Standardkostnader(DNE Kapitel 17) Föreläsning 10 2011-03-02 (A1 10.00 – 13.00) Standardkostnader(DNE Kapitel 17) Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Med hjälp av standardvärden? RESULTATPLANERING? MÅLET? På vilken nivå? Hur? Med hjälp av standardvärden? Per Staffan Boström, PSB (722G46)

STANDARDMÅTT Vad är standard? I vilka sammanhang används standard? Varför behöver vi standard? Hur tar man fram standard? STANDARDMÅTT Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) STANDARDMÅTT Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Kvalitet eller kvantitet? PATRIK SJÖBERG eller STEFAN HOLM? Kvalitet eller kvantitet? Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Ekonomisk planering genom ANALYS Civilekonom 1975 SAAB Personbilar, Business Controller ABB AB, Konsult Forskarutbildning (2004-2005) Industridoktorand Liu för ABB Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Allting handlar om värdet… KVANTITET x PRIS samt Ett systemtänkande och En tidsdimension Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Värdet av en kvalitet? KVALITET ISO-standard Modellstandard (ex vad är effektivitet?) Poängmätning (ex nöjd kund?) Och… Per Staffan Boström, PSB (722G46)

i vårt fall… ett pris! Kvantitet x Pris / enhet samt ANTAL enheter (=VOLYM) Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Exempel från Elmarknaden Antal hushåll Antal KwH x pris/hushåll TID Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Våra begrepp SK = STANDARDKVANTITET SP = STANDARDPRIS VK = VERKLIG KVANTITET VP = VERKLIGT PRIS vV = Verklig VOLYM Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Varför pekar resultatet och lönsamhetskurvan åt ett visst håll ?                                                                                                                                    ANALYS : RESULTAT = INTÄKTER - KOSTNADER Varför pekar resultatet och lönsamhetskurvan åt ett visst håll ? Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) ANALYS: 10.000 eller 100.000? Liten eller stor? Effektiv produktion eller ? Volym eller pris/linje? Cab 400 000 Pris/bidrag per ? TX 310 000 Sed 275 000 Ökad lönsamhet eller bidrag per ? Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) VAD vi mäter. INTÄKTER KOSTNADER DIREKTA KOSTNADER OMKOSTNADER (indirekta) PRIS x VOLYM RÖRLIGA FASTA EFFEKTIVITET INRE EFFEKTIVITET/PRODUKTIVITET Man mäter det man vill eller kan påverka! Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Standard för kostnader respektive intäkter Standardkostnad = Standardpris (SP) x Standardkvantitet (SK) INTÄKTER Exempel från tjänsteföretag Standardintäkt = Standardtimpris x Standardkvantitet timmar Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) VARFÖR STANDARDS? Möjliggöra jämförelser och studera förändringar av den egna organisationen Kontroll av ansvarsområden Underlätta kalkylering Underlätta budgetering Underlätta redovisning Möjliggöra uppföljning av intäkter och kostnader och vidta åtgärder! Underlag för internprissättning Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Hur ta fram standards? Metodstudier Interna jämförelser Skrivbordsundersökningar Försöksproduktion (Pilot) Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Tre typer av STANDARDS LÖNESTANDARDS std-tid för utfört arbete std-kostnad per arbetad timme MATERIALSTANDARDS std-åtgång per producerad enhet std-pris per enhet material som åtgår OMKOSTNADSSTANDARDS std-påläggsbas std-pålägg/produktenhet Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Genom att använda standardkostnader Hur följa upp och utvärdera en kostnadsenhet?? Genom att använda standardkostnader Detta är ett samlingsbegrepp för förkalkylerade mått Enhetens verkliga kostnader jämförs med en fastställd standard. Avvikelse från denna ifrågasätts och måste förklaras. Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Några ytterligare begrepp för kostnadsuppföljningen. SP =STANDARD PÅLÄGG (Behandlas som Pris i avvikelseanalysen) S(T,M,A,F)Of S(T,M,A,F)Or SB = Standard PåläggsBAS Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) AVVIKELSER eller DIFFERENSER Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) AVVIKELSEANALYS Var har avvikelserna uppstått? Vilken typ av avvikelser? Vilka är orsakerna? Vem bär ansvaret? Hur kan differenserna åtgärdas? Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Förbrukningsavvikelse/enhet i direkt produktion OBS VARJE RESURSSLAG ANALYSERAS VAR FÖR SIG! SP x SK – VP x VK Verkligt pris Prisavvikelse Std-pris Kvantitetsavvikelse Verklig kvantitet Std-kvantitet Per Staffan Boström, PSB (722G46)

FORMLERNA (1) Prisavvikelse = (SP – VP) x VK Kvantitetsavvikelse = (SK – VK) x SP Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Formlerna (2) Avvikelse för hela volymen Hela avvikelsen: ((SP x SK) – (VP x VK)) x vV Prisavvikelsen: ((SP-VP) x VK) x vV Kvantitetsavvikelsen ((SK – VK) x SP) x vV EXEMPEL 1; DNE s 346 (SÄLFJÄLLETS SKOTERTRIM AB) Per Staffan Boström, PSB (722G46)

KOMBINATIONSKOMPONENTEN Dras ifrån endast om avvikelserna går ”åt samma håll” Formeln: (SP – VP) x (SK – VK) Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Kombinationskomponent Prisavvikelse K V A N T Per Staffan Boström, PSB (722G46)

OMKOSTNADSAVVIKELSER (s.353 ff) MO, TO, AFFO Skilj på RÖRLIGA och FASTA PÅLÄGGSAVVIKELSEN: (beräknas som prisavvikelse) Jämför utdelat PÅLÄGG/st och VERKLIGA omkostnader/st man har antingen förbrukat mer resurser/st (= förbrukningsavvikelse) eller… man har haft en annan produktionsvolym att fördela på (= sysselsättningsavvikelse) Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Formlerna (3) Hela omkostnadsavvikelsen: *) (SP x SB) – (VP x VB) Debiterade pålägg: PB x X % Omkostnad *) P = pålägg, B = bas Påläggsbas Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Formlerna (4) Påläggsavvikelsen: (som pris) (SP – VP) x VB Prestationsavvikelsen: (som kvantitet) (SB – VB) x SP Man har ett visst antal ”påläggskronor” att fördela pålägg på Se exempel DNE s 354 ff Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Formlerna (5) Påläggsavvikelsens två delar: *) Förbrukningsavvikelsen (BOf + (VB x BOr)) – (VB x VP) Sysselsättningsavvikelsen (VB x SP) – (BOf + (VB x BOr)) * B = budgeterad, BOr = budgeterad rörlig omkostnad per påläggsbas Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Exempel 2: Utökad analys med OMKOSTNADER Differenser som måste analyseras PRODUKTEN Gustav Förkalkyl Efterkalkyl Differens Material (Direkt) 120 000 210 000 -90 000 Löner (Direkta) 250 000 269 500 -19 500 T-OMKOSTNADER 80 000 90 000 -10 000 Total differens -119 500 Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Vi söker svar på frågor? Var har differenserna uppstått? Vad är orsakerna till differenserna? I vilka kostnadsslag (vilka resurser)har differenserna uppstått? Vem kan påverka differenserna? Differenser uppstår därför att vi använder mer eller mindre antal än budgeterat (förkalkylerat) eller p g a att prisbilden förändrats!! Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Utgångspunkt för analysen Produkten Gustav har blivit totalt 119 500 kr dyrare jämfört med budget; Är det volym/kvantitetsavvikelse? Är det prisavvikelse? Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Vi utvidgar exemplet! Normal produktionsvolym 500 st Verklig produktionsvolym 500 st Förkalkyl Efterkalkyl (Utfall) Differens Material- (3000 kg*40kr/kg) (3 500 kg*60kr/kg) 120 000 210 000 -90 000 Löner (1000h*250kr/h) (1100*245kr/h) 250 000 269 500 -19 500 TO (R) (1000h*80kr/h) (1200*75kr/h) 80 000 90 000 -10 000 TOTAL DIFFERENS -119 500 Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Exemplet per enhet vid 500 st producerade Gustav enligt standard Efterkalkyl DM 240 kr (120´kr/500 st) 420 (7 kg à 60 kr) DL 500 kr (250´kr/500 st) 539 (2,2 tim à 245 kr) TOr 160 kr (= 2 tim* 80 kr) (2,4 tim à 75 kr) * 1000 tim/500 st 1 200 tim/500 enheter 90 000 kr/1 200 tim Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Analysschema Total differens Differens i DM Differens i DL Differens i TO Kvantitets-differens Pris- differens Arbetstids- differens Lönesats- differens Prestations- avvikelse Påläggs- avvikelse Sysselsättnings- avvikelse Förbruknings- avvikelse Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Verkligt utfall jämfört med standard (PRIS och KVANTITET) VP Kv a n t i t e t s d i f f Prisdifferens SP SK VK Volym Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Analysen av avvikelser i material VK x (SP-VP) = prisavvikelse material SP x (SK-VK) = kvantitetsavvikelse material -(SP-VP)(SK-VK) = kombinationskomponenten = Hela avvikelsen Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Analysen görs på följande sätt för avvikelser i lön VK x (SP-VP) = prisavvikelse löner SP x (SK-VK) = kvantitetsavvikelse (tid) löner -(SP-VP)(SK-VK) = kombinationskomponenten = Hela avvikelsen Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Analys avseende omkostnader, TO (1) Görs i stora drag som analysen av direkta kostnader! Hela avvikelsen beräknas enligt formeln: Hela avvikelsen = SP*SB – VP*VB där B = påläggsbas P = påläggssats Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Analys avseende omkostnader, TO (2) Hela avvikelsen kan delas upp på samma sätt som för material och lön. Hela avvikelsen Prestationsavvikelse = (SB – VB)*SP Påläggsavvikelse = (SP – VP)*VB Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Analys avseende omkostnader (3) Pålägg Påläggsavvikelsen kan delas upp i: Påläggsavvikelsen Avseende rörliga omkostnader Avseende fasta omkostnader Förbrukningsavvikelse = (BOF+(VB*BOR)) -(VB*VP) Sysselsättningsavvikelse = (VB*SP) - (BOF+(VB*BOR)) BOF = budgeterade fasta omkostnader vid verklig sysselsättning BoR= rörligt omkostnadspålägg per enhet/ st av påläggsbasen Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Med denna modell kan vi beräkna i vilken utsträckning totaldifferensen orsakats av pris- resp kvantitetsavvikelse och därefter vidta åtgärder resp. fördela ansvaret för differensen i vilken utsträckning totaldifferensen orsakats av lönesats- resp arbetstidsdifferenser (analys av direkta lönekostnader) i vilken utsträckning avvikelser i direkta material kostnader beror på pris- eller volymavvikelser analysera varför omkostnaderna har förändrats Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Kvantitet och pris (DM), lönesats och arbetstid (DL) Kvantitetsdifferensen: SP * (SK - VK) = 40*(3000-3500) = -20 000 Prisavvikelsen: VK * (SP-VP) = 3500*(40-60) = -70 000 Kombinations- komponenten ingår Lönesatsavvikelse: VK * (SP-VP) = 1100*(250-245) = +5 500 Arbetstidsavvikelse: SP * (SK-VK) = 250*(1000-1100) = -25 000 Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) TO; Prestation och pålägg (för förbrukning och sysselsättning) Hela omkostnadsavvikelsen = -10 000 Prestationsavvikelsen (SB – VB)*SP = - 16 000 Påläggsavvikelsen (SP – VP)*VB = + 6000 Förbrukningsavvikelsen (VB*BOr))- (VB*VP) = + 6000 Sysselsättningsavvikelsen (VB*SP) - (VB*BOr) = 0 Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Och till slut… -119 500 -90 000 -19 500 -10 000 - 16 000 + 6000 -20 000 -70 000 -25 000 +5 500 + 6 000 Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Vad säger oss dessa avvikelser?! -20 000 -70 000 -25 000 +5 500 -10 000 Vi har förbrukat mer material än budgeterat, troligtvis påverkbart Priset på material har stigit, troligtvis utanför enhetens kontroll Vi har utnyttjat mer timmar än budgeterat, sannolikt påverkbart Lönekostnad per timme har blivit lägre Beror på undernormal arbetseffektivitet, utdebiterade pålägg har blivit högre eftersom vi förbrukat fler timmar. Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Vad säger oss dessa differenser? Pris och kvantitet (DM) NEGATIV (-) PRISDIFF POSITIV (+) KVANTITETSDIFF EXEMPEL PÅ ORSAKER TILL AVVIKELSER I DM: HÖJDA MARKNADSPRISER HÖGRE PRISER PGA MINDRE INKÖP PER GÅNG HÖGRE KVALITET NYA INKÖPSKÄLLOR, ANLITANDE AV “EXPRESSINKÖP” SKICKLIGARE ARBETSKRAFT BÄTTRE MASKINER OCH VERKTYG FÖRBÄTTRAD TILLVERKNINGSMETODIK ÄNDRING AV PRODUKTERNAS SAMMANSÄTTNING HÖGRE KVALITET PÅ RÅMATERIALET MINDRE SVINN Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Vad säger oss dessa differenser? Tid och löner (DL) NEGATIV ARBETSTIDSDIFF(-) POSITIV LÖNESATSDIFF (+) EXEMPEL PÅ ORSAKER TILL AVVIKELSER I DL: ÄNDRINGAR I PERSONALSTRUKTUR (ÅLDER, VANA-OVANA) SÄMRE UNDERHÅLL AV MASKINER ÄNDRING AV PRODUKTENS UTFORMNING ONORMALT KORTA TILLVERKNINGSSERIER OJÄMNT MATERIALTILLFLÖDE SÄRSKILT SVÅRBEARBETAT MATERIAL DÅLIGA INSTRUKTIONER SÄNKTA TIMLÖNER ARBETE UTFÖRT MED LÄRLINGAR Per Staffan Boström, PSB (722G46)

“Sysselsättnings-avvikelse” Effektivitet är pengar Prestationsavvikelse eller m a o EFFEKTIVITETS - avvikelse Påläggsavvikelse Beror på att det verkliga antalet enheter, som utgör påläggs-basen, över-/understiger standardtid. Den är alltså ett uttryck för över/undernormal effektivitet (avvikelsen innehåller vanligtvis en över/underabsorption av fasta kostnader) BEROR PÅ SKILLNADER I KVANTITATIV FÖRBRUKNING, T EX AV ELEKTRISK ENERGI, SMÖRJMEDEL SKILLNAD I PRISER PÅ ENERGI, SMÖRJMEDEL “Sysselsättnings-avvikelse” “Förbruknings-differensen” Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Vad händer med resultatet? (sid. 359) Resultatavvikelse Volymavvikelse F-prisavvikelse Budget BV x (BF- BS) Utfall Vv x (VF – BS) Vv x (BF - BS) Per Staffan Boström, PSB (722G46)

Per Staffan Boström, PSB (722G46) Uppgifter till den 4/3 Läs kapitel 17 Diskussionsuppgift s. 348 (Nutidspaniken AB) Övningsuppgift 4:2 (Avvikelseanalys) Typtentauppgifter Ö 7 och Ö 8 (frivilligt) Per Staffan Boström, PSB (722G46)