Den sociala människan Social kategori Social grupp Folksamling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
De eviga frågorna behöver ett svar
Advertisements

Sexuell läggning Bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet
JGL – Jämställdhet Göra Lära
Livsåskådning och religion
Utmaning och möjlighet!
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Disposition - Hållbar utveckling
Handläggarnas roll och handläggningens förutsättningar
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Hedern och skammen i en religiös kontext
Feminism Grundläggande antaganden:
Ledarskap och arbetsliv
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Vad kan ett genusperspektiv tillföra forskning inom samhällsfarmaci?
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Grundkurs 10 sp 1.Introduktion a) resursfördelningsteori
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Tolken – en kulturell mellanhand Riksbankens jubileumsfond.
”Genus och miljö” Manligt och Kvinnligt Kultur och Natur
Det finns många bildspråk !
Organisationskultur, makt och konflikt
Stereotyper, fördomar & diskriminering
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Några av antropologins karaktärsdrag
A. Mest centrala tankar i socialiseringsforskning B. Genus C. Socialisering D. Socialisering och ålder E. Min egen forskning.
Historia, Metod, Kunskap Att skapa mening. Tiden Att placera det förflutna i ett meningsfullt sammanhang Den kronologiska tiden Den subjektiva tiden (inifrånperspektiv)
Ta ställning och handla!
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Geografi Naturresurser, hållbar utveckling och befolkningsfördelning 1.
Modul 7 Kulturell medvetenhet
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Begrepp.
KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Kognitivt perspektiv.
Funktionell ämnessyn i religion
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Forum för genusvetenskap
Normer Formar vårt beteende.
Hippie Flower Power.
Feminismen.
Genus och Kön.
Samhällets ojämlikhet
Stoicism Epikureism MORIA: Senantiken. Hellenism (323 f.kr – kristendomen) Det goda livet Döden Fri vilja.
Genus Manligt & kvinnligt.
SÄRART OCH UTESLUTNING är begreppen handikapp och funktionsnedsättning nedvärderande? Christian Munthe Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet.
Kön och socialisation.
Sociologi – En ram för kriminologin *kriminologi som specialinriktning specialinriktning * Sociologi som förståelsebakgrund * Begrepp och ’verktyg’ Speciellt.
Skolinformation från RFSL
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 Etnicitets-begreppet och Etnisk identitet.
Introduktionskurs Sociologi/Socialpsykologi/AOP Sociologiska institutionen Föreläsning: Sociologiska perspektiv på utbildning 1.
Förändring i organisationer
Organisationsteori: Introduktion
Makt, genus & normer i kärnvapenpolitiken
En kort introduktion Göran Brante
Intersektionalitet, kategorier och maktanalyser
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Samhället och individen
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Samhällets ojämlikhet
Vad är grupper och roller?
Pierre Bourdieu.
Genus/sexualitet.
Religion och andra livsåskådningar
Individ och Identitet.
Kognitivt perspektiv.
Presentationens avskrift:

Den sociala människan Social kategori Social grupp Folksamling Signal och symbol Social & kulturell konsensus

Med fötterna på jorden och huvudet bland änglarna HANDLING BETEENDE Intentionellt Instinktivt Självreflekterande Oreflekterat ”Kultur” ”Person” ”Natur” ”Organism”

Aktörskap Handlande personer Handlande kollektiv Strukturen som ”aktör”

Kapitalbegreppet Olika former av kapital går att växla mot var-andra Socialt kapital Kulturellt kapital

”Vi bör … hålla i minnet att långt ifrån allt handlande är resultatet av medvetna val. Mycket av det vi gör grundar sig i vanor och konventioner, och de flesta gånger faller det oss inte in att vi skulle kunnat handla annorlunda” Thomas Hylland Eriksen

”All the world’s a stage…” Ervin Goffman: Impression management Frontstage/backstage

Andra viktiga begrepp Statusposition (social position) Socialt definierad roll Tillskriven eller förvärvad Social relation Relation mellan två statuspositioner Icke-individuella aspekter av en relation Social struktur Ett system av relationer mellan olika statuspositioner

Den sociala strukturens dynamiska aspekt, vad människor faktiskt gör SOCIAL STRUKTUR SOCIAL ORGANISATION Etablerade mönster av regler, vanor, statuspositioner och sociala institutioner Den sociala strukturens dynamiska aspekt, vad människor faktiskt gör La langue (grammatik) La parole (talakt)

Sanktioner Positiva och negativa Formella och informella Lagar och normer

Social differentiering Vertikal (rankning av sociala kategorier) Horisontell (ingen rankning av sociala kategorier)

Två universella principer för social klassifikation: genus och ålder.

Genus Den kulturellt standardiserade tolkningen av den biologiska skillnaden mellan man och kvinna. Kön Genus Natur Kultur Materia Idévärld

”Att kasta tjejkast” Kultur sitter inte (bara) bakom pannbenet. Kultur förkroppsligas i våra rörelsemönster, sätter sig i våra smaklökar och vårt känsloliv.

Ortners tes Natur Kultur Kvinna Man Det domestika Det offentliga

Hetero & homo? Homosexualitet Homosexuellt beteende Michel Foucault: Homosexualitet uppstod på 1870-talet

Genusbestämning Kärnkriterier Svärmkriterier Tillskriven och upplevd

”Ladies behind bars” 65 % av fångarna är involverade i homosexuellt beteende. Nästan alla förnekar att de är homo-sexuella.

Ålder ”… en universell princip för social differentiering och klassificering.” (Hylland Eriksen) Åldersklassystem Även åldersklasser kan differentieras horisontellt – krigarsällskap, hemliga sällskap, osv.

Övergångsriter (rites de passage) Stabilt tillstånd (t ex pojke) Liminalitet (varken-eller) (t ex man)