Retorik -konsten att övertyga! Eller… -konsten att slippa påverkas och konsten att fatta rätt beslut under andras försök till påverkan

Ett målande språk BILDSPRÅK: - liknelse: jämför med hjälp av orden ”som” eller ”likt” - metafor: också en slags jämförelse, men utan ”jämförelseord”. Istället används ord från ett område i överförd betydelse till ett annat, t ex: ”Bergets fot” ”Från den orättfärdiga rasismens kvicksand till broderskapets trygga klippa” (Marthin Luther King) - besjälning: man talar om döda ting som om de var levande

RETORISKA FIGURER: - allitteration: upprepning av samma ljud i början av ord. ”Ta en toy” - assonans: ”inrim”, vokal- eller konsonantljud inne i ord eller i ordslut som liknar varandra ”sist men inte minst” - allusion: anspelning på verkliga eller fiktiva ting. ”Det blev hans Waterloo” - antites: ställer två satser mot varandra. ”Du följer ditt parti, jag leder mitt” (Tony Blair) - hyperbol: överdrift - litotes: underdrift - ironi: säger en sak men menar något annat - upprepning - retorisk fråga: man drar gärna in åhörarna som delaktiga, och ställer en fråga som de kan besvara inom sig, ingen egentlig fråga. ”Vill vi att våra barn ska växa upp i ett rasistiskt samhälle?”

Stora retorikpriset Stora retorikpriset instiftades 2008 av Barbro Fällman, VD för Retorikcentrum i Sverige AB. Priset ska delas ut en gång om året, andra torsdagen i mars, till en person som enligt statuterna ”med sitt uttryck har gjort intryck”. Priset avser att höja uppmärksamheten på ämnet retorik i allmänhet och återinföra ämnet retorik i grundskolan i synnerhet. Pristagaren 2012: ”En person som med unik och uttrycksfull talang lägger pusselbitar med ord och rytm, som får eftertanke och känsla att vibrera i samma takt.”

Varför retorik? ”Det bästa sättet att lära sig tala väl är att iaktta goda talare och försöka efterlikna dem.” Aristoteles (Född 384 f Kr, grekisk vetenskapsman och filosof) Många ungdomar känner en stark motivation att bli bättre talare och samtidigt bli goda, kritiska lyssnare som behärskar hela kommunikationsprocessen. Att kunna argumentera och påverka, välja information och lyssna med urskiljning är en viktig väg till deltagande i det demokratiska samhället. Det är viktigt att vi, med bland annat retorikens hjälp, lär oss att kommunicera bättre; men också att kritiskt granska offentligt tal och genomskåda förtäckta budskap i reklam och propaganda. Fler och fler inser vilken fördel vi har av den här kunskapen i vårt moderna samhälle.

Retorikens början Hur vi idag skriver och talar har rötter i den klassiska retoriken; och den klassiska retorikens idé om att studera modeller och förebilder, både vad gäller tal och text, är en bra metod att bygga kunskap på än idag. Redan för 2400 år sedan var retoriken ett erkänt ämne av stor betydelse. Aristoteles, en av dem som betytt mest för tillkomsten av ämnet retorik, gjorde följande definition: ”Retorik är konsten att finna vad det än gäller det som är bäst ägnat att övertyga.” Den som härskar över språket har också makten i samhället – på gott och ont – och historiskt sett var talekonsten oerhört viktig. Antikens Grekland sägs vara den västerländska demokratins vagga. På platser med grekisk befolkning, till exempel Syracusa på Sicilien, flyttades på 500-talet f Kr makten från envåldshärskare till församlingar av fria män, som nu skulle få återta jorden. I domstol förde var och en sin egen talan. Den som var duktig på att tala för sig, att övertyga, blev tilldömd mark. Korax och Tisias, var bland de första att lyssna och anteckna det de hörde och de skrev system av råd och regler. Så föddes retoriken som ämne och förmågan att hantera språket blev en maktfaktor. Demokrati och ämnet retorik sattes i system samtidigt, de var avhängiga av varandra.

Platons elev Aristoteles (†322 f Kr) var en av de första riktiga retoriklärarna. Hans lektionsplaneringar samlades och gavs ut i boken Ars Rhetorica, som kom att bli den första systematiska läroboken i retorik. Aristoteles systematiserade och urskilde tre typer av tal: det politiska talet rättegångstalet festtalet. Vidare menade han att talaren för att lyckas övertyga måste använda de tre medlen i den så kallade triaden: - ethos som visar talarens personlighet och förtroendeingivande karaktär, hänvisar till egna erfarenheter - logos som visar hans förnuft, tanke och kunskap, fakta - pathos som är de känslor han väcker/spela på publikens känslor – med symboler, eller personliga berättelser som väcker hopp och engagemang

Retoriken allt viktigare… Från Aten spreds retoriken till Rom, där det blev ett riktigt skolämne. Cicero (†43 f Kr) var mästare i romersk talekonst. Han lämnade efter sig viktiga retoriska handböcker och hans mästerliga tal användes som mönster i århundraden. Han står bakom retorikens mest grundläggande pedagogiska konstruktion, den så kallade ”partesmodellen”. ”Partesmodellen” är en arbetsgång i fem punkter som fungerar i förberedelserna inför olika talsituationer: • inventio – att finna lämpliga ämnen och stoff • dispositio – att strukturera stoffet • elocutio – att klä materialet i ord • memoria – att lära sig innehållet och skriva manus • actio – att framföra

Senare har denna fempunktsplan utökats med ett nytt förstasteg: • intellectio – att analysera den retoriska situationen och • emendatio– att utvärdera och förbättra.

Retoriken i vår tid! ”Den som inte äger ett språk, har inte en chans mot dem som har makten”. (Jonas Gardell) Så gott som alla yrkesgrupper använder språket som verktyg i det dagliga arbetet och behovet av att kunna kommunicera väl och hålla presentationer ökar. Idag kan vi med hjälp av modern teknik och massmedia kommunicera med ”hela världen” och fokus har mer och mer flyttats över på lyssnaren/mottagaren. Man kan säga att kommunikationen sker på mottagarens villkor.

Det är alltså viktigt att veta vad man vill att åhörarna ska tänka, när man talat färdigt – och planera talet med det syftet för ögonen. Idag, liksom under antiken, använder vi samma retoriska verktyg, partesmodellen, ethos-logos-pathos med flera, som skapades under 400-talet fKr. Alla epoker har använt dessa retoriska verktyg och anpassat dem efter sin tids ideal och intressen. ”Problemet i vår tid är inte de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad.” (Martin Luther King Jr, född 15 januari 1929 i Atlanta i Georgia, död 4 april 1968 i Memphis i Tennessee, var en amerikansk pastor, aktivist och framstående ledare inom afroamerikanska medborgarrättsrörelsen. )

Övning 1 – diskutera Vad är det som gör att vissa tal upplevs som bättre än andra? Här är några förutsättningar som alla är mer eller mindre viktiga för att ett tal ska tas emot väl av publiken. Men vad är egentligen det viktigaste? Vad tycker du? Rangordna exemplen! Placera det viktigaste först! A) att språket är anpassat efter situationen och publiken B) att talaren bjuder på sig själv och är personlig C) att talaren har ett engagerat kroppsspråk D) att talet är väl uppbyggt och har en tydlig röd tråd E) att talet innehåller minst ett par riktigt starka formuleringar som alla minns efteråt.