Hörselkonsultation för Barn och Ungdomar i förskola/skola Specialpedagog Åsa Folke 2014-04-03 Hej! Jag heter Åsa Folke och är specialpedagog på hörselhabiliteringen Barn och Ungdom Karolinska. Vår verksamhet ligger på Rosenlunds sjukhus på söder. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Hörselkonsultation – ett sätt att samverka Så här ser framsidan ut på vår broschyr ut. Dessa punkter berörs: Hur fungerar hörseln? Vilken typ av hörselnedsättning? Vilken information ger audiogrammet? Ljusets betydelse! Vilka tekniska hjälpmedel används? – Hur fungerar de? Vad kan jag som pedagog/lärare göra för att underlätta? Akustiska miljöns betydelse för hörbarheten. Hur påverkas, tal, språk och kommunikation? (Prioriteringsgrupper, Hörselkonsultation – för barn/ungdomar med HA/BAHA/CI  Förskola/skola Start i förskola eller vid inskrivning i hörselhabiliteringen då barnet redan går på förskola, alternativt vid start av användande av hörhjälpmedel Start i skola (förskoleklass) eller vid inskrivning i hörselhabiliteringen då barnet/ungdomen redan går i skolan, alternativt vid start av användande av hörhjälpmedel Byte av förskola Byte av skola (tex vid start på högstadiet) Start i gymnasieskolan eller vid inskrivning i hörselhabiliteringen då barnet/ungdomen redan går i skolan, alternativt vid start av användande av hörhjälpmedel) KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Syfte För att tillsammans skapa ökad förståelse och kunskap kring barnet/ungdomens hörselnedsättning i olika situationer och på det sättet kunna arbeta förebyggande. Sker tillsammans med föräldrar, ibland barn/ungdomar beroende på ålder, arbetslag på förskola/skola, rektor, skolsköterska och ev. kommunal hörselpedagog. Säkerställa användningen av Hörapparat/Cochleaimplantat/BAHA och andra tekniska hjälpmedel. Vi brukar tycka det är bra om Barnen/ungdomarna är med från ca 10 års ålder, då de både orkar och brukar ha bra synpunkter kring hur de vill ha det. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Genomförande Planeringsmöte tillsammans med föräldrar och barn/ungdom (beroende på ålder) några veckor före Hörselkonsultationen Hörselkonsultationen ges på Hörselhabiliteringen Rosenlunds sjukhus, Stockholm. Hörselkonsultationen skräddarsys alltid efter barnets/ungdomens hörselsituation i dialogform varvat med teori och praktik. Uppföljande besök och möte på aktuell förskola/skola sker efter Hörselkonsultationen tillsammans med föräldrar, berörda lärare, rektor/elevhälsa. Vi har märkt under åren att föräldrarna inte alltid har den kunskap och förståelse som man kan förvänta sig inför Hörselkonsultationen och har därför numera ett möte inför på ca 1 tim. Vi går där igenom om det finns några oklarheter och om det är något speciellt område vi ska lägga fokus. Själva Hörselkonsultationen tar 2 timmar Ca 4-6 veckor efter Hörselkonsultationen sker ett uppföljande besök på förskolan/skolan. Deltar i verksamheten för att se hur det fungerar för barnet/ungdomen och kring de åtgärder som kommit överens om. Därefter har vi ett sittande möte kring detsamma. Hela besöket tar mellan 2-3 timmar . KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Fakta Vi började med Hörselkonsultationer 2009 för barn från förskoleklass upp t.o.m. Gymnasiet. Vänder sig till alla med något hörhjälpmedel som finns inskrivna i Hörselhabiliteringens alla kommuner, 26 st. Genomförda Hörselkonsultationer ca 250 st From våren 2012 görs även Hörselkonsultationer kring förskolebarn De flesta Hörselkonsultationer genomförs vid start på förskola, i förskoleklass, Åk 1, Åk 6 och i gymnasiet. Då vi tidigare besökte skolor kring information om det enskilda barnet var det svårt att få till att alla kunde närvara utav olika orsaker. Ville därför prova att kalla till oss tillsammans med föräldrarna. Det slog väl ut! De kom till oss! Genomförda ca 250 st När så planen kom till att även genomföra Hörselkonsultationer för förskolebarnen var det många som inte trodde att det skulle fungera, men det gjorde det! KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Forts fakta… Antal deltagare vid varje tillfälle, förutom föräldrar, har i genomsnitt varit 5-6 pedagoger. Förskolechefer/rektorer och skolsköterskor har deltagit vid många tillfällen. Fasta tider för Hörselkonsultation finns rullande under året, vid flera tillfällen i veckan. För att bemöta behovet finns intensivveckor med flera tider per dag i samband med terminslut och terminsstart. Ansvariga specialpedagoger bokar tid med föräldrar och förskolechef/rektor på förskola/skola. Från början hade vi önskemål att förskolechef/rektor/elevhälsa skulle delta, nu är det ett krav. Vi märker att de flesta tar detta på stort allvar och verkligen försöker att få med så många som möjligt. Tex i skolan att inte bara lärare är med utan också fritidspedagoger, talped, specped/lär. Förra året hade jag en skola där ett barn skulle börja 7 an, där kom 19 st från skolan. Om behov finns kan tex. Audionom, ingenjör, kurator finnas med på Hörselkonsultationen, eller i alla fall en del av tiden. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Välkomna Hörselkonsultation XXX Jag kommer nu att visa några bilder på hur det kan se ut! Vi har fått mycket positiva reaktioner på att det står barnet/ungdomens namn på presentationen KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Hörselns funktion En genomgång hur hörseln fungerar. Provar hörselkåpor för att känna på hur det är att höra lite sämre. Hur påverkar det sättet att lyssna? Här brukar vi specialpedagoger göra alla fel som vi kan komma på för att de ska få en upplevelse av hur det är att höra lite sämre. Vi tex, vänder oss bort, pratar mot tavlan, rör oss i rummet, skrapar med stolar och stör i största allmänhet. Vi brukar ställa frågan – Hur länge skulle du orka hålla fokus om du skulle höra så här? KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Hur fungerar Hörseln? Går igenom lite kring hörselns funktion och var barnet/ungdomens hns sitter och vad det innebära. Vi brukar använda ett dataprogram som visar på detta. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Hörsel och audiogram Individens hörselnedsättning och audiogram, sensorineural eller ledningshinder? Förklarar hur man läser av ett audiogram och hur barnets/ungdomens ser ut. Lägger in audiogrammet i ett speciellt program tillsammans med talbananen. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

XXX audiogram med ”talbanan” I det här programmet ser det lite konstigt ut! Samtala kring nedanstående ”Talbananen” (talspektrum) på ett audiogram visar talljudens frekvens och styrka vid vanlig konversation på 1 meters håll. ”Talbananen” visar var talets olika ljud (vokaler och konsonanter) är på audiogrammet. Om man utgår från en hörselkurva med en diskant nedsättning kan man få förklaring på varför det till exempel är svårt att skilja på orden ”kaffe” och ”kasse” eller orden ”sjuttio” och ”fyrtio”. De tonlösa konsonanterna (f sj tj s) ligger i diskantområdet och där är ofta hörselnedsättningen mest uttalad. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Information om XXX hörapparat Oticon Safari 900 röda skal. Program: M- och MT-läge Ej Volymkontroll 312-batteri. Informerar om vilket hörhjälpmedel som används, hur det fungerar och vilka inställningar som finns. De får pilla på hur den fungerar, var man ställer om olika program, byter batteri mm. Provar med stetoclip för att förstå att HA inte bara tar upp ljud som man vill höra utan annat också. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Information om XXX CI Opus 2 NordicGrey D-spole med standard magnet Batteri Program M- MT Informerar hur ett CI fungerar, vilka inställningar osv. Vi tittar på hur det aktuella CI ser ut , vilka delar som syns utanpå och vilka som är inopererade. Använder oss även här av stetoclip med HA för att förstå att ett hörhjälpmedel inte bara tar upp ljud som man vill höra utan annat också KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Bilder på rätt CI och fjärrkontroll MED-EL, Opus 2 Cochlear, Nucleus Freedom Cochlear, Nucleus CP810 Fjärrkontroll Viktigt med rätt bild på rätt CI , kopieras och sätts in i pärmen med de olika delarna presenterade. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Information om XXX: Cochlear BP100, 110 Cochlear BP 100, Färg piano svart. Program 1=M, 2=DAI. Volymkontroll:aktiv Batteri:13 batteri. Används Benförankrad HA går man igenom vilka inställningar som finns och hur denna fungerar. Brukar få prova på softband, eller känna på vibrationerna KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Information Vanliga problem samt lösningar Vad betyder de olika programmen? Inget ljud: batteriet slut eller igensatt ljudkanal (Byt batteri, kontakta föräldrarna om problem kvarstår) Tillfälligt eller svagt ljud: Igensatt ljudkanal, fukt, batteriet slut eller igensatt filter slangfästen (Byt batteri, kontakta föräldrarna om problem kvarstår) Pipande ljud: Hörapparatens insats felplacerad, för liten insats eller vax i hörselgången (Korrigera insatsens placering kontakta föräldrarna om problem kvarstår) M - Lyssnar med hörhjälpmedlets mikrofon Omgivningsljud påverkar MT - Lyssnar med hörhjälpmedlets mikrofon och via mikrofonen till slingan. Omgivningsljud kan påverka T - Lyssnar endast via mikrofonen till slingan. Omgivningsljud påverkar inte KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Vem ansvarar för att ställa om hörhjälpmedlet till rätt program? Barnet/ungdomen själv? Pedagog/lärare? Andra? Hur vet du vilket program barnet/ungdomen har ställt om till? Vem kontrollerar att hörhjälpmedlet blir återställt till ”vanligt” läge Diskussion kring vilket ansvar vem har och hur man kontrollerar vilket läge hörhjälpmedlet är inställt. Är det synkroniserat? KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Hörseltekniska hjälpmedel – Slinga Information om slinga – varför det kan vara bra att använda i vissa situationer. Provar T-läge i hörapparaten. Ger mer specificerad information och praktisk tillämpning kring aktuell slinga. Här används också stetoclip med HA för att kunna känna skillnaden på att höra med bara HA och vad som händer när man kopplar på slingläget. Hur kan man kontrollera att slingläget är på? Inte fråga ” hör du vad jag säger” utan mer använda sig av kontrollfrågor, vända sig bort, stå längre ifrån och ställa en liten konstig fråga eller påstående. Vad har du för färg på strumporna, åt du godis till frukost…. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Förskrivna hjälpmedel till XXX Digisystem med 2 lärarmikrofoner, 10 st elevmikrofoner och högtalare Portabelt Digisystem Slinga till TV och I-pod hemma Här är ett exempel på vad som kan vara förskrivet. Vi går igenom hur det fungerar och om det finns några oklarheter, provar rent praktiskt. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Hanteringen av slingan/mikrofoner Vid vilka situationer används slingan? Om kamratmikrofoner finns när används dessa? Är ”tryck och tala knappen” i funktion? Är det en eller två lärare som använder mikrofon vid samma tillfälle? Är sekretessknappen i funktion på dessa mikrofoner? Diskussion kring vid vilka situationer/lektioner ska användas. Hur är själva inställningarna på lärar/elevmikrofoner programmerade? KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Andra punkter som berörs Olika akustiska miljöer påverkar höruppfattningen Ljusförhållande Förslag på hur man kan skapa en bra akustisk miljö Förhållningssätt och tips Tyst rum Rum med smågruppsarbeten Öppna mobila lokaler med olika aktiviteter samtidigt Gården Matrum/Matsal Utflykt Teaterbesök Bra belysning Ljuset i ryggen Belysningen tänd En genomtänkt möblering Mattor till samling och bygglek Hellre långa tjocka gardiner än tunna kappor Bord med ljudabsorberande yta alternativt vaxduk med bordsfilt eller skrivbordsunderlägg Tassar på stolar och bord (tennisbollar/silence socks) Klädda korgar hellre än plastbackar som förses med dämpande material tex liggunderlag Tassar på undersidan av lådor och leksaker Tätningslist i lådor, skåp och dörrar Klä plana ytor med vaxduk eller annat material Ljudabsorberande anslagstavlorDela gärna upp eleverna i mindre grupper Placeringen är viktig för att eleven ska kunna uppfatta vad som sägs. Den som talar skall ha ansiktet belyst. Gör det möjligt för eleven att avläsa dina läppar (skägg och försvårar) Tala tydligt, med normalt röst-läge och inte i alltför snabbt tempo. Promenera inte omkring och vänd inte ryggen mot eleven medan du talar Skriv viktig information på tavlan, det är svårt att anteckna och läppavläsa samtidigt Dela gärna ut färdigskrivna faktablad, ge info via intranät osv Anpassa provsituationer (se vidare skolverkets riktlinjer kring anpassning) Kom ihåg att det kan vara ansträngande att lyssna länge för en elev med hörselnedsättning KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Språk och kommunikation Hörselns betydelse för individens utveckling av tal, språk och kommunikation. Beroende på barnet/ungdomens hörselnedsättning och ålder diskuteras om eller vilket behov/stöd som behövs för att utveckla tal, teckenspråk och kommunikation optimalt. Med de yngre barnen brukar det ligga mer fokus på detta område. Vad har de för stöd i förskola/skola eller i hemkommunen? Behövs det ytterligare stöd? Vad kan logoped/talpedagog på Hörselhabiliteringen ge? KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Den akustiska bubblan Den akustiska bubblan,. Används till små barn. Ett barn med hörselnedsättning kan inte höra tydligt på avstånd. Man brukar tala om den ”akustiska bubblan” ; det avstånd inom vilket barnet kan höra tydligt. Utanför bubblan kan barnet kanske höra men inte tillräckligt tydligt. Hörande barn lär sig mycket språk genom att lyssna på samtal mellan andra personer, som försiggår en bit bort. s.k. passiv språkinlärning. Denna extra möjlighet till språkinlärning missar ofta ett hörselskadat barn. De måste också oftast höra orden fler gånger än hörande barn. När man befinner sig innanför den akustiska bubblan kan man på flera sätt kompensera för detta genom att ge extra mycket riktad, språklig stimulans. Som vuxen är man språklig modell. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Möjliga konsekvenser som kan uppstå OBS! Ändrad text på bilden! Varje barn/ungdom är individuell, vissa saker märks eller påverkas därför olika. En del saker kan man direkt se, andra finns ”under ytan”.   Man kan se att barnet/ungdomen använder hörhjälpmedel, ibland används mikrofon till slinga. Beroende på ljudmiljö och förhållningssätt kan det ge en försvårad kommunikation och en del missuppfattningar. Flera får en försenad språkutveckling. På ytan kan det se ut som om den är åldersadekvat men det kan finnas luckor. Ett utanförskap kan t ex vara att man ibland väljer en annan aktivitet för att slippa en svår hörmiljö eller att orken inte räcker till. Det som är svårast att upptäcka är energibortfall – det kanske visar sig först senare under dagen eller när man kommer hem. Påverkad koncentration, svårigheter att sortera ljud/riktning märks inte alltid så tydligt. Muskelspänningar i nacke och axlar, stress och osäkerhet kanske man inte känner av som barn utan kan komma som en konsekvens senare i livet. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Vad kan vi göra för att underlätta för XXX Tillsammans diskuteras vad som kan göras för att underlätta för barnet/ungdomen . Obs! skriv in direkt på pp. (förbättringar inom dessa områden: hörsel och kommunikation, ljud och ljusmiljö, teknik, förhållningssätt Dessa punkter följs upp på besöket i förskola/skola KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Hörselpärm Förskolan/Skolan får med sig en hörselpärm med material som tagits upp på mötet för att kunna gå igenom själva och kunna delge andra. Under en del flikar finns specifik information kring Hörapparat/CI/BAHA, inställningar mm Slinga Åtgärder att följa upp Det är meningen att denna ska kunna fyllas på med ny information från föräldrar, hörselhabiliteringen och att den ska följa barnet under förskolan/skolan. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom

Tack för att ni lyssnat! Specialpedagog Åsa Folke asa.folke@karolinska.se Tel: 070-450 76 57 KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Hörselhabilitering Barn o Ungdom Rosenlund plan 8