Uppdraget Kartläggning av målgruppen och närståendes situation

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Advertisements

Överenskommelse om psykisk ohälsa 2013
Om stöd till anhöriga.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Viktiga utgångspunkter
BARA VI KOMMER HEM- PROJEKTET
Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?
Partille Kommun 2012 Ingegerd Winqvist
en intervjuundersökning
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Vision från arbetsgrupp i HIS
Samordnad individuell plan
Närvårdssamverkan Csadadas Asdas Ksaldjaksld Saldöksaldö Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Kompetensfrågorna en del av kvaliteten
Föreståndares kompetens
Vårdsamverkan Fyrbodal
Baskompetens i samverkan
Rapport om förslag till öppen verksamhet för ungdomar med självskadebeteende
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Behov av habilitering och rehabilitering
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Försäkringskassans roll i samverkan
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Uppföljning av det lokala BUS- arbetet 2014 Den lokala strukturen för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Länets gemensamma SIP, Samordnad individuell.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Regionala samrådet Direktiv Hälsa.
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Individ, familj och funktionsnedsättning (IFF)
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
Västra Innerstaden ANITA OHLSSON Demenssjuksköterska
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar Lagstadgad skyldighet –
Vårdkedjearbete för personer med förvärvad hjärnskada under 65 år
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Samverkan – stöd och utmaning Trollhättan Susanne Rolfner Suvanto - SKL.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Värdighetsgarantier. Uppföljning 2014 BrukareNärståendePersonal Antal besvarade enkäter Känner till att det finns värdighetsga- rantier 14%27%69%
Finansiell samordning
Återkoppling avgifter, ”semesterkommuner” och medborgarnas rörlighet och kommunal hälso- och sjukvård Läns- och regionförbund 16 september 2015 Helena.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning - myndighetsutövning Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Samverkan kommun - landsting. Historik Första samverkansavtalet 1993 Wreta-projektet 2001 Samverkansråd för vårdens övergångsställen 2003 Wreta och Samverkansråd.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Framtidens nära vård Delbetänkande
Maria N Tafuri, SDF Västra Hisingen Annika Björkhem , SDF Östra Gbg
Annika Björkhem och Nina Sunnerfjell, SDF Östra Gbg
Bostäder anpassade för äldre?
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Bättre brukarinflytande 2017
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Nätverksträff för deltagare i NKR
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Kvalitetsbarometern LSS 2017
Uppdrag Ta fram länsgemensam rutin för avvikelsehantering
Samordningssköterskans uppdrag
Information för dig som är förtroendevald
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Presentationens avskrift:

Uppdraget Kartläggning av målgruppen och närståendes situation Säkerställa att fastställda rutiner avseende avvikelserapportering följs, vilket skall ske i nära samverkan med den Centrala avvikelsehanteringsgruppen Säkerställa att rutiner avseende samordnad vårdplanering följs Utreda om behov föreligger, inom befintliga ramar, av ett gemensamt processansvar t ex i form av ett rehabteam.

Kartläggning av målgruppen Vuxna under 65 år med förvärvad hjärnskada: Stroke, ca 400 insjuknar per år. Låg dödlighet men många med varierande följder av stroke Trauma, ca 200 insjuknar per år. Överrepresentation av personer med tidigare problematik såsom neuropsykiatriska diagnoser och missbruk/beroende Multiple skleros (MS) totalt fler än 500 individer i Göteborg Parkinsons sjukdom, tyngdpunkt över 65 år men vanlig även i yngre åldrar

Kartläggning, forts Amyotrofisk lateralskleros (ALS) kan ha behov av omfattande insatser från både sjukvård och kommun Huntingtons sjukdom, ärftlig progressiv sjukdom. Stort mörkertal ca 20 kända fall i Göteborg men det finns långt fler. En grupp med omfattande behov som inte sällan döljs i andra diagnoser (missbruk, demens, social belastning) Anoxisk hjärnskada efter hjärtstopp. 5 – 10 personer per år, ofta kognitiv nedsättning som medför omfattande negativa konsekvenser på arbetsförmåga, familjesituation och delaktighet i samhället.

Kartläggning, forts Ca 150 personer per år skrivs ut från neurorehab efter omfattande rehabiliteringsinsatser 90% går direkt hem till eget boende Kraftig överrepresentation av män, ca 70% Kommunen ger insatser enligt SoL och LSS såsom; hemtjänst, boendestöd, korttidsboende, daglig verksamhet/ sysselsättning, personlig assistans eller bostad med särskild service

Inventering av behov av bostäder Enkät besvarad av samtliga stadsdelsförvaltningar (21) våren 09: 68 personer har behov av bostad med särskild service (gruppbostad eller servicebostad) 58 personer har behov av korttidsboende Stadsdelarna köper för närvarande 31 bostäder med särskild service och 39 korttidsplatser varav de flesta är belägna utanför Göteborg

Anhörigas situation Båda huvudmännen har lagstadgad skyldighet SoL och HSL) att ge stöd till anhöriga Betydande behov av utökat och mer fokuserat stöd till anhöriga Nästan två tredjedelar av de anhöriga har förvärvsarbete som ofta får skötas ”vid sidan om” Barnperspektiv

Intervjuundersökning angående rutiner för SVPL FoU i Väst/GR, rapport november 2008 Intervjupersonerna belyste följande svagheter i nuvarande system: Brister inom kommunikation mellan kommun och sjukvård Okunskap om den andra partens roll och uppdrag Känsla av utsatthet hos både kommunens och sjukvårdens representanter Otydlig ansvarsfördelning mellan parterna - kommunen kommer in för sent i processen. Olika tolkning av lagen om betalningsansvar För många deltagare på vårdplaneringsmötena Brist på helhetssyn för patienten/den enskilde och överlappande rehabiliteringsplaner Brist på uppföljning och utvärdering av tagna beslut

Avvikelserapportering Stor samstämmighet kring behovet och funktionen av avvikelserapportering. Bristande rutin, tidsbrist och osäkerhet kring ansvarsfördelningen är orsaker till att så få avvikelserapporter skrivs. Osäkerhet kring när och hur samt att man saknar återkoppling i de fall man gjort avvikelserapport. Behov av utbildning och mer lättarbetade rutiner.

Processkartläggning (bilaga 2) Syfte: att tydliggöra vårdkedjan, att identifiera utvecklingsområden och att skapa samsyn vårdgivarna emellan. Följande utvecklingsområden lyfts fram som särskilt betydelsefulla: Kunskap om varandra Samordnad Vårdplanering (SVPL) Kompetensutvecklingsbehov Övriga identifierade områden

Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen permanentas och bildar Samverkansgruppen för förvärvade hjärnskador med uppdrag på motsvarande sätt som övriga samverkansgrupper inom LGS organisation (se bilaga 1). En gemensam resurs behöver organiseras till stöd för personal som arbetar med personer med förvärvade hjärnskador. Arbetssättet ska vara konsultativt med rådgivning, handledning, utbildning och praktiskt stöd. Samverkansgruppen ska arbeta för att få till stånd en sådan gemensam resurs.