsledande kunskap inom avfall och energi får genom våra tjänster Väsentligt bättre systemförståelse Insikt i svensk kunskap och svenska lösningar När svenska krav blir en del i förfrågningsunderlag, och med svensk beställarrådgivning under processen, skapas väsentligt ökade konkurrensfördelar för svenska konsulter och leverantörer. Indirekt stöd genom att skapa konkurrensfördelar för svenska aktörer Reference visits Training

Marknadsprioritering Lågriskländer enl. EKN Hög mognad för behov av lösningar Engelska som arbetsspråk Investeringsprogram för Waste management och/eller Waste to Energy

Projektmål 31 okt 2014 Etablerat verksamhet som på fullt kommersiella villkor kan erbjuda svensk miljöteknik inom avfall & energi på utvalda internationella marknader Visat på metoder för en hållbar säljmetodik Arbetssätt för kompetensrekrytering Förslag på databas för individuell och företagsmässig kompetens samt uppdragstillgänglighet för individer Påbörjat minst tre kommersiella kundprojekt och medverkat i minst tre offentliga upphandlingar

Projekt/piloter för att utveckla byggstenarna och ”Exportprocessen” Plattformen FoI Agendan Mobilisering W-t-E Indien -Ubildningsuppdrag (GÅ) -Elblag (Sweco) -SosExpo Polen -Såddfinansiering Mogna marknader med betalningsförmåga Affärsdriven kompetensexport Skapa förutsättningar för W-t-E genom policy/styrmedel UAE, Kina, m fl GSCN

Uppsummering och diskussion Vad ska arbetsgruppen jobba med? Nya byggstenar? Utveckling/förbättring av de befintliga? Piloter / projekt? Hur kan du i nätverket bidra?