Miljötillstånd i hav, och grundvatten och ”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF

Kväve Fosfor Källfördelning N och P till omgivande hav Naturvårdsverket. TRK Rapport 5247 Fosforutsläpp till vatten. Naturvårdsverket Rapport 5364

Östersjöns avrinningsområde Egentliga Östersjön Kattegatt Bottenhavet Bottenviken Finska viken Rigabukten Danska sundet

Salthaltskillnaden präglar Östersjön

Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

Östersjöns avrinningsområde

Problemen med övergödning i haven runt Sverige Cirka 40 000 km2 syrefattiga / syrefria bottnar. Årlig omfattande algblomning och minskat siktdjup (5 cm/år) Störd reproduktion av torsk och överfiske

Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14 Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

Expeditionsrapport 26 oktober 2006 Exempel på syrgaskart. Expeditionsrapport 26 oktober 2006

Satellitbild klorofyll

Lekområden för torsk i Östersjön

Stationsnät i utsjöprogrammet

Förändring av syrekoncentration i två stationer i utsjöprogrammet

Koncentration av syre vid samma tillfälle på olika stationer från Anholt, genom Öresund och Egentliga Östersjön till Öland

Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön N (ton/år) P (ton/år) Flodmynningar 830 000 41 000 Punktkällor vid kusten 100 000 13 000 Nedfall 300 000 5 500 Biologisk fixering 130 000 –300 000 - 700 000 - Summa 59 500

Viktiga mekanismer i Östersjön Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.

Viktiga mekanismer i Östersjön De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.

Reduktionsbehovets fördelning mellan länder

Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

Medelläckage – kväve, kg N per hektar

Medelläckage – fosfor, kg P per hektar

Växtnäringsbalans. EEA – Core set of Indicators

Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita

Sverigekartan för kväveutlakning

Kävlingeån 1812-1820 i jämförelse med 1950 - 1953 Källa: Skånska rekognoseringskartan 1812-1815.

Antal sänkta och torrlagda sjöar per år Källa: SMHI

Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning Summa 7,2 miljarder kr 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A. 2000. Leaching of nitrogen in Swedish agriculture – a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3): 277-290.

Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

En 34 ha skånsk åker

26 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

Varifrån kommer kvävet som utlakas? Restkväve (mineralkväve) vid 1 sept. 31 kg/ha Mineraliseras under sept. tom mars 35 kg/ha Kvävenedfall under sept. tom mars 6 kg/ha Utlakas under sept. tom mars 32 kg/ha Mängden restkväve och mineraliseringen under vintern förklarar tillsammans med nederbörden 98% av den utlakade mängden kväve Källa: SLU, Gustafson , 1987

Miljöövervakning för det svenska jordbruket

21 års kväveutlakning på ett skifte på en slaktsvinsgård i Halland Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU Kvävehalt i dräneringsvattnet under 25 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

Fördelning av uppmätt fosfortransport i de 40 ”Typområdena” på jordbruksmark (vattendrag)

Erosion är en viktig väg för fosforförluster

Fördelning av uppmätt kvävetransport i de 40 ”Typområdena” på jordbruksmark (vattendrag)

Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 199x Regler om vinter grön mark 199x Krav på behörighets kurs 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdsprogram mot växtnäringsläckage 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 5-8 miljarder kr 2003 Utökade känsliga områden 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel Ca 6 miljarder kr Ca 150 milj kr 2001 Greppa Näringen startar 199x Regler om täckning av gödsel behållare 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1984 Miljöavgift på handels gödsel 198x Regler om spridningsareal 1999 Säkert Växtskydd startar

Exempel på resultat av lantbrukarnas vattenvård hittills Källa N-utlakning 25 000 ton från 1995 till 2005 SNV P-förluster - 9% från 1995 till 2005 Ammoniak- avgång - 18% från 1995 till 2005 SCB

Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

Pågående statusbedömning av sjöar och vattendrag Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden

Fosforhalt i Europas floder

Hur mår grundvattnet i Sverige? Provtagningsnätet ska svara på det

Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve Nitrat Nitratkväve 50 mg/l 11,4 mg/l

Nitrathalten i brunnar NO3 (mg/l) > 45 20 - 45 10 - 20 5 - 10 1 - 5 < 1

Bedömda problem med grundvattenkvaliteten SGU DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

Vad har de 20 årens arbete i lantbruket lett till? Resultat Källa N-utlakning 25 000 ton från 1985 till 2005 (ca 35 % minskning) SNV P-förluster - 9% från 1995 till 2005 Ammoniakemission - 18% från 1995 till 2005 SCB Som ni ser, rejäla minskningar sedan mitten av 90-talet.