Arbetsförmåga Gun Johansson MedDr Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Inst. för medicin och hälsa Linköpings universitet Sjukdom eller skada är inte ett tillräckligt kriterium för ersättning från sjukförsäkringen, sjukdomen eller skadan skall också ha lett till nedsatt arbetsförmåga för att man skall få sjukersättning.

Källa: Försäkringskassan

Lag (1962:381) om allmän försäkring, 3 kap. Om sjukpenning 7 § Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.

Disease (sjukdom) Ja Nej Illness (sjuklighet)

Arbetslinjen samhällsperspektiv Kontroll och disciplin – skyldigheten att efter förmåga bidra till sin egen och välfärdssamhällets utveckling Rätten till självhjälp – ett bra arbete främjar människors självständighet och ansvarstagande Rätten till arbete – arbetet har ett stort värde utöver möjligheten till självförsörjning. Källa: Socialförsäkringsutredningen, Samtal om Socialförsäkring Nr 4: Vad är arbetslinjen? Den styrande principen för socialförsäkrings- och arbetsmarknadspolitiken i Sverige är den så kallade arbetslinjen. Arbetslinjen bygger på att alla har rätt till ett arbete, men också en skyldighet att försörja sig om man inte av arbetsmarknadsmässiga eller medicinska skäl hindras från detta. Begreppet arbetsförmåga har därför fått en mycket central betydelse.

Varför vill människor arbeta? arbetets värde Ger struktur i tillvaron Försörjning Sociala relationer Meningsfullhet Identitet, självkänsla Utvecklingsmöjligheter, lärande Varför vill människor arbeta? Många studier pekar på att det finns en rad grundläggande och viktiga faktorer i människors liv som bygger på deras arbete. Vi vet väl alla att under längre ledigheter så luckras de dagliga rutinerna upp, man sover och äter på andra tider, man kanske vänder på dygnet, osv. Detta innebär i längden att det kan bli svårt att fungera i ett normalt samhällsliv. Arbetet är givetvis den viktigaste försörjningskällan för de flersta, som också ger en form av oberoende. Arbetets sociala relationer är viktiga för många, särskilt kvinnor uppger ofta att man saknar de sociala kontakterna vid lång sjukskrivning. Arbetet är för många grundstommen i den egna identiteten och självkänslan, många känner skam för att inte vara i arbete och man vågar inte visa sig öppet under dagtid. För många är arbetet också den viktigaste källan under vuxenlivet till utveckling och lärande, det ger en möjlighet att möta nya utmaningar. Vad innebär det för deras hälsa och välbefinnande?

Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmåga Dag 1-90: Klarar den anställde sitt vanliga arbete med eller utan anpassning av uppgifter? Dag 91-180: Kan arbetsgivare erbjuda anställd annat arbete som man kan utföra trots sin sjukdom? Dag 181-365: Klara man något annat arbete på den reguljära arbetsmarknaden? Om återgång är sannolik före dag 366 bedöms i relation till befintlig arbetsgivare. Dag 365 -: Bedöms alltid i relation till arbeten på reguljära arbetsmarknaden Rehabiliteringskedjan innebär att en sjukskrivens möjlighet att klara sitt vanliga arbete skall bedömas inom 90 dagar, dvs den specifika arbetsförmågan för att använda filosofernas terminologi. Från dag 180 i sjukskrivningen skall en bedömning ske av den generella arbetsförmåga, dvs kan den sjukskrivne utföra något arbete? I de allra flesta fall kan ju en person utföra någon form av arbete , somliga säger att detta är nästan en veterinärmedicinsk bedömning, kan hästen arbeta eller inte? Kan man bedöma arbetsförmåga utan att relatera de individuella förmågorna till specifika arbetskrav? Det blir här alltså en fråga om att sjukskrivande läkare, försäkringskassa, arbetsgivare och den sjukskrivne hinner att göra dessa bedömningar inom de specifika tidsgränserna.

Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbets-uppgifter eller andra, hos arbetsgivaren Arbetsuppgifter sökes även på hela arbets-marknaden med stöd från AG och AF Fortsatt hjälp och stöd från AG och AF för återgång till någon form av arbete Vid nedsatt arbetsför-måga efter 12 mån kan förlängning beviljas Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till nuvarande arbetsgivare Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till vanliga arbetsuppgifter Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden Entitlements to sickness benefits require a clear connection between the disease/illness/injury and the reduction in work ability. The main imperative is that work ability should be assessed only on “medical” grounds i.e. the reduction in work ability does not need to be work related Sick pay is paid by the employer during the first two weeks Sickness benefit is thereafter paid by the Social Insurance Agency

Rehabiliteringskedjan syftar till att öka rörlighet på arbetsmarknaden bland sjukskrivna, dvs uppnå bättre balans mellan individers kapacitet och arbetets krav. Vanligt antagande att hög rörlighet på arbetsmarknaden är bra för samhällets tillväxt och utveckling Men…….. Är människor som är eller har varit sjukskrivna under lång tid attraktiva för arbetsgivare? Hur anställningsbara är de? Kommer de sjukskrivna som byter arbeten att ha högre sannolikhet att vara kvar i arbetslivet? Dvs gynnar det hållbar arbetshälsa?

Återgång i arbete 60 % av alla sjukskrivna > 6 veckor uppger att de kan arbeta under vissa förutsättningar (RFV) 40% av anställda inom hälso- och sjukvård med sjukskrivning > 6 mån. uppger de kan arbeta om vissa arbetsförhållanden ändras (särskilt organisatoriska förhållanden) (Strindlund & Ekberg 2004) Flera studier visar att även långvarigt sjukskrivna mycket väl kan tänka sig att återgå i arbete MEN De kan inte återgå till det arbete de sjukskrevs ifrån. Har de då arbetsförmåga?

Det moderna arbetslivet utmärks av: osäkrare anställningsförhållanden fler tidsbegränsade anställningar , projekt högre arbetstakt , arbetsintensifiering högre psykosociala krav krav på förmåga att arbeta i team ”self-management”, ta eget ansvar, kunna fatta beslut individualisering De individuella förutsättningarna kan ställas i relation till de krav som i ökande grad finns i dagens arbetsliv. Arbetslivet, både offentlig och privat sektor har genomgått stora organisatoriska förändringar under senare år, de flesta verksamheter slimmar sig, dvs har så få anställda som möjligt för att klara verksamhetsmålen, det finns inga buffertar tidsmässigt och en ledstjärna i dagens organisationsfilosofier är att minska slöseri med bibehållen produktivitet och kvalitet. Detta innebär att den enskilde anställde får en ökad tidspress, arbetskraven är högre, ofta arbetar man i team eller i projekt där man måste kunna samarbeta med andra och hänga med i gruppens tempo, samtidigt som man måste själv kunna följa upp och garantera kvaliteten i det arbete man utför. Det läggs alltså helt andra krav på anställda idag när det gäller tempo, kognitiva förmågor och också sociala förmågor.

Rehabiliteringsgaranti Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en rehabiliteringsgaranti för 2009 och 2010 för att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Evidensbaserad medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att åstadkomma en återgång i arbete Garantin ska inriktas på stora diagnosgrupper när det gäller sjukskrivningar pga sjukdomar i rörelseorganen och lättare psykiska problem Hälso- och sjukvården tillförs ökade resurser för sådana rehabiliteringsinsatser

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www. socialstyrelsen Akut stressreaktion - F43.0 Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga  Arbete har normalt positiv effekt och sjukskrivning bör så långt möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt i 2-4 veckor.

Beslutsstöd för sjukskrivning, psykiska besvär Akut stressreaktion ICD F43.0 2-4 v Anpassningsstörning ICD F43.2 0 Depressiv episod ICD F32 lindrig: 1-3 mån svår: - 6 mån Recidiverande depression ICD F33 6 mån General. Ångestsyndrom ICD F41.1 0 el 2-4 v. Paniksyndrom ICD F41.0 0 el. 2-4 v. Posttraum. Stressyndrom ICD F43.1 0 Social fobi ICD F40.1 0 el 2-4 v. Stressreaktion/krisreaktion ICD F43.9 0 el 2-6 v. Tvångssyndrom ICD F42.9 0 el 2-6 v. Utmattningsdepression, svår ICD F43.8 6 mån eller mer

Arbetsförmågeutredningen Tillsattes av regeringen den 31 januari 2008 G.D. Anna Hedborg särskild utredare

Uppdrag Steg 1: Göra en inventering av de olika metoder som finns idag i Sverige och andra länder för att bedöma funktionstillstånd och arbetsförmåga. Utifrån detta föreslå användbara metoder Steg 2: Beskriva och analysera begreppet arbetsförmåga och presentera en begreppsapparat

Delbetänkande 1 (juni 2008) SOU 2008:66 (Hedborg) Tydligare fokus på funktionstillstånd och arbetsförmåga vid bedömning av rätt till ersättning inom sjukförsäkringen För tidigt att ta ställning till instrument för arbetsförmågebedömning FK ges uppdrag att utveckla och utvärdera instrument som används idag Fokusera i vilken mån olika metoder ger utrymme för försäkrade att vara delaktiga i bedömningen

Hur definieras arbetsförmåga? Både i Sverige och i andra länder är just frågan om hur arbetsförmåga skall bedömas mycket aktuell och det finns egentligen ingen konsensus kring detta.

Dimensioner i begreppet arbetsförmåga (Ludvigsson m. fl Dimensioner i begreppet arbetsförmåga (Ludvigsson m.fl. 2006, litteraturanalys) Psykisk dimension Ex. kognitiv förmåga Fysisk dimension Ex. fysisk arbets- kapacitet I relation till arbetets krav Social dimension Ex. passa tider, socialt stöd I en studie av hur begreppet arbetsförmåga har använts i olika studier fann Mikael Ludvigsson att man har använt arbetsförmåga utifrån tre huvudsakliga dimensioner, Fysisk, psykisk och social kapacitet i relation till arbetets krav. Fysisk arbetskapacitet är till exempel styrka, fysisk uthållighet, kondition, aerob kapacitet, anaerob kapacitet, syn och hörsel, etc. Psykisk arbetskapacitet mäts till exempel som minnesförmåga, logiskt tänkande, reaktionsförmåga, initiativkraft, copingförmåga, koncentrationsförmåga, förmåga att hantera psykisk stress. Social kapacitet kan vara förmåga att komma i tid till jobbet, att klä sig på ett passande sätt, att vara samarbetsvillig, att ha en stabil social situation.

Definition – arbetsförmåga (Tengland 2006) En person P har specifik full arbetsförmåga om P har: Den arbetsspecifika manuella och intellektuella kompetensen Den fysiska, psykiska och sociala hälsa som krävs för att utföra de uppgifter och nå de mål som typiskt ingår i arbetet Givet att den fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön är acceptabel, dvs är sådan att de flesta i samma yrkeskår förväntas klara av uppgifterna i miljön Arbetsförmåga har definierats på olika sätt av filosofer som gör begreppsanalyser. Per Anders Tengland har denna definition. Tengland säger också att man man måste skilja på specifik och generell arbetsförmåga. Specifik arbetsförmåga är den som varje arbetstagare har i förhållande till sitt nuvarande eller normala arbete. Generell arbetsförmåga avser den förmåga att arbeta som de flesta har oavsett sitt nuvarande yrke, dvs i relation till arbetsmarknaden i stort.

Definition – arbetsförmåga (Nordenfelt 2008) A person P has complete (specific) work ability if, and only if, P has the work-specifik manual and intellectual competence, strength, as well as toleration and courage, relevant virtues, other qualifications and has the physical, mental and social health that is required to fulfill the tasks and reach the goals which belong to the job in question, given that the physical, psychosocial and organizational work environment is acceptable to P, or can with adjustments easily be made acceptable to P. Lennart Nordenfelt har nyligen utvecklat sin definition av specifik arbetsförmåga på ett intressant sätt. Han menar att utöver fysisk och intellektuell kompetens, styrka, tolerans och mod krävs relevanta dygder, liksom fysisk, psykisk och social hälsa. Vad menas då med dessa förmågor? Hur ska vi använda dem i arbetet för att bedöma en individs arbetsförmåga?

Vad bestämmer arbetsförmåga Jag tänkte nu helt kort nämna vad vi känner till om vad som har samband med arbetsförmåga. Vi skall då ha klart för oss att i vetenskapliga studier mäte arbetsförmåga på olika sätt. Det kan vara självskattad arbetsförmåga, eller sjukdagar, eller något annat. Men det finns ändå vissa mönster avseende vilka faktorer som tycks ha betydelse.

Ilmarinen J E. Concept of work ability. Occup. Environ. Med 2001;58 Motivation Arbete Utbildning och kompetens Hälsa Mentala krav Fysisk kapacitet Arbetstill-fredställelse Arbets-gemenskap Skicklighet Mänskliga resurser Mental kapacitet Arbets-förmåga Kunskap Värderingar Arbetsmiljö Social funktion Fysiska krav Attityder

Sjukflexibilitetsmodellen (Johansson & Lundberg 2006) Anpassnings- möjligheter Ohälsa Arbetsförmåga Kunskap, erfarenhet Gun Johansson har visat i sjukflexibilitetsmodell att om det finns möjligheter att anpassa arbetet till den aktuella förmågan så ökar förmågan att arbeta.

Arbets-frånvaro/ närvaro Närvaro-krav Frånvaro-krav Bör/får Arbets-frånvaro/ närvaro Arbets-förmåga Arbetsmotivation Kan Vill Närvaro-incitament Frånvaro-incitament

Hur bedöms arbetsförmåga?

Metoder för att bedöma arbetsförmåga enligt Carlsson 2007* WAI - Work Ability Index CMVA - A criterion-referenced multidimensional model of vocational assessment APPA- Assessment of psychophysical abilities VCWS-VALPAR AWP - Assessment of Work Performance SASSAM-Strukturerad Arbetsmetod för Sjukfallsutredning och SAMordnad rehabilitering *Carlsson A. (2007) Metoder för arbetsförmågebedömning- en inventering. Projektarbete för Företagshälsovårdsutbildningen för sjukgymnaster/ergonomer. Arbetslivsinstitutet/Inst. f Folkhälsovetenskap, KI

Hur arbetsförmåga bedöms WAI Metod Innehåll Hur arbetsförmåga bedöms WAI Individfaktorer Antal diagnosticerade sjukdomar Psykiska resurser Sjukfrånvarodagar under det senast året Arbetskrav Arbetets fysiska krav Arbetets psykiska krav Arbetsförmåga Nuvarande arbetsförmåga i relation till arbetets krav Sjukdomarnas uppskattade påverkan i nuvarande arbete Nuvarande arbetsförmåga jämfört med när den var som bäst under livstiden Prognos om arbetsförmåga om två år Självskattning med formulär. Utförs av individen själv.

Hur arbetsförmåga bedöms CMVA Metod Innehåll Hur arbetsförmåga bedöms CMVA Individfaktorer Antal diagnosticerade sjukdomar Psykiska resurser Sjukfrånvarodagar under det senast året Arbetskrav Arbetets fysiska krav Arbetets psykiska krav Arbetsförmåga Nuvarande arbetsförmåga i relation till arbetets krav Sjukdomarnas uppskattade påverkan i nuvarande arbete Nuvarande arbetsförmåga jämfört med när den var som bäst under livstiden Prognos om arbetsförmåga om två år Bedömning i simulerade arbetsuppgifter Bedömning i reell miljö med arbetskrav klassifierade enligt Dictionary of Occupational Titles Självskattning i strukturerad intervju. Enkät Datorbaserat frågeformulär “ Utförs av multidisciplinärt team. .

Hur arbetsförmåga bedöms APPA Metod Innehåll Hur arbetsförmåga bedöms APPA Individfaktorer Fysisk och psykisk hälsa Social funktion Manuell färdighet Neurologisk funktion Syn Hörsel Intelligens Personlighet Motivation Arbetskrav Fysiska och psykiska förhållanden i arbetet Omgivningsförhållanden i arbetet Arbetsförmåga Förmåga att utföra uppgifter i relation till arbetskrav Bedömning i simulerade arbetsuppgifter. Bedömning i reell miljö Självskattning med formulär Utförs av multidisciplinärt team.

Hur arbetsförmåga bedöms Metod Innehåll Hur arbetsförmåga bedöms VCWS - VALPAR Arbetskrav Fysiska krav Psykiska krav Arbetsförmåga Förmåga att utföra uppgifter i relation till arbetskrav Kvalitet i utförande av arbetsuppgift Uppehållande av motivation inför uppgiften Koncentration och uthållighet Stresstålighet Instruktionsförståelse Bedömning i simulerade arbetsuppgifter. Utförs av arbetsterapeut.

Hur arbetsförmåga bedöms AWP Metod Innehåll Hur arbetsförmåga bedöms AWP Arbetsförmåga Motoriska färdigheter i utförande av arbetsuppgifter Kroppsställning Rörlighet Styrka Koordination Uthållighet Processfärdigheter i utförande av arbetsuppgifter Uthållighet, uppmärksamhet Kunskap Planera tid, utföra, slutföra Planera arbete, iordningställa Anpassa, agera Kommunikations- och interaktionsfärdigheter i utförande av arbetsuppgifter Fysisk kontakt Språk, tal Informationsutbyte Sociala kontakter Bedömning i simulerade arbetsuppgifter. Bedömning i reell miljö. Utförs av arbetsterapeut

Hur arbetsförmåga bedöms SASSAM Metod Innehåll Hur arbetsförmåga bedöms SASSAM Individfaktorer Historik Substansintag Kroppsfunktioner Psykisk funktion Psykosomatik Sociala förhållanden Nätverk Fritidsintressen Motivation Utbildning – kompetens Arbetskrav Arbetsförhållanden Arbetsförmåga Förmåga att utföra uppgifter i relation till arbetskrav bedöms när SASSAM kombineras med försäkringsmedicinsk utredning* eller arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning Självskattning av resurser och hinder för respektive bedömningsfaktor, genom semistrukturerad intervju. Utförs av försäkringshandläggare. Bedömning i simulerade arbetsuppgifter görs i försäkringsmedicinsk utredning* eller arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning* som utförs av multidisciplinärt team.

Förhållande som sammanhänger med ökad andel som har nedsatt arbetsförmåga Fetma Hög ålder Låg aktivitet på fritid Skild eller änka/änkling Besvär från rörelseorgan/ryggbesvär Luftvägsbesvär Mentala besvär

Förhållande som sammanhänger med ökad andel som har nedsatt arbetsförmåga Låg social position Manuella arbeten Repetitivt arbete Statiska arbetsställningar Böjda och vridna arbetsställningar Brist på socialt stöd i arbetet Låg kontroll arbetet Höga arbetskrav Uppfattning att besvär är arbetsrelaterade

Hälsa och anpassningsmöjligheter som orsaker till självrapporterad arbetsförmåga Gun Johansson Rikscentrum för Arbetslivsinriktad rehabilitering, Institutionen för Medicin och hälsa, Linköpings Universitet Katarina Kjellberg Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

Syfte: Studera hur hälsa och anpassningsmöjligheter sammanhänger med självskattad arbetsförmåga

Urval och data 3020 anställda inom vård, tillverkningsindustri och försäkringsbolag Erhöll enkät 2005 Enkät frågade bl.a. efter självrapporterad hälsa, långvarig sjuklighet, anpassningsmöjligheter och arbetsförmåga 1422 besvarade enkäten

På vilket sätt har du möjlighet att anpassa ditt arbete dagar då du mår sämre? kan välja bland olika arbetsuppgifter kan utföra nödvändigt arbete och skjuta upp resten kan få hjälp av arbetskamrater kan arbeta långsammare kan ta längre raster kan förkorta arbetsdagen kan gå hem och göra arbetet senare kan arbeta utan att bli störd på arbetsplatsen kan arbeta hemma

Arbetsförmåga med avseende på hälsa och anpassningsmöjligheter bland kvinnor och män (%) Mkt nedsatt Arbets-förmåga Något nedsatt Full arbets- förmåga Själv-skattad Bra 3 23 74 26 71 hälsa dålig 42 33 25 44 41 15 Långvarig sjukdom Nej 4 22 Yes 21 30 49 24 36 40 Antal an-passnings-möjligheter 7-9 4-6 0-3 7 6 12 18 28 65 64 5 14 20 31 55

ORs (CI 95%) for greatly reduced work ability among women and men. Predictor Women Men Test of diff. Self-rated health Poor 35 (18:67) 62 (28;138) ns Long-standing illness Yes 7,9 (4,5:14) 9,9 (5,1;19) Adjustment latitude 0-3 1,5 (,7;3,3) 3,2 (1,3;7,8) 4-6 Postpone work No 1,1 (,6;2,1) 4,2(2,0;8,9) s Choose among work tasks 1,5 (,8;2,7) 2,5(1,2;5,1) Get help from work mates Work at a slower pace Take longer breaks Shorten the workday 2,4 (1,3;4,5) 2,9 (1,4;6,2) Go home and do work later 1,2 (,7;2,3) 2,7 (1,2;6,3) Work without disturbance ,6(,3:1,2) 3,6(1,6;8,2) Work from home

http://www.imh.liu.se/samhallsmedicin/rar