Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Nationella screeningprogram
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Brukarfokus i biståndshandläggning
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Vad är rättvis prioritering?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Är det väl använda pengar?
Hälsoekonomiska beräkningar ur ett jämlikhetsperspektiv
Samordnad individuell plan
…en del av vård och behandling
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Vad menar vi med begreppet behov?
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Sjukgymnastik för äldre personer
En plattform för samhällsekonomisk analys
Att dela kakan rättvist i vården
Två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen:
E-hälsans e – står det också för etik?
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer.
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Medicinskt Kunskapscentrum Samarbete inom området Kunskapsstyrning SLL /Gotland Susanna Lagersten tf bitr avd.chef Medicinskt Kunskapscentrum.
PRIORITERINGSPROCESS 2010– Prioriteringsprocess 2010–2011.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Görs det få utredningar inom SLL? Område Totalt påbörjade fördjupade utredningar år 2013 Befolkning (0 t o m 17 år) per 31 dec 2013 Andel påbörjade.
Harriet Borg Unander Leg psykolog
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt,
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?
4/00 Bakgrund – förutsättningar Hälso- och sjukvårdens utvecklings- strategi – närsjukvården ska utvecklas Arbetet har kommit olika långt i Västra Götaland.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Var går gränsen mellan att bota och förbättra? – eller är frågan fel ställd? Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Landstingsplanen Målområde 1 – en god och jämlik vård och hälsa Jämlik vård och hälsa För att motverka av ökade hälsoskillnader.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Kostnadseffektivitet får ta alltför stor plats i förhållande till patientnytta.
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
…en del av vård och behandling
Försäkringsmedicinsk definition
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Förbättra klubbkvalitet
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Läkarintyg för sjukpenning
Samordnad utveckling för god och nära vård
Lotsteamet som funktion och dess framtid
Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU)
Presentationens avskrift:

Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. (SOU 1995:5, s.115) Behovs- och solidaritetsprincipen ’Resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven.’ (SOU 1995:5, s. 115) Kostnadseffektivitetsprincipen ’Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, eftersträvas.’ (SOU 1995:5, s.115)

Ny lag 2010 Vård och omsorg som ska baseras på etiska värden och normer Visst krav på etiska analyser vid införande av nya metoder enligt ny lagstiftning (HSL - §2h) 2 h § Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde och integritet börjar tillämpas i hälso- och sjukvården, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter. Lag (2010:211).

Etisk bedömning av nya metoder vården – en uppföljning av landstingens och statens insatser

Ur etikkapitlet i SBU:s metodbok För varje projekt utarbetas en arbetsmodell som för-slagsvis omfattar följande steg: Inledande analys Litteraturgranskning Etisk analys av utvärderingsområdet Diskussion med berörda grupper Slutsatser Förväntade praxisförändringar, implementering.

Ur etikkapitlet i SBU:s metodbok Som ett första led i arbetet är det angeläget att – förslagsvis vid något av de första projektgruppsmötena – identifiera och beskriva tänkbara etiska frågor och problem kring de metoder som ska utvärderas.

Etiska aspekter av den utvärderade interventionen Utgått ifrån lista som använts i Västra Götalands regionen Stämt av mot Hofmanns lista (2005), EUnetHTA:s lista, INAHTA m.fl. Anpassat den till SBU:s arbete Koppling till svensk lagstiftning Synpunkter från etiker Synpunkter från potentiella användare

Fråga 2: Kunskapsluckor Här behandlas aspekter relaterade till åtgärdens effekt på målen för hälso- och sjukvården samt hur angelägen den aktuella åtgärden är i relation till dessa mål. Frågorna skapar en utgångspunkt för efterföljande etiska resonemang ______________________________ Fråga 1: Effekt på hälsa ur ett patientperspektiv Frågan har koppling till Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Patientsäkerhetslagen samt behovs- och solidaritetsprincipen i den etiska plattformen Fråga 2: Kunskapsluckor Frågan har koppling till HSL:s krav på att åtgärder ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet Fråga 3: Tillståndets svårighetsgrad Frågan har koppling till HSL och behovs- och solidaritetsprincipen i den etiska plattformen Fråga 4: Påverkan på tredje parts hälsa Frågan har koppling till HSL Sammanfattning: Hur ser åtgärdens risk/nytta-profil ut? Under denna rubrik behandlas huruvida åtgärdens användning är förenlig med etiska värden och normer __________________________ Fråga 5: Jämlikhet och rättvisa: Frågan har koppling till HSL och människovärdesprincipen i den etiska plattformen Fråga 6: Autonomi Frågan har koppling till HSL och behovs- och solidaritets-principen i den etiska plattformen Fråga 7: Integritet Frågorna har koppling till HSL och Patientdatalagen (PDL) Fråga 8: Kostnadseffektivitet Frågan har koppling till HSL och kostnadseffektivitetsprincipen i den etiska plattformen Sammanfattning: Är användningen av åtgärden förenlig med gällande etiska värden? Under denna rubrik behandlas strukturella faktorer som kan påverka huruvida tillgången till åtgärden eller andra hälso- och sjukvårdsinsatser är/blir jämlik ____________________________________ Fråga 9: Resurser och organisation Frågan har implikationer för en jämlik tillgång till vård enligt den etiska plattformen både när det gäller åtgärden och andra hälso- och sjukvårdsinsatser Fråga 10: Värderingar inom berörda professioner Frågan har implikationer för om berörda professioner accepterar åtgärden och den etiska värderingen av åtgärden och därmed för hur den kommer att användas och om tillgången blir jämlik Fråga 11: Särintressen Frågan har implikationer för om det finns särintressen som kan påverka användningen av en åtgärd och därmed driva på eller försöka förhindra åtgärdens användning Finns det skäl att tro att en jämlik tillgång till åtgärden eller andra åtgärder kan försvåras på grund av strukturella faktorer? Under denna rubrik behandlas frågan om åtgärden kan ha mer långsiktiga etiska konsekvenser i sig själv, eller genom att den sprider sig till andra områden eller på annat sätt påverkar hälso- och sjukvården _________________________________ Fråga 12: Konsekvenser på lång sikt Frågan har implikationer för om åtgärden har en större etisk risk i förlängningen och därmed även om tilliten för hälso- och sjukvården kan påverkas _______________________________ Avslutningsvis görs en samman-fattning av de etiska frågorna: Hur kan de etiska frågorna relaterade till åtgärden sammanfattas? Påverkan på hälsa Förenlighet med etiska värden Strukturella faktorer med etiska implikationer Långsiktiga etiska konsekvenser Samman-fattning