Kristendomens Historia Varför finns det tre olika grenar?

Kristen kyrka delas i två I början på 300-talet fick kristna religionsfrihet i romarriket. År 380 blev kristendomen statsreligion. Fram till år 1054 fanns det en enda statskyrka. Då delades kyrkan i två delar:  En västlig del, den romersk-katolska kyrkan. - Leddes av påven i Rom.  En östlig del, den grekisk ortodoxa. - Under ledning av patriarken i Konstantinopel.

Orsaker bakom delningen Kyrkorna i väst och öst gled ifrån varandra på grund av delningen av det romerska riket år 395. Det fanns olika skillnader i teologi, språk, kultur och politik. Sista orsaken var en schism mellan påven i Rom och patriarken i Konstantinopel.  Den östliga kyrkan vägrade att erkänna påven som sitt överhuvud.

Kyrkans ledning Den ortodoxa kyrkan har ingen central makt utan leds av biskopar och består av en gemenskap mellan självstyrande kyrkor i olika länder, medans alla romersk-katolska kyrkor runt hela världen står under direkt ledning under påven i Rom.

Skillnader mellan katolicism & ortodoxi Den ortodoxa tron och den katolska tron skiljer sig väldigt lite från varandra. Formerna för gudstjänsten och riter skiljer sig åt något. Sånger, ikoner och ålderdomliga liturgiska ritualer (med rökelse och mystik) är centralt i den ortodoxa gudstjänsten. Ritualer, traditioner och sakrament har en central ställning i den katolska gudstjänsten. Små detaljer är annorlunda: Mässornas längd, hur brödet är bakat, hur prästerna står under mässan, att katolska kyrkor har fler statyer medan de ortodoxa har fler ikoner. Dopet i ortodoxa kyrkan sker genom hel neddoppning medan katolikerna öser vatten tre gånger på barnets huvud.

Likheter mellan katolicism & ortodoxi Båda har praktfullt utsmyckade kyrkor. För både ortodoxa och katoliker har traditioner central betydelse. Både ortodoxa och katoliker har sju sakrament. Båda har tron på jungfru Maria och helgondyrkan. Båda har ett omfattande klosterväsen. Läran att brödet under nattvarden förvandlas till Kristi fysiska kropp och att vinet förvandlas till Kristi blod är detsamma.

Kättare Under medeltiden började vissa troende protestera mot kyrkan. Kättarnas kritik mot Katolska kyrkan: - Biskopar och präster är giriga. - Läran om helgon är prästernas påhitt. - Tron på reliker är vidskepelse. - Det finns ingen skärseld. Kyrkans gick till angrepp mot kättarna. På 1200-talet skapade påven inkvisitionen.

Västliga kyrkan delas i två På 1500-talet delades den västliga kyrkan på grund av den protestantiska reformationen. På 1500-talet var den katolska kyrkans makt stor. Martin Luther hette en tysk munk som tyckte att den katolska kyrkan var korrupt och förvärldsligad. Han började protestera mot kyrkan och speciellt mot avlatsbreven.

1517 spikade han upp 95 teser på kyrkporten i Wittenberg 1517 spikade han upp 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Han ville avskaffa påven, föra religionen närmare folket bl.a. genom att översätta Bibeln till folkspråket, ta bort munkar och nunnor, minska sakramenten och avskaffa helgonadyrkan. Den katolska kyrkan sprack i två delar, den katolska och den protestantiska.

Genom sin kritik hade Luther bara velat göra den katolska kyrkan bättre och starkare. Ändå blev han katolska kyrkans farligaste motståndare och det var han som splittrade kyrkan.

Protestant kyrka Förutom den lutherska kyrkan räknas också den reformerta och den anglikanska kyrkan till de protestantiska. Den reformerta kyrkan grundades av Jean Calvin i Schweiz. Den grundas på Luthers tankar, men präglas av enkla gudstjänster och livsstil. Den reformerta kyrkan menar också att ödet är förutbestämt. Den anglikanska kyrkan är Englands kyrka. Den är protestantisk, men med katolska drag.

Luthers nya lära Människan blir frälst genom tron.  Gud erbjuder människan frälsning genom Jesus Kristus av nåd, och det är gratis. Människan ska rätta sig efter Bibeln, inte påven eller kyrkomöten.  Bibeln säger ingenting om skärselden eller helgon- och relikdyrkan. Bibeln nämner bara två sakrament: dopet och nattvarden.  Nattvardens bröd och vin förvandlas inte till Kristi kropp och blod.

Gudstjänster ska hållas på folkets språk, inte på latin, så att folket kan förstå vad prästerna predikar om. Psalmer och sånger ska också vara på folkets språk. De kristna ska inte stänga sig inne i kloster, utan leva och verka ute i samhället.