Äldre och läkemedel Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Advertisements

Läkemedelssymboler i Cosmic
Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv
ACE-hämmare/arb och nurfunktion
Läkemedelsrelaterade problem vid MAVA
Läkemedel - nytta och risk hos äldre
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Hur optimera ordination hantering användning?
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Tankar kring läkemedelsbehandling av äldre
Äldres läkemedelsanvändning
Läkemedelstämma 2013 Carina Träskvik.
Nyttobeskrivning för pågående gemensamma IT-insatser i VG
…en del av vård och behandling
Bättre liv för våra äldre
Varför patientsäkerhet?
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Biverkningar och interaktioner av antibiotika hos äldre
Vad menar vi med begreppet behov?
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Säkrare vård och omsorg
Den ljusnande framtid är vård
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Äldres läkemedelsanvändning
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Allmän farmakologi 1 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Tillsammans för världens säkraste vård
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Information om pågående överenskommelser 2013 mellan staten och SKL.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Medicinerna gör äldre sjuka Artikel i Dagens Samhälle nr 14 /2011.
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Vårdskador inom somatisk slutenvård (Sjukhusvård utom psykiatri) 4:e nationella konferensen om patientsäkerhet
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
Rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle !
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling Byavången Tomelilla kommun 2007/2008.
Kvalitetsarbete inom läkemedelsområdet
1 SÄKER VÅRD i Skåne Tema: Läkemedel. 2 Läkemedel bakom många vårdskador Nästan en tiondel av alla vårddygn under ett år ägnas åt skador som uppstått.
Patientens läkemedelsinformation Projektet Stockholms läns landsting samarbetar med Region Skåne och Västra Götalands regionen för att ta fram ett stöd.
Svenska Palliativregistret
Äldre och läkemedel Odontologen 2008 –
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Linda Macke Processledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Läkemedelsgenomgångar primärvården
COSMIC läkemedelsmodul
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Rapport kvartal Uppföljning av e-dosmålen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Äldre och läkemedel Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Sten Landahl

Den gamla människan Är ofta sårbar Små marginaler Minskad social säkerhet – socialt nätverk Sten Landahl

Den äldre patienten Den aktuella sjukdomen ger ofta svikt också i andra organsystem Svår diagnos, komplex sjukdomsbild leder till komplex läkemedelsbehandling Sten Landahl

Diagnostik Gör en helhetsbedömning av den äldre patienten och behandla utifrån denna helhetsbild Inte bara utifrån enskilda symtom Sten Landahl

Målet med bedömningen Identifiera funktionsförluster Direkt eller indirekt relaterade till aktuell sjukdom Multidisciplinär samverkan Sten Landahl

Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga Sten Landahl

Läkemedel gör i grunden nytta för patienten…. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel. Sten Landahl

Äldres läkemedelsbehandling Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år Nästan aldrig studier på patienter över 80 år Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna? Sten Landahl

Äldres läkemedelsbehandling Mycket få studier på äldre med många sjukdomar Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna? Sten Landahl

Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav på samråd och noggrann uppföljning Sten Landahl

Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder Sten Landahl

Äldres återstående livslängd har ökat Effektiva behandlingsmetoder (SCB 2006) Sten Landahl

målsättning vi måste kunna visa att insatta åtgärder leder till nytta för patienterna. Sten Landahl

Den äldre patienten Komplex sjukdomsbild Komplex läkemedelsbehandling Följaktligen komplex problembild Komplex intervention Sten Landahl

Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos Sten Landahl

Läkemedelsprevention av kardiovaskulär risk Bevis finns för nytta av behandling av blodtryck hos äldre (STOP, STOP-2, MRC-Elderly, SHEP, HYVET) liksom även för simvastatin-behandling (HPS) Sten Landahl

Prevention av demens med Calciumblockerare (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) Sten Landahl

Ibland kommunikationsproblem Hörsel - syn Varierande minne och problemlösningsförmåga Förlängt beslutsfattande Minskad psykomotorisk snabbhet Invandrare – språk/kultur Sjukdomar Sten Landahl

Äldre patienter behöver tid För att få rätt diagnos För att få information För att utvärdera behandlingen För att skapa samsyn kring behandlingen Sten Landahl

Äldre och läkemedel Förbrukning Sten Landahl

Förbrukning Äldre står inte på för många läkemedel Äldre står på för många olämpliga läkemedel Sten Landahl

DDD/1000 inv >65 år Totalt Hjärt-kärl Psyk Sten Landahl

80-åringar och äldre använder i genomsnitt 5 läkemedel, 15% av dem använder 10 läkemedel eller fler Sten Landahl

10 eller fler läkemedel per person 6-10% 14-21% Öppna jämförelser 2009 Sten Landahl

3 eller fler psykofarmaka per person 1,5-3,7% 5,5-8% Öppna jämförelser 2009 Sten Landahl

Risker med för många läkemedel Bristande dokumentation Sämre ordinationsföljsamhet Kassation av läkemedel Läkemedelsrelaterad sjuklighet Sten Landahl

Dokumentera! Indikation Förväntat resultat Behandlingsduration Ansvar för utvärdering och när I epikris, läkemedelsberättelse, dosrecept, patientinformation Sten Landahl

Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen Källa: ABLA II rapport, 2001 Sten Landahl

Concordance/samsyn Då jag blir sjuk går jag till Min läkare. Vi samspråkar en stund, sen skriver han ut medicinerna Dom tar jag inte – sedan mår jag bra igen. (Molière: Den inbillade sjuke 1673) Sten Landahl

Kassation av läkemedel 900 ton läkemedel per år lämnas tillbaka till apoteken i Sverige (2/3 lämnas inte tillbaka) = 1-2 miljarder kronor Källa: Enkätstudie, Läkartidningen Nr 10 2004, volym 101 Sten Landahl

Farmakokinetik//farmakodynamik Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik Sten Landahl

Farmakokinetik Distribution Metabolism Utsöndring Varierande Fett BCM ECW BCM Varierande Sten Landahl

Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras Sten Landahl

Dynamik - åldrande Fysisk prestation Muskelstyrka Lungfunktion Hjärtminutvolym Cerebralt blodflöde Receptorfunktion Sten Landahl

Dosering Mot bakgrund av förändrad kinetik och dynamik hos sköra äldre patienter Starta med låga doser och titrera försiktigt upp till effektiv dos Sten Landahl

Behandling med många läkemedel ökar interaktionsrisken eller risken för additiva effekter Sten Landahl

Absorption - interaktion Fe2+ bildar olösliga föreningar (cheilat) med Antacida L-Dopa Tetracyklin Sten Landahl

Receptorer - Interaktion NSAID Hämmar effekten av diuretika Minskar blodtryckseffekten av b-blockerare och ACE-hämmare Minskar gluconeogenesen från levern: ökad risk för långvarig hypoglukemi hos diabetiker Sten Landahl

Ökad risk för gastrointestinal blödning NSAID Ökad risk för gastrointestinal blödning Sten Landahl

Skall undvikas eller bara korta kurer NSAID Skall undvikas eller bara korta kurer Sten Landahl

Metabolism - interaktion Dextropropoxifen Sänkt metabolism av t.ex metoprolol, karbamazepin Sten Landahl

Försiktighet hos äldre Lågdosopioider Försiktighet hos äldre Sten Landahl

Interaktioner Waran Salicylat, NSAID, paracetamol, tramadol Sten Landahl

Ökad förekomst av läkemedelsrelaterade problem med stigande ålder Sten Landahl

sjukhusvård har biverkningar. 20% av äldre som söker sjukhusvård har biverkningar. Sten Landahl

Biverkningar Vanligaste orsak: felaktig ordination, bristande uppföljning Polyfarmaci ökar risken för biverkningar Sten Landahl

Läkemedelstolerans Äldre tål högdos sämre än vad yngre gör Sten Landahl

Läkemedelsbehandling orsakar ca 30 000 vårdskador om året i slutenvården i Sverige Sten Landahl 48

Läkemedelsrelaterad sjukdom 10-30% av akutinläggningar är relaterat till läkemedelsbehandling biverkningar, noncompliance, interaktioner 50% av dessa skulle undvikits genom bättre behandling Kostar som läkemedelsnotan Sten Landahl

LäkemedelsRelaterade Problem MAVA Mölndal 32 % av alla intagna på MAVA hade något läkemedelsrelaterat problem 12 % som intagningsorsak 30 % av vårddagarna på MAVA betingades av LRP Lars Klintberg, Mölndal, 2006 Sten Landahl

Sten Landahl

Slutsatser Vissa läkemedel är riskläkemedel Antikolinerg effekt ökar risken för psykiska biverkningar Bensodiazepiner ökar risken för fall och höftfraktur Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) ökar risken för magblödning och hjärtsvikt Sten Landahl

Förbättringsarbete Alla studier/projekt/insatser bör ha en klar målsättning avseende vilket mätbart resultat man vill uppnå bör identifiera det problem man vill åt Bör utvärderas Sten Landahl

Läkemedel - Äldre Läkemedelsbehandling är till nytta för de flesta patienter vid korrekta indikationer Kvaliten i läkemedelsbehand- ling kan förbättras Sten Landahl

All behandling, även av äldre skall grundas på de välkända etiska principerna: Respekt för autonomi/integritet Att göra gott/ inte skada Att utöva rättvisa Sten Landahl

Störst förbättringspotential Identifiera riskpatienter/riskläkemedel – minimera biverkningar Dokumentera Sten Landahl

Vgregion.se/läkemedel Sten Landahl

Strategi för Västra Götalandsregionen – 2008-2012 Äldre och läkemedel Strategi för Västra Götalandsregionen – 2008-2012 Sten Landahl

Regionala och lokala vårdprogram beaktar multisjuka äldre . Strategi Styrning Framgångsfaktorer Äldre är en prioriterad grupp i sjukvården, och att detta framgår av vårdgivarnas uppdrag. Regionala och lokala vårdprogram beaktar multisjuka äldre . Sten Landahl

Strategi Dokumentation Journalsystem innehåller ett välutvecklat dokumentationssystem. Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vården. Sten Landahl

Patienten har en fast vårdkontakt. Strategi Ansvar Patienten har en fast vårdkontakt. Varje äldre patient har en läkare med samordningsansvar för den totala läkemedelsbehandlingen. Sten Landahl

I vårdkedjan råder samsyn på hur patienten ska behandlas. Strategi Kvalitet Varje patients läkemedelsbehandling utvärderas och ses över regelbundet. I vårdkedjan råder samsyn på hur patienten ska behandlas. Ett IT-baserat kvalitetsstöd för läkemedelsanalys. Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för ändamålsenlig läkemedelsbehandling Sten Landahl

En säker läkemedelsprocess 2. Läkemedel el annan behandling Ett teamarbete 1. Identifiering av behov Samlad Kunskap 9. Omprövning 2. Läkemedel el annan behandling Rätt person får Rätt läkemedel, i Rätt dos, På Rätt sätt, vid rätt tid 8. Uppföljning 3. Val av läkemedel 7. Rätt dosering 4. administreringssätt 6. Korrekt läkemedelslista 5. Dokumentation Sten Landahl

Bättre läkemedels-användning Tänk efter före!!! Bättre undvika insättning Än tvingas till utsättning Sten Landahl