Försörjningsvillkor och inkomstfördelning Bostadssegregation Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö Tapio Salonen, MAH och kommissionär Tre empiriska delar: Befolkningsdynamik Försörjningsvillkor och inkomstfördelning Bostadssegregation HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Utgångspunkter för studien Se HELA staden Bortom förenklade bilder och föreställningar Fokus på grundläggande förutsättningar för en social hållbar stad Förändringar över tid – rörelse och förändring istället för statiska data Vidgade perspektiv – kombinera mikro-makro, inifrån-utifrån, historiska och rumsliga jämförelser Dra slutsatser – ange förändringspotential HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Del 1: Befolkningsdynamik Vilka människor är det vi pratar om? Befolkningsflöden in och ut ur Malmö 1990-2008 Bruttobefolkning: närmare en halv miljon personer Av 1990-populationen finns 48 % kvar 2008 Av 2008-populationen har 39 % bott samtliga år från 1990 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Malmö – en av Europas snabbast växande städer HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Ökad långväga inflyttning Andel inflyttade personer till Malmö fördelat efter inrikes- resp. utrikesinflyttning 1968 – 2011. I procent av befolkningen respektive år. Utrikes in- och utflyttning Malmö 1968- 2011. I antal personer. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Befolkningssammansättning i Malmö och riket 1971, 1991 och 2011. Ålder   1971 Malmö Riket Diff. 1991 Malmö Riket Diff. 2011 0-17 år 18-29 år 30-64 år 65 år – 21,1 24,8 - 3,7 20,2 18,8 + 1,4 45,2 42,4 + 2,8 13,5 14,1 - 0,6 17,3 22,0 - 4,7 17,9 16,8 + 1,1 43,3 43,5 - 0,2 21,5 17,7 + 3,8 18,6 20,2 - 1,6 19,9 15,9 + 4,0 45,8 45,1 + 0,7 15,7 18,1 - 2,4 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Andel utrikes födda av Malmös befolkning 1960 – 2012. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Invånare i Malmö efter härkomst 1995 och 2012.   1995 N % 2012 N % Differens N % Född i Sverige Utländsk bakgrund varav: Utrikes född Född i Sverige och båda föräldrar utrikes födda 182 437 75,2 60 269 24,8 48 233 19,9 12 036 5,0 179 304 59,2 123 835 40,8 92 228 30,5 31 303 10,3 -3 133 - 1,7 + 63 262 + 105,0 + 43 995 + 91,2 + 19 267 + 160,1 Totalt 242 706 100,0 302 835 100,0 + 60 129 + 24,8 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Specifika befolkningsmönster Danmark tur och retur? EBO Återutvandring Slutsats: kunskapen låg kring flyttmönster över tid HÄLSA OCH SAMHÄLLE

NEET – varken i arbete eller studier Del 2: Inkomster och försörjning Hur ser försörjningsvillkoren ut för stadens befolkning? Förvärvsgrad NEET – varken i arbete eller studier Det dolda Malmö – saknar helt inkomster Inkomstfördelning Inkomstfattigdom och försörjningsstöd HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Förvärvsgrad i Malmö. Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö och riket 2000 – 2010. Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda 2000-2010.

Andel 18-64 år i Malmö efter sysselsättningsstatus och inkomst Problem med data om sysselsättning och inkomster: Papperslösa Hur många i Malmö? 0,5, 1 eller 2 % (1500,3000 el. 6000) Gränspendling (Mö  DK) 2000 – 1 300 (0,8 %) 2005 – 5 100 (3,0 %) 2008 – 11 300 (6,1 %) Hushållsbegreppet Familjeenheter/kosthushåll Variation och föränderlighet Ökat växelvis boende för barn 12.2 17,3 17,8 86,1 79,5 75,7 Antal: 1990 – 142 292 2000 – 160 510 2008 – 186 082 00/90 + 18 218 08/00 + 25 572 08/90 + 43 790 + 30,8 % Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Vuxna 18 -64 år varken i arbete/studier och som helt saknar inkomster Malmö: 1990 – 2 437 (1,7 %) 2000 – 4 676 (2,9 %) 2008 – 12 022 (6,5 %) Var 15:e Malmöbo i arbetsför ålder Dessa exkluderas vanligtvis från analyser om inkomster etc. På nationell nivå varit kring 1 procent. Vilka rör det sig om 2008? Män 7 091 59 % / Kv. 4 931 41 % Mellan 20-29 år: 4 981 41 % Utländsk bakgrund: 10 968 91 % Högst 4 år i Sv: 8 507 78 % Norden: 4 113 34 % Mellanöstern: 1 724 16 % Östra Europa: 1 578 14 % Asien: 1 138 10 % Barnhushåll: 1 809 15 % Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Perspektiv på sysselsättning och studier i arbetsför ålder i Malmö Ifall andelen som varken är i arbete eller studier 2008 varit oförändrad från 1990; 86, 1%? Skillnad på närmare 20 000 personer Faktiskt antal 2008: 45 196 personer Oförändrad nivå: 25 865 personer HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Uppskattning av gränspendlingen över sundet Ålder 18-64 år boende i Malmö 2008: Huvudarbetsgivare i Danmark 10 906 av 186 000 5,9 % varav noll inkomst i Sv.: 5 693 3,1 % 20-24 år 868 4,1 % 25-29 år 1 554 5,5 % 30-34 år 1 379 4,8 % 35-39 år 690 3,4 % Motsvarar drygt hälften av pendlarna Motsvarar 40 procent av alla med noll inkomst Källa: Space-Time Research, Region Skåne Sysselsättning HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9 Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9. Ginikoefficient 18-64 år med disponibel inkomst. Förändring av inkomstfördelning: Riket (90-09) från 0,22 till 0,32 45 % ökning Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35 57 % ökning Malmö avviker i synnerhet från 2005 och framåt. Differens 2008: Riket 0,314 Malmö 0,352 Diff: 0, 038 + 12 % Observera att personer med noll eller negativ disponibel ink. inte är medräknade i Malmömaterialet. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Inkomstutvecklingen i Malmö 1990-2008 Inkomstutvecklingen i Malmö 1990-2008. Disponibel inkomst för personer 18-64 år efter medelvärden för decil 1,5 och 10. Diff: 1990 2000 2008 10/50 0,63 0,61 0,47 90/50 1,61 1,84 1,93 90/10 2,57 3,02 4,06 IN ADJUSTED 2008 PRICES HÄLSA OCH SAMHÄLLE Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.

Förändring i disponibel inkomst per k. e Förändring i disponibel inkomst per k.e. efter deciler i Malmö 1991, 2000 och 2008. I 2008 års priser. decil 10/decil 1: 1991 - 5,45 2000 - 7,35 2008 - 12,14 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Effekt av offentliga transfereringar Effekt av offentliga transfereringar* för GINI-koefficienten i Malmö 1990-2008. *Beräknat på såväl skatter som summan av samtliga offentliga överföringar till hushållen. Ginikoefficient i Malmö 1990-2008 efter marknadsinkomster och disponibel inkomst. Reduktionseffekt 1990-1998 ca 60 % 1999-2005 ca 53 % 2006-2008 ca 42 % Not: Personer med noll eller negativ disponibel inkomst exkluderade. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Disponibel inkomst under Disponibel inkomst minst Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö 2008. Arbetsför ålder 18-64 år.   Disponibel inkomst under 60 % av medianinkomst Disponibel inkomst minst Totalt Saknar inkomster från arbete och studier 20 565 11,8 % 12 609 7,2 % 33 174 19,1 % Inkomster från arbete och studier 29 730 17,1% 111 156 63,9 % 140 886 80,9 % Summa 50 295 28,9 % 123 765 71,1 % 174 060 100,0 % Andel EU-fattiga: Riket: 1990 7,4 2000 9,3 2008 13,2 Malmö: 1990 32,7 / 34,4 2000 23,8 / 26,7 2008 28,9 / 33,5 Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= 12 022 år 2008) Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga (”risk-of-poverty”) varit 62 317 eller 33,5 % Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Del 3: Bostadssegregation Hur har stadens sociogeografi utvecklats under senare år? Malmös särpräglade stadsstruktur; kompakt bebyggelse, hög befolkningstäthet Analys på mindre grannskap – SAMS-områden Färganalys kombinerar socioekonomisk och etnisk bakgrund HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Analyser av inkomst och försörjning i stadsdelar och SAMS-områden i Malmö. 370 områden varav med minst 100 hushåll – 251 områden Genomsnitt antal hushåll: 643

Andel utlandsfödda utanför Segregationsindex Ekonomisk Andel låg inkomst (20 %) / Andel hög inkomst (20 %) 1. Mycket resursrika > 0,25 2. Resursrika 0,25-0,49 3. Integrerade resursrika 0,50-0,79 4. Integrerade 0,80-1,24 5. Integrerade/eftersatta 1,25-1,99 6. Eftersatta 2,00-3,99 7. Resursfattiga 4,00-9,99 8. Mycket resursfattiga 10,00 – Etnisk Andel utlandsfödda utanför Norden & Västeuropa / Andel svenskfödda 1. Mycket homogen sv. befolkning > 0,25 2. Homogen svensk befolkning 0,25-0,49 3. Integrerade, svensk prägel 0,50-0,79 4. Integrerade 0,80-1,24 5. Integrerade, prägel av inv. 1,25-1,99 6. Koncentration av inv. 2,00-3,99 7. Stor koncentration av inv. 4,00-9,99 8. Mycket stor koncentration av inv. 10,00-

Segregationsanalys för hela städer Gula områden = socioekonomiskt rika (- 0,49) och homogen svensk befolkning ((- 0,49) Gröna områden= socioek. och etniskt blandade områden Blå områden = socioekonomiskt fattiga (2,00 -) och Koncentration av synliga invandrargrupper (2,00 -)

SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk och etnisk profil 1990 och 2008. Gult: resursstarka/svenskdominerade områden Grönt: blandade områden Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden

Malmös befolkning efter bostadsområdens ekonomiska och etniska status 1990 och 2008. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Malmös befolkning efter bostadsområdens ekonomiska och etniska status 1990 och 2008. Differens 08/90 N %   Gul Grön Blå Övriga 4 686 2,0 144 059 62,0 81 095 34,9 2 620 1,1 5 700 2,0 129 384 45,6 148 279 52,3 265 0,1 + 1 014 0,0 -14 675 -16,4 +67 184 +17,2 -2 355 -1,0 Summa 232 460 100,0 283 628 100,0 +51 168 0,0 Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. Jämförelse 54 största städer (> 40 000 inv.): Gul 15 % Grön 66 % Blå 17 % HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Balansmått mellan gula och blå områden i Sveriges 54 största städer 2008. HÄLSA OCH SAMHÄLLE Balans = andel invånare i gula omr./andel invånare i blå omr.

Bostadssegregationens fördelning i utvalda städer 2008. I procent. Kommun Områden Gula Gröna Blå Stockholm Göteborg Malmö Botkyrka Södertälje Lund Helsingborg Kristianstad Trelleborg Landskrona   4,6 77,4 18,0 15,5 57,8 26,6 2,0 45,6 52,3 3,5 40,7 48,0 9,0 61,7 28,5 11,2 76,6 10,7 11,1 62,5 26,3 13,5 66,4 14,4 10,0 83,6 6,4 19,3 39,4 40,5 Summa 54 större städer 13,5 66,4 14,4 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Samband mellan inkomstojämlikhet och bostadssegregation Skilja mellan bostadssegregationens bakomliggande orsaker och olika konsekvenser, s.k. grannskapseffekter Det är den generella ökningen av inkomstojämlikheten som förklarar merparten av den ökade bostadssegregationen Vi bor numera med folk som liknar oss själva Social sammanhållning – skilja mellan ”bonding” och ”bridging” HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Avslutande analys och rekommendationer Social smältdegel, lager på lager Det dolda Malmö Ökade ekonomiska skillnader bland hushållen Bor alltmer åtskilda, många resursfattiga områden HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi för Malmö på 2010-talet. (1)   Åtgärd Befolkningsrörligheten: olika slags strömmar läggs som lager på lager. Får som oönskad konsekvens en ökad grad av oetablerade och osynligjorda människor. Ökad okunskap om vilka som egentligen bor och verkar i staden – ett dolt Malmö breder ut sig. Synliggör alla Malmöbors levnadsförhållanden och underlätta för människor att få sin ställning och rättigheter tillgodosedda i enlighet med gällande lagar och konventioner. Förvärvsgraden är alarmerande låg i den arbetsföra befolkningen. Mer än en fjärdedel av befolkningen i åldern 20-64 har varken arbete eller är i studier. Detta ger näring åt oreglerade marknader och sociala spänningar. Sysselsättningsnivån måste höjas i den arbetsföra befolkningen. En rimlig målsättning är att den höjs successivt till 70 procent år 2020 och nå upp till riksnivå senast år 2030. Fördelning av arbeten och resurser utformas socialt hållbart för såväl den enskilde som samhället i stort. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi för Malmö på 2010-talet. (2)   Åtgärd   Markant ökning av inkomstojämlikheten bland Malmöhushållen. Denna ekonomiska ojämlikhet leder till ökade skillnader i hushållens levnadsvillkor som i sin tur påverkar bl.a. ojämlikhet i hälsa. Såväl kommun som den nationella nivån har ett ansvar att minska skillnader i ekonomiska livsvillkor bland hushållen. Den lokala nivån kan bidra genom en inkluderande och utjämnande policy inom många policyområden. En ökad bostadssegregation förstärker ojämlikhetsmönster i staden. Skapar större skillnader i förutsättning i hushållens vardagsliv och i den lokala välfärdsorganiseringen. En långsiktig handlingsplan antas för en inkluderande stadsutveckling med mål att drastiskt minska bostadssegregation och åtskillnad mellan grupper och områden. Utanförskapets konsekvenser är ekonomiskt kostsamma och socialt belastande. Offentliga styr- och uppföljningssystem är splittrade och kortsiktiga. En social investeringspolitik med en integrerad modell för sysselsättning- och välfärdsfrågor bör övervägas. Malmö stad bör utreda en integrerad modell med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser. HÄLSA OCH SAMHÄLLE