Förskolan i fokus Eva Ärlemalm-Hagsér Universitetsadjunkt, Mälardalens högskola Doktorand, Göteborgs universitet

Framtiden i våra händer Kunskap Valfrihet Trygghet

A MAGIC CURTAIN, WOVEN OF LEGENDS, HUNG BEFORE THE WORLD (KUNDERA, 2007)

Vad är kunskap? Människans strävan att överleva och skaffa sig ett bättre liv, individuellt och kollektivt. Den vetenskapliga kunskapen Den praktiska kunskapen knuten till hantverk och skapande Den praktiska kunskap som vi behöver som medborgare och etiska människor (Gustavsson,2002)

Utveckling och lärande I förskoleåren grundläggs barns kognitiva, sociala, språkliga, emotionella och motoriska kompetenser (Sommer, 2005 i Barndoms psykologiska fasetter)

Rogoff, 2003

Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) betonar att barn erövrar omvärlden genom att samspela med sin omgivning ur både en fysik och psykisk aspekt.

Miljöer och möten som formar barns utveckling och lärande Barns uppväxtvillkor i barnets kulturella och sociala kontext. Barnet som person. De möten barnet är del av: Tillitsfullt och emotionellt nära förhållanden (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide,2010) Väglett deltagande (Rogoff, 2003; Niss m. fl., 2008) De erbjudanden barnet får och skapar Lärande i zonen för möjlig utveckling (Vygotsky, 1978)

Vad ska ske i en senmodern förskola? Heldagsverksamhet – komma till – äta - sköta hygien -vila i trygghet Leka inne - ute - mellanrum Lära – hela barnet - variation- urskiljning- samtidighet Möten - vänskap Meningsskapande - kring fenomen i sin omvärld Identitetsskapande Demokrati – inflytande - delaktighet

Den vetenskapliga kunskapen Ny kunskap om barn och barndom Ett paradigmskifte: förändrad syn på barn och lärande, socialisation/barnet som aktör, familjens förändrade villkor/nätverksrelationer Ett förändrat samhälle Från inlärning till aktivt lärande Kunskap som verktyg att förstå vardagen, teorier som grund för att förklara och tolka. (Sommer,2005)

Den praktiska kunskapen knuten till hantverk och skapande Kunskap om uppdraget Reflekterande praktik Pedagogisk dokumentation Utforskande barn- medforskande lärare

Skollagspropositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Förskolan som en egen skolform Undervisningsbegreppet införs i förskolan Förskollärare får utökat ansvar för barns utveckling och lärande Enskilda/privata förskolor ska gå under benämningen fristående förskolor och ha samma reglering som kommunalverksamhet både gällande utbildning och ekonomiska förutsättningar Ansvarig ledare för förskolan ska benämnas som förskolechef

Förslaget om reviderad läroplan för förskolan befinner sig nu för översyn i regeringskansliet I skolverkets slutrapporten Formuleras en ny målformulering: Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att….. Tydliggörs målområden där naturvetenskap, teknik och matematik skrivs fram. Förskollärarens särskilda ansvar förtydligas. Mål för moderspråk och minoritetsspråk. Nytt avsnitt: Riktlinjer om Uppföljning, utvärdering och utveckling.(Rapport, U2008/6144/S)

Men var försvann: Lärande för hållbar utveckling Och Genusperspektiver

Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson, 2009) Särskiljande Beständighet Gemenskap Överskridande Pojkar i fokus Stereotypa möten och lekar Delade möten Omtolkande agerande Flickor osynliggörs Flickor som regeluppehållande Hjälpsamhet och omsorg Gränsöverskridande möten Maskulinitet som norm

yrkeslegitimation för lärare och förskollärare införs från den 1 juli 2012 Endast den som har yrkeslegitimation får ges fast anställning som lärare eller förskollärare. Legitimation för förskollärare eller legitimation för lärare meddelas av Skolverket. Huvudingången till lärar- eller förskollärarlegitimation är att personen har en examen från någon lärar- eller förskollärarutbildning. (Regeringen, 2010 http://www.regeringen.se/sb/d/12552/a/143663) Förskolelyftet - forskarskolor i Stockholm och Göteborg, licentiander

ny lärarutbildning Förskollärarutbildningen blir 210 Hp (samma som idag) Högskolor och universitet ska i fortsättningen ansöka om examenstillstånd. Nya utbildningen förväntas startar 2011. Just nu väntar högskolor och universitet på riktlinjer från regeringen/högskoleverket för den ansökan som ska vara inne i Juli… Om propositionen följs kommer utbildningen bli relativt styrd. (Bäst i klassen,Prop 2009/10:89;SOU 2008:109)

Den praktiska kunskap som vi behöver som medborgare och etiska människor Barnet som samhällsmedborgare Delaktighet Inflytande Att närma sig andras perspektiv

Barns egna beskrivningar av rörelselek

Lärande i förgrunden leken i bakgrunden, Förskola i Australien

Valfrihet Valfrihet innebär att vi kan välja och fatta beslut och att det är vi själva som väljer. (Nationalencyklopedin, 2010) Det är familjen och barnets behov som ska styra valen. Barnomsorgspeng Pedagogisk omsorg Allmän förskola från 3 år På strukturellt och individuell nivå. Inom förskolan: Barnkonventionen om barns rättigheter. Former för levd demokrati

Trygghet Omsorg Fostran Lärande

Lärorik: Både JA och NEJ Trygg, rolig och lärorik förskola? Enlig Ingrid Pramling Samuelsson, 2009 Trygg: JA Rolig: JA för de allra flesta Känner sig hemma i förskolan. Har kamrater. Har lärare som bryr sig om dem. Vågar hävda sin rätt och sig själv. Kunna välja förskola. De flesta barn går med glädje till förskolan. Är engagerade och intresserade i förskolans aktiviteter. Har roligt med sina kamrater. Lärorik: Både JA och NEJ Stor variation av kvalitet i förskolor. Ambivalent verksamhet. Förskolebarn lär ofta socialt samspel med andra. Alla förskolor arbetar inte med förskolans läroplansmål. Alla förskolepersonal tycker inte att barn ska lära sig kognitiva aspekter.

Utvecklingspedagogik att tänka och reflektera om det fokuserade fenomenet och om sin omvärld dela med sig av sina tankar och idéer till läraren, men även till de andra barnen i gruppen/klassen utmanas att vidareutveckla sitt tänkande och sin egen förståelse för det fokuserade fenomenet metakognition dvs. att förstå sitt eget lärande Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2003)

Åtta teman för gott samspel ICDP, (Hundeide,2001; Niss,Hindgren & Westin, 2007) Känslomässig kommunikation(Emotionella dialogen) Visa positiva känslor- Intresse och initiativ till kontakt Följ barnets initiativ Utbyte av positiva känslor - dialog Ge uppmuntran - positiv bekräftelse Att fördjupa och berika (Meningsskapande dialogen) Hjälp att fokusera och samla uppmärksamhet Ge mening åt upplevelser och känslor Utvidga och berika, fördjupa, förklara Hjälp till självkontroll, vägleda, visa alternativ (Den reglerande dialogen)

Vad kännetecknar en bra förskoledidaktik - Utmaningar för framtiden (didaktik: läran om undervisning) Målmedvetet systematiskt arbetssätt. Organisatoriska strukturer i verksamheten för dokumentation, reflektion och utveckling. Förskolepersonal som möter barns erfaranden…intressen...livsvärld. Verksamhet där lek och lärande är en sammanlänkad helhet. Förskolepersonal som har forskningsbaserad kunskap om barns utveckling och lärande. Förskolepersonal som arbetar med progression.

Forts. vad kännetecknar en bra förskoledidaktik Kunskap om metoder och arbetssätt som möter barns erfarenhetsvärldar och meningsskapande. Avgränsande av lärandeobjekt. Förskolepersonal som skapar rum för upptäckande på en mångfald sätt, där barn lär tillsammans, med stöd från intresserade och engagerade vuxna. I samarbete med föräldrar.

(Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003) ”Om vuxna lyckas fånga barns perspektiv och göra dem delaktiga så finns möjligheten att barn upplever sig som förstådda och delaktiga. När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har ett inflytande och är delaktiga” (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003)