Projektet Insatser för unga med dålig psykisk hälsa

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

2-årigt samverkansprojekt

Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.

Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv

Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete

Psykiatridelegationens arbetsgrupp för samverkan kring barn och unga.

Handlingsplan för matematikutveckling

Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv

Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin

Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010

Barnen allas ansvar PSYNKprojektet

Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga

VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga

Socialdepartementet PRIO •Långsiktighet •Gemensamt ansvartagande •Ordinarie strukturer.

Nationella Nätverket NATIONELLA NÄTVERKET NAVIGATORCENTRUM • april 2010 Nationella Nätverket Med bidrag från Ungdomsstyrelsen 2008,

INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.

DOK-systemet 1 • Utvärderings- och dokumentationsinstrument • Bygger på intervjuer med klienter vid inskrivning, utskrivning och uppföljning. • Möjlighet.

Cannabis-appen - ett preventionsverktyg i vår tid 3 april 2013.

Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.

Den nationella ungdomspolitiken

VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

Social investeringsfond Norrköpings kommun

Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )

EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.

Samordning för Psykisk (o)hälsa

Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator

Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?

Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd

UngDOK Strukturerad intervju för kartläggning och bedömning inom ungdomsbehandling Ingegerd Nilsson, Mini-Maria Göteborg Liliana Pellegrino och Annica.

RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.

Nordstjernen Film og TV De tysta barnens röst Dialog- och informationsfilmer om och med barn till föräldrar med en psykisk sjukdom.

Elevsociala team.

Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna

Magelungen Hemmasittarprogram

Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.

AME/EMS Samverkansuppdraget Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom.

Modellområde psykisk hälsa barn och unga

Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.

Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.

Gävleborg/Hudiksvall

Vårdkedjearbete för personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.

Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa

Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.

Kartläggning av inköpsprocessen

Projektet Bakgrund, mål & syfte, målgrupp, tidsramar, processinnehåll, valideringsmaterialets användningsområde.

Var tredje timme dör en förälder till ett barn under 18 år i Sverige.

 I Partille kunde man identifiera ett ökat missbruk av narkotika/alkohol bland gruppen ”unga vuxna”,18-30 år.  Sedan April 2008 arbetar två vårdsamordnare.

För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa

Att bryta långvarig skolfrånvaro Workshop 8 oktober Psynk

Anmälan Ungdomar i behandling 9 april 2008 ”Forskning pågår” 2008:

ELEVER I SKOLAN = ELIS

BCFPI Varför och till vilken nytta? SKL 28 april

Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)

TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling kerstin wanhatalo – van rijn.

Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson

Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.

Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.

FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.

Psykisk hälsa och ohälsa: ett tudelat uppdrag

Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Analysseminarium – ÖK maj

Presentation av tjänst

Avdelningen för vård och omsorg

Koordinatorer för ökad skolnärvaro

Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården

Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa

Presentationens avskrift:

Projektet Insatser för unga med dålig psykisk hälsa Örebro

Bakgrund Ungdomar som inte kommer till skolan eller annan sysselsättning Ungdomar som riskerar att få eller har psykisk ohälsa Avsaknad av verksamheter som kan ge ett långsiktigt stöd

Målet med projektet Hjälpa och stödja ungdomar att bryta isolering i hemmet och komma tillbaka till skola eller annan sysselsättning Minska framtida vård- och behandlingskostnader

Målgrupp Ungdomar mellan 16-20 år Utan sysselsättning Isolerade i olika utsträckning

Syftet med projektet Ta fram och pröva en arbetsmodell utifrån ungdomarna och familjernas behov. På sikt tillhandahålla en mer anpassad och effektiv arbetsmodell.

Arbetsmodellen Ingång Kartläggningsfas Utvecklingsfas Avslutningsfas

Ingång Lösningsfokuserat förhållningssätt Familjearbete Systemteori Öppen ingång KIA G-skola SAMBA Socialkontor Första kontakt med familj Familjen kontaktas av kurator Tid för infomöte i hemmet bokas Informationsmöte Ungdomen Vårdnadshavare Andra viktiga personer Kurator Lösningsfokuserat förhållningssätt Familjearbete Systemteori

Kartläggningsfas Livslinje Kartl. formulär Utvärdering Databaser Ungdom/ Vårdnadshavare Forskning Professionella Analys Kunskaper och kliniska erfarenheter Kartläggning Arbetshypotes Sökning av relevant forskning Analys utifrån kartläggn.fasens tre delar Livslinje Kartl. formulär Utvärdering Brukarinflytande Transparens Databaser Internet Egna Kollegor Handledning Sammanställning av dessa delar till en arbetsmodell

Utvecklingsfas Transparens Single case design Arbetsmodell Interventioner Samverkan Förslag på interventioner Genomför.plan Samtal Praktiska delar Nätverk kring ungdom Andra aktörer Teori Brukarinflytande Transparens Single case design Samtalsdesign (systemteori) Möten och studiebesök Uppföljning Anpassas efter behov

Avslutningsfas Utsluss Avslut Efterarbete Efter uppfyllt mål Nyckelpersoner i befintliga verksamheter Sammanfattning, återkoppling och utvärdering >12 månader, uppföljningssamtal

Tips på källor www.riksdagen.se www.socialstyrelsen.se Statens folkhälsoinstitut: www.fhi.se Psykiatriskt forskningscentrum: www.orebroll.se/sv/Forskning/Forskningsomraden/PFC/ Intresseföreningar Tidskrifter inom området t ex Socionomen Örebro Universitet: www.oru.se/ub/ Sökord: psykiatri, socialpsykiatri, stöd, sysselsättning, behandling

Hur skulle du kunna implementera det här på din arbetsplats? Diskussion Hur skulle du kunna implementera det här på din arbetsplats?

Tack för oss! Annika Wahlstedt 019-21 47 11 annika.wahlstedt@orebro.se Cecilia Jakobsson 019-21 46 13 cecilia.jakobsson@orebro.se